söndag 31 januari 2010

Kraften i att förlåta


Går det att förlåta allt? Är det inte så att det finns saker man aldrig skall förlåta? Förlåtelse är oerhört central för oss som är kristna, men vad handlar det om?

I veckan såg jag ett program som hette Herr Rakowski och handlade om en far och en son. Fadern satt i koncentrationsläger under andra världskriget. Han berättade det ena fasansfulla efter det andra och vilken ondska han fick utstå där. Det är lätt att tro att någon som blir illa behandlad kommer att bli särskilt noga med att behandla andra väl efter att ha varit med om sådana traumatiska händelser. Men så behöver det inte vara.

Sonen berättar om sin uppväxt och om sin argsinte far. Han berättar hur han utsätts för det ena övergreppet efter det andra av honom. Men hur kommer det sig att någon som utsätts för så mycket ondska sprider ondskan vidare? Borde man då inte hata det onda?

(Ps 73:21) När mitt sinne var bittert och det sved i mitt hjärta, då var jag utan förstånd, som ett oskäligt djur inför dig.

Fadern överlevde förintelsen, men det skapade djupa sår i honom. Sår som skapade bitterhet, ilska och frustration. Denna rot av bitterhet och ilska blir som en kokande kastrull som lätt kokar över. Man blir som en vandrande bomb som kan utlösa vid minsta beröring. Sonen, som inte alls är ansvarig för eller orsak till bitterheten, får ut för faderns ilska och hat. Detta skapade djupa sår i sonen och förstörde relationen till pappan. Faderns bitterhet skapade bitterhet hos sonen. Hur tar man då sig ur denna nedåtgående spiral? Svaret är förlåtelse.

Vad innebär det att förlåta någon? Det är inte som många tror, att glömma den handling som jag blivit utsatt för. Herr Rakowski kunde inte glömma sin tid i koncentrationslägret och sonen hade inte glömt pappans övergrepp. Att förlåta handlar heller inte om att acceptera det onda handlandet. Förintelsen eller barnmisshandel kan aldrig accepteras. Det onda skall aldrig accepteras. Förlåtelse är däremot att skriver av skulden på den som gjort mig illa. Det handlar om att lägga ner striden. Men vad innebär då det? Jo, att man skiljer på personens jag och handlingen. Det man förlåter är jaget och inte handlingen.

(Heb 12:15) Vaka över att ingen kommer bort från Guds nåd och att inte någon bitter rot skjuter skott och blir ett fördärv som angriper många.

Sonen som nu blivit vuxen vill förlåta sin pappa som blivit gammal. Relationen började helas och nu kan de umgås igen. Förlåtelse är det som smälter den ilska och bitterhet jag bär inom mig. Förlåtelse handlar om att vilja försonas. Ibland kan det vara svårt och det kan kännas omöjligt att förlåta. Då kan man alltid vända sig till Gud och lämna sin bitterhet, ilska och frustration till honom. Jesus har dött för alla synder. Även de synder som andra gjort mot mig och som jag går och bär på.

Dokumentären visar hur kärleken kan segra trots traumatiska upplevelser i livet. Livet är svårt och vi utsätts alla för ondska, men kärleken övervinner detta! Bitterhet föder bitterhet och strid. Försoning föder försoning och gemenskap.

(Ef 4:32) Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,
Bild: FreeDigitalPhotos.net

måndag 18 januari 2010

Ska man utplåna sig själv?


Att uppoffra sig för andra är ju bra, men måste man inte också tänka på sig själv? Det är väl inte bra att utplåna sig själv genom att bara se till andras bästa?

Gud vill att vi skall älska varandra. Han vill att vi skall tjäna varandra i kärlek och inte tjäna oss själva i egoism. Jesus säger:

(Joh 13:34) Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.

Vi människor är väldigt inriktade på att vinna någonting på det vi gör. ”Vad får jag ut av det?” är en fråga vi ofta ställer oss själva. Men om vi är ute efter att vinna något på våra goda handlingar så är det inte kärlek som är drivkraften utan egoism. Gud vill att vi skall älska för att vi vill ge andra människor kärlek utan att vara ute efter en egen vinst.

(1 Pet 5:2) Var herdar för den hjord som Gud har anförtrott er och vaka över den, inte av tvång utan självmant, så som Gud vill, inte av vinningslystnad utan av hängivenhet.

Man hör många gånger att kärleken är en känsla, men känns det alltid härligt med kärlek? Många gånger så är det en ren förlust att följa kärleken. Jag skall ta ett enkelt exempel. Tänk dig att en vän till dig blir illa behandlad. Det snackas skit om personen bakom ryggen. Du märker också att de ljuger om händelser och att de starkt ogillar din vän. Att i det läget följa kärleken till din vän är ingen härlig känsla. Det är inget euforiskt med att stå upp för någon som föraktas, för du utsätter dig själv för risken att bli föraktad. Rädslan är här det som står i vägen för din kärlek till vännen. Så att följa kärleken är inte alltid en dans på rosor. Det kan innebära att jag riskerar att bli föraktad, förlöjligad, hånad, slagen… och upphängd på ett kors.

Innebär nu detta att man skall utplåna sig själv?

(Luk 9:23) han sade till alla: "Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.

Att följa Jesus fotspår innebär att följa kärleken till varje pris. Ingen kan följa kärleken och samtidigt följa sitt ego. Våra tankar måste vara inställda på det goda, på kärleken, på Gud. Att ta på sig korset innebär alltså att ta på sig det lidande det kan innebära att följa kärleken. Egoisten i oss måste dö för att vi skall kunna tjäna andra i kärlek.

(Joh 12:24) Sannerligen, jag säger er: om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd.

Att följa kärleken, Guds ande, ger effekter hos människor och gör att Guds rike (det goda, kärleken, friden och glädjen) sprider sig. Men var hämtar vi kraft för att följa kärleken när det känns tungt? Gud är kärlekens källa. Det är hos Gud vi kan hämta kraft och få vila. Vi kan inte älska i egen kraft utan all kraft kommer från Gud, så därför är det Gud vi skall vända oss till.

(Matt 11:28) Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
Bild: FreeFoto.com

fredag 8 januari 2010

Att ta emot Gud

Jag kommer alltid att minnas den dag som jag blev andedöpt. Ett andedop är när man tar emot Guds Ande i sitt hjärta och blir pånyttfödd. Det innebär att ens ande får nytt liv och föds av Gud själv.

Jag hade varit kristen i några år, så till vida att jag visste att det var sant det som stod i bibeln, att Jesus faktiskt dog på korset för att sona vår synd, att himmelriket är verkligt och att Jesus inte bara dog – han uppstod och lever! Jag hade några år tidigare fått ett skrämmande möte, mitt i natten, men blivit hjälpt av Gud på ett mycket påtagligt sätt. Jag har skrivit mer om detta här. Det jag inte hade fått uppleva var andedopet.

På min födelsedag så fick jag en bok av min svärmor – Strömmar av levande vatten, sammanställd av Colin Urquhart. I brevet som följde berättade hon om att det här var en bok som har betytt väldigt mycket för henne. Göran dukade undan frukosten medan jag satt kvar i sängen och bläddrade i boken. Den handlade om bön och kristen meditation. Att be är att bli stilla inför Gud och att ta emot honom i sitt inre.

På det här sättet tog jag emot Gud för första gången i mitt hjärta! Det här var det som fungerade för mig. Kanske fungerar det för dig också!

På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. (Joh 7:37-39)

Så här gör man:

Slappna av: Sätt dig ner lugnt och bekvämt, men ligg inte ner eller ”slöa”.

Be: Alla våra böner bör vara inspirerade av den helige Ande. Låt honom komma till dig och leda dig! Börja med att i stillhet be ut någonting t ex: Jesu heliga Ande – öppna mig för dig, Jesu heliga Ande fyll mig med din glädje, eller Helige Ande kom och lev i mig. Läs gärna en stund i bibeln och låt bibeltexten sjunka in i dig.

Slappna av helt: Slappna av kroppen bit för bit. När du slappnar av i kroppen hjälper du ditt sinne att bli mer öppet och koncentrerat.

Kom till mig, jag vill ge dig frid: När kroppen har blivit stilla och kommit till ro behöver vi förbereda vårt sinne för att vara öppet och mottagligt från Gud. Jesus sa: ”Kom till mig”. Säg dessa ord till dig själv och överlämna så allt som gör dig orolig till Gud – rädsla, tvivel, synd, skuld, problem, ilska, bitterhet, avundsjuka eller motstånd. Allt som hindrar dig från att kunna ta emot från Gud. Jesus har själv sagt att han kan ta dina bördor och ge dig frid. Bara han kan göra det!

Förlåt andra: Jesus sa att vi ska förlåta om vi vill bli förlåtna. Han sa att vi ska älska varandra så som han har älskat oss. Ge nu din kärlek och din förlåtelse till dem som har gjort dig arg och ledsen. Låt orden komma från ditt hjärta! Om det känns svårt att förlåta någon så låt Jesus hjälpa dig med det! Säg att Gud, det här klarar jag inte själv, lyft bort min vrede och sorg. Hjälp mig att förlåta honom/henne.

Nu kan du ta emot!

Här kan du lyssna till Guds röst eller upprepa en mening från bibeln. Du kan lägga fram människor som du vill be för. Tacka Gud för allt det goda han gör för dig och tacka honom för att han hör dina böner. Var stilla inför Gud och låt honom fylla på med kraft till dig. Avsluta den stilla stunden med att tacka Gud för den han är och för det som passar in – för friden, glädjen, kärleken, livet osv. Gör slutligen en överlåtelse av dig själv till Jesus. Be gärna följande: ”Nu, Herre, vill jag överlåta hela mig åt dig. Allt jag är, allt jag har, allt jag gör. Detta vill jag överlåta åt dig varje dag tills den tid kommer då det inte finns något mer att överlåta, därför att jag då är ett med dig.”

När jag provade det här så sänktes Guds ande ner över mig! Jag kan inte riktigt beskriva det men jag fylldes av glädje och kärlek. Jag fick en visshet om att jag var Guds älskade barn. Efter den händelsen flyttade Gud in. Han är min ständiga kraftkälla. Han hjälper och leder mig och han sviker mig aldrig!

Jag hoppas och ber att Gud ska beröra dig. Han har så mycket som han vill ge oss, så mycket liv, frid, kärlek och glädje!

Med kärlek!
helle

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,