Jesu död i gamla testamentet

Nu är påsken här! Det är en tid av eftertanke, förundran, sorg och glädje. En tid att stilla sitt inre, varva ner och känna efter. Tempot runt oss är så högt så det är svårt att få tid till eftertanke och när vi väl får det så vet vi knappt hur man gör. Avståndet mellan hjärna och hjärta är ibland den längsta resa vi kan företa oss. Jag antar att den resan kan verka skrämmande för många. Om vi stillar oss och går utanför vår uppstressade vardag, vår trygghet(?!), vad kommer vi att finna då? Vi är nog rädda för att finna ett stort tomrum! Ett stort tomt rum som ekar efter längtan att få fyllas av liv och frid.

Jag har samlat några fakta kring påsk som jag tycker är värda att begrunda. De texter som jag använder mig av är från evangelierna (påsk) och från 2Mos 12 (pesach).

När vi kristna firar påsk så firar det judiska folket pesach, det osyrade brödets högtid. Det är en av deras största högtider och firas till minne av uttåget av Egypten. För mig som kristen ser jag en skuggbild av Jesus och anledningen till att vi firar påsk. Uttåget ur Egypten var ett verk av Gud. Han räddade och befriade sitt folk och gjorde många under och tecken. Den verkliga räddningen och befrielsen sände han med Kristus, som tog på sig straffet för våra synder så att vi kan vara verkligt fria och ha försoning med Gud. Jesus var jude och verkade bland sitt folk och gjorde många under och tecken.

Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. (Joh 1:9-11)

Påsk kommer från det hebreiska ordet pesach som betyder "gå förbi". För det judiska folket innebär det att de skulle stryka blod från offerlammet på dörrträt för att räddas undan döden. Även detta är en skuggbild för Guds offerlamms blod, som utgjöts för oss på träkorset för att döden inte längre skulle ha makt över oss. Döden går förbi oss för att Jesus har betalat vår skuld.

Under pesach så skulle ett lamm offras (Jesus är benämnd som Guds lamm som borttager världens synd). Lammet skulle vara utan brist (Jesus var syndfri) och ses ut i månaden Nisan. Därefter skulle man se på lammet så att det verkligen var utan minsta fläck. Under samma tid som lammet sågs ut så begav sig Jesus till Jerusalem. Han sattes på prov av fariséerna och de skriftlärda, som försökte finna en brist, någonting som han kunde dömas för. Det enda han kunde dömas för var hädelse, att han utgav sig för att vara Guds son. För oss i Sverige ser vi kanske inte denna hädelse, men för dem var det tydligt. Enligt bibeln så är det t ex bara Gud som kan förlåta synder. Här kommer en man som gör mirakler (dessutom på sabbaten!) och dessutom förlåter människor deras synder. Endast Gud har den tillåtelsen. I detta gör Jesus anspråk på att vara Messias, Guds smorde, som det står om i bl a Jesaja. Jag kan bara tänka mig hur han red in i Jerusalem på åsnan, folket jublade och strödde palmblad - han hälsades som en konung. Men Jesus - han grät. Som det står i Sakarja, som skrevs långt innan Jesus föddes:

Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig.Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. (Sak 9:9)

Offerlammet skulle slaktas den 14 i månaden Nisan, samma dag som Jesus spikades upp på korset.

I vers 10 i 2Mos 12 kan vi läsa att ingenting av offerlammet fick lämnas kvar till morgonen och i vers 46 att inget av lammets ben fick sönderslås eller krossas. Jesus togs ner från korset innan sabbaten. Han dog samma kväll som han spikades upp. I evangelierna kan vi läsa att Pilatus som dömde Jesus till döden var förvånad över detta. Det brukar nämligen ta 24 timmar innan man dör korsdöden. För att man skulle fira sabbat så bestämde man sig för att krossa benen på de korsfästa, för att de skulle dö snabbare. Rövarna fick sina ben krossade. Jesus fick det inte för han var redan död.

Över Jesus kors stod vad han gjort sig skyldig till och dömd för. Pilatus hade skrivit: Judarnas konung.

Ovanför hans huvud hade de satt upp anklagelsen mot honom som löd: Detta är Jesus, judarnas konung. (Matt 27:37)

Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade HERREN på honom. Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun. (Jes 53:4-7)

Jesus kom till sitt folk första gången som den lidande tjänaren, som det står i Jesaja. Han kommer att återkomma till sitt folk. Nästa gång han kommer så är det i sin fulla prakt, i sin hela härlighet, inte bara judarnas konung utan som konungarnas konung! Jesus är konungarnas konung som ger frälsning, räddning till alla folk. Amen.

Det här är påsken! Gud som offrar sitt liv, ödmjuk in i det sista, för att ge oss evigt liv. Han tar på sig allt vårt onda för att ge oss allt sitt goda.

Dagens önskan och bön är att fler skulle få uppleva den frid och det liv som det innebär att ta emot det Jesus gjorde på korset.

Om du vill ta emot Jesus i ditt liv så ropa till Gud. Jesus! Jag vill ta emot dig. Om du finns så uppenbara dig för mig. Kom in i mitt liv. Fyll mig med nytt liv och frid och glädje. Amen

Med kärlek
Helle

Läs Jesu död i gamla testamentet del 2

Dagen.se
Läs även andra bloggares åsikter om Jesus, judendom, kristendom, lamm, offerlamm, pesach, påsk