lördag 21 mars 2009

Tro och vetande 3.0 (del 1)

Ligger det en motsats mellan tro och vetande? Är det så att tro är en sämre form av vetande? Hur vet jag om någon talar sanning? Det som är lite ironiskt är att svaren på alla dessa frågor grundar sig i tro. Vad är då tro?

Det grundläggande misstaget som ofta görs, för att avgöra om någonting är gott, är att bara utgå ifrån handlingen. Det jag menar är att en och samma handling kan ha olika uppsåt. Jag skall ta ett exempel.

1) Jag kan ge bort pengar till en vän för att visa vännen och andra hur generös jag är. Inre rösten säger: ”Se på mig vad jag är givmild”
2) Jag kan också ge pengarna till vännen för att påvisa dennes snålhet. Jag kanske tycker att han/hon är girig och snål och aldrig ger mig någonting. För att ge en hint om detta, så ger jag presenten. Inre rösten säger: ”När fick jag någonting från dig senast?”
3) Ett annat alternativ är att jag ger pengarna för att jag är rädd för vad andra ska tycka om mig, om jag inte ger bort mina pengar. Inre rösten säger: ”Hur skulle det se ut om jag inte gav?”
4) Slutligen kan jag ge pengarna för att jag tycker om vännen och att jag har märkt att han/hon är i behov av pengar. Att ge bort pengarna kan ju vara ett sätt att visa omtanke. Inre rösten säger: ”Jag vill vännen väl”.

Det är bara det sista handlingen som är driven av kärlek och därför är en god handling. De tre första handlingarna är drivna av rädsla och stolthet och är därför inte kärlekshandlingar. Min poäng med detta är att vi aldrig ser andra människors jag, hennes inre motiv. Jag kan aldrig veta om någon talar sanning. Vi ser bara handlingar eller fasaden, uppsåtet är osynligt för oss. På samma sätt som Gud är osynlig för oss. Det vi gör är att tolka handlingarna och dessa tolkningar är inte alltid sanna. Jag skall ta ett exempel till.

En arbetskamrat kommer fram till mig på mitt arbete och ger mig en present. Jag undrar direkt ”Varför kommer hon med en present till mig?”. Jag kommer kanske fram till slutsatsen att arbetskamraten gav mig presenten endast i syfte att få fördelar. Jag tolkar det som att hon är ute efter en ledig tjänst som jag tillsätter. ”Självklart gör hon detta för att vinna min gunst” tänker jag, men så behöver inte vara fallet. Anledningen till att hon gav presenten till mig handlade inte alls om den lediga tjänsten, utan att Anna hade tyckt att jag sett sliten ut en lång tid. Hon hade sett hur jag slitit på arbetet för att få budgeten att gå ihop. Nu ville hon uppmuntra mig genom att visa sin uppskattning med en present som hon sett ut till mig. Tanken var alltså att ge mig kärlek och hon handlade efter det också, men då jag inte tog emot den som en kärlekshandling (jag trodde ju att det var en egoistisk gärning) så kunde jag heller inte känna kärlek i det. Då jag inte tog emot den som en kärlekshandling så fick jag heller inte del av den kärlek som var riktad mot mig.

Den som inte tror på att kärleken finns kommer alltså aldrig att känna kärlek. Detta eftersom kärlek förutsätter att man tror på den. Att tro på kärleken är alltså mycket viktigt, eftersom kärlek är ett av våra behov. Det kommer inte att spela någon roll om människorna runt omkring mig bara handlar av kärlek, om jag inte tror att de gör det. Det är alltså misstro som är motsatsen till tro och inte vetande.

Eftersom Gud är kärlek (Se inlägget: Klarar vi oss utan Gud?) gäller samma förhållande med Gud. Guds handlingar visar sig främst genom Jesus och bibeln. Om jag misstror Gud utestänger jag Gud och kärlekens källa som är Gud. Jag kan fortfarande vara ateist och tro på kärlek och på så sätt få del av Gud, men källan till kärleken når jag inte då. Jag blir då som en människa som söker efter vatten men inte hittar källan.

(Luk 11:34) Kroppens lampa är ögat. När ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men när det är fördärvat är det mörkt i din kropp. (Även Matt 6:22)

(Vish 1:2) Ty de som inte utmanar honom finner honom, han visar sig för dem som inte misstror honom.

Misstro värjer sig för kärlek och Gud medan tron tar emot kärlek och Gud. Vår tro är likt ett öga som värjer sig eller tar emot ljus. Om jag inte tror på kärlek hur skall jag då kunna känna kärlek? Hur skall jag kunna se ljus om jag blundar? Hur skall jag kunna uppleva Gud om jag misstror honom?

(Joh 11:40) Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?

Om du vill ta emot kärlekens källa. En källa som aldrig sinar. Be Gud, Jesus att fylla dig med kärlek och han kommer leda dig till källan.

Göran

Inga kommentarer: