Inlägg
”Det som är sant för dig behöver inte vara sant för mig” hör man ibland sägas, men kan sanningen för vissa människor vara falsk? Är sanningen inte alltid sann?Att sanningen är relativ vad gäller fysiska lagar är det inte många som tror. Om nu sanningen hade varit relativ, så hade exempelvis jorden varit platt för ett antal hundra år sedan, eftersom människorna då trodde det. Jorden är rund oavsett om jag tror på det eller inte. Jag kan inte i detta fall komma fram till en egen sanning som passar mig och säga: ”För mig är jorden platt, men om den är rund för dig så är det din sanning”.
Hur kommer det då sig att det är så utbrett att anse att sanningen är relativ vad gäller vår inre värld? Kanske beror det på att detta område inte kan mätas eller studeras på samma sätt som jordens form. Det finns inga mätinstrument som kan mäta ångest eller kärlek. Det går bara att mäta kärlekens eller rädslans effekt på människokroppen. Tankar kan vi inte se.
Om Gud finns så är det sant oavsett om jag tror på det eller inte. Gud påverkar i så fall alla människor på samma sätt som exempelvis gravitationen påverkar alla. Om jag exempelvis inte tror på gravitationen utan hävdar att det är min tyngd som drar mig nedåt, så existerar ju gravitationen i alla fall. Jag påverkas av gravitationen trots att jag inte tror på den, men att säga att jag klarar mig utan gravitation är inte sant. Gud påverkar alla människor oavsett om vi tror på Guds existens eller inte. Om bibeln är sann så är Gud kärlek oavsett om jag tror på det eller inte. Vem klarar sig utan det? Att säga: ”Jag klarar mig utan Gud, men om Gud är bra för dig så är det din sanning” är som att säga att ”Jag klarar mig utan kärlek, men om kärlek är bra för dig så är det din sanning”.
Sanningen är inte relativ. Det som däremot kan skilja är tolkningar av sanningen. Jag kanske handlar av kärlek till någon, men Rune tror att jag bara försöker göra mig till. Rune som påstår att sanningen är relativ menar att ”Sanningen för mig är att du handlade i syfte att upphöja dig själv”. Men detta är ju inte sanningen. Däremot så är det sanning att Rune trodde att jag handlade för att hävda mig själv. Vi kan alltså uppfatta verkligheten på olika sätt, men det betyder inte att sanningen är relativ. Det som förvillar är att en handling kan ha olika syften. Om sanning ibland är falskt så förlorar ju begreppet sin innebörd. Då skulle sanning inte vara sanning.
(Ps 119:160) Summan av ditt ord är sanning, dina rättfärdiga lagar består för evigt.
Gud försöker dra oss alla till sig i kärlek, precis som gravitationen. Tro på Guds kärlek och du kommer att uppleva den!
Göran
Läs även andra bloggares åsikter om sanning, Gud, tro, vetenskap, kärlek, psykologi
11 kommentarer:
Det finns många olika sanningar. Man ser saker o ting på olika sätt. Min sanning är inte densamma som för någon annan. Kan vara, men inte alltid.
Intressant blogg!
Hej Smulan!
Hoppas att alla barnen mår bra i det fina vädret!
Vad gäller sanning så tänker jag mig att det finns en absolut sanning, även om vi människor inte har möjlighet att se den alla gånger. Vi kan endast tolka det vi upplever och tro att det vi tänker är sant. Blev det otydligt? mmm. Ett ex: Jag fick rosor av min man igår, eftersom vi hade bröllopsdag. Jag kan tolka den handlingen på olika sätt. Jag kan tänka att han gav den till mig för att han älskar mig, han gav den till mig för att jag inte ska bli arg för att han har glömt bort vår bröllopsdag, han gav den till mig för att få en trevlig kväll..., mm. Jag kan bara tolka den handlingen. Det är bara han som vet sanningen, skälet till att han gav mig blommorna. Jag väljer att tro att han gav dem till mig för att han älskar mig! Ett annat exempel kan ju vara jordens skapelse. Jorden måste ju ha tillkommit på något sätt. Tyvärr (?) var ingen av oss där då, så vi kan bara gissa, mer eller mindre välgrundat om hur det gick till. Men det finns bara en sanning om det. Jag tror att du med sanning menar mening i ditt inlägg. Jag läste en fantastisk bok av Viktor Frankel, "Livet måste ha mening" om koncentrationslägret mm. Jag tror att det finns en mening med livet och så finns det mening i livet. Mening i livet är det som ger oss mening, glädje mm. Det här är väldigt subjektivt. Men det finns också en mening med livet, som är en djupt existentiell fråga. Jag tror på Jesus. Meningen med livet finns hos Gud. I det perspektivet är livet här på jorden bara en liten del av evigheten och var vi vill spendera den. Det väljer vi själva :).
med kärlek!
Helle
Jättebra!!
Så jätte bra skrivet!!
Finns det en sanning, så finns det!
Det går inte ändra på, hur mycket man än försöker. Gud existerar och gör under, där är sanningen. Det som gör skillnad är att alla inte öppnar ögonen och ser det som sker....
Hej JN! Man kan tro att du är Gud såsom du talar om "sanningen".
Sanningen kan i högsta grad vara relativ, eller STÖRRE, än Göran vill göra gällande. "Gud existerar och gör under"; där är DIN TRO om sanningen, inte SANNINGEN. Förstår du? I grund och botten handlar det om dina egna beslut om hur du ska förhålla dig till den mångfald av tro och livssyn som råder i världen.
Anonym:
Det finns mycket som är sant, men sanningen kan inte vara så stor att den också inbegriper det som är falskt. Även om vi har olika uppfattningar om vad som är sant, så finns det objektiva sanningar, precis som i den fysiska världen. Jorden skulle ju till och med vara rund även om ingen subjektivt skulle kunna uppleva att den var rund.
Sedan undrar jag, varför skulle JN:s tro inte kunna vara sann om nu sanningen är relativ ur ditt perspektiv?
Göran
Men de flesta trossatser dömer ut summan av helheten som falsk och EN del, sin egen, som sann. Att din upplevelse av Gud är sann och att Jesus frälst dig är inte falskt för att en okristens relation till Gud, utan Jesus, är sann. Vilken ras är den enda rätta och sanna? Vilket språk? Vilken kultur? Paradoxer i beskrivningar om Gud kan vara exakt lika sanna, ja del av sanningen. Det handlar i grund och botten om förhållningssätt och vilka beslut man själv fattat om allt utanför sig efter att ha anammat (eller fått) en viss tro. Vilka objektiva andliga sanningar finns det och hur vet du att de är vare sig objektiva eller sanna?
Ang JN´s tro; dennes egen relation till Gud har jag ingen åsikt om. Den är förmodligen lika sann och verklig som din eller min. Men JN blandar in resten av världen i sin relation till Gud och bedömer giltigheten i var människas motsvarighet utifrån det. Ifrågasätter JN sina egna ögon? Det som SKER, som inte JN verkar se, är att människor runt om i världen upplever Gud eller inte Gud OLIKA men LIKA verkligt och levande. Hur man ska förhålla sig till det är vad som är frågan. Det är hur enkelt som helst att tycka att man ser och att andra inte gör det.
Jag tror att alla människor tror att deras tro är sann, annars hade man väl bytt tro? Självklart är det inte så att en kristen har rätt i allt och en icke kristen fel i allt. Vi människor ser olika delar av sanningen och kan uppleva Gud på olika sätt. Jag tror många upplevt Gud utan att de visste att det var Gud. Men min poäng är att det finns sanningar om det andliga på samma sätt som det finns sanningar om det fysiska. Ta exemplet med Rune som jag skrev om i inlägget. Tycker du att Runes sanning var sann?
Den Gud bibeln talar om är kärlek och vill oss alla väl. Han sträcker ut sin hand i försoning till oss alla i och med det Jesus gjorde på korset. Det enda vi behöver göra är att ta emot handen. Om nu detta är sant så är det sant för alla människor oavsett vad vi tror. Hur vet man då om det är sant. Jo, prova att uppriktigt be Gud att visa dig sanningen och han kommer att leda dig, för bibelns Gud är en Gud ”som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen..” (1 Tim 2:4)
Göran
Jag tycker man ska skilja på ens personliga upplevelse av Gud eller livet och ens åsikter om andras motsvarighet. Man vet inget om giltigheten i andras Gudsrelation utifrån sin egen. Man har en åsikt om det helt enkelt.
Jag ser enorm uppskattning och erkännande bland människor som tror (exv kristna eller ateister) LIKA och som delar uppfattning om tro som inte är lika. Men motsvarande existerar inte mellan olika troende utan där förekommer istället värdering och jämförelse, nedvärdering och självhävdelse, om än inlindat i snygga förmuleringar hänvisandes till den egna kärleksfullheten.
Ang andliga och fysiska sanningar; du skrev att jorden var rund även om ingen subjektivt kunde uppleva det. För inte så länge sedan hävdade kristna att jorden var platt, lika säkert som du hävdar att den är rund. Vilken är den fysiska sanningen om hela universum? Vilken är den fullständiga hela sanningen om Gud? Du har en bok där det står några få rader om Gud, du har din upplevelse och du har dina beslut om hur du ska förhålla dig till allt utanför dig. Mer har du inte. Den andliga sanningen om Gud (eller livet) kan gott och väl vara helheten (eller åtminstone del av) av alla upplevelser av livet som någonsin upplevts och kan upplevas. Det beror på hur man valt att tro, viftandes med nån bok eller ej. Bibelns Gud kan vara ett uns av en tendens av en droppe i havet av sanningen om HELA Gud.
Runeexemplet var intressant. Hur vet du att du handlar av kärlek till någon? Om du värderar din egen upplevelse av Gud som I SIG SJÄLV högre än en okristen människas och därmed anser dig vara kärleksfull när du önskar din tro till denne; är det då av kärlek till denne någon eller till din egen övertygelse?
Tolkning är tolkning, dina åsikter om din egen kärleksfullhet är ytterst också tolkning. Vad är egentligen SANNINGEN i ditt runeexempel? Är det att du ÄR kärleksfull? Eller att du KÄNNER dig kärleksfull? Alla är väl inte kärleksfulla bara för att de känner eller tycker att de är det?
Jag ser inte att den bild av Gud du beskriver är kärlek eftersom den ogiltigförklarar mångfalden av all den OFANTLIGA mängd kärlek utifrån Guds- eller livsupplevelse som existerar i världen. Den del av Gud jag känner är del av mig som jag kan välja att uppleva eller låta bli, jag är inte åtskild från Gud. Det behövs ingen försoning. Att Jesushistorien skulle vara sann för alla i hela världen eller inte för någon är ett förhållningssätt som inte på nåt sätt är nödvändigt att ha. Som jag skrev; du kan mycket väl ha blivit frälst genom Jesu offer även om min okristna relation till Gud är sann och verklig utan nåt offer alls.
Som sist:
Menar du verkligen att du VET att det "är sant för alla människor i hela världen oavsett vad vi tror" för att du har bett uppriktigt så att Gud har lett dig?? Det var inte dåligt. Motsvarande förhållningssätt delar du med många olika religiösa världen över.
Anonym, visst kan man ha olika åsikter om sanningar, men det utesluter inte att någonting är verkligt sant. Upplevelsen av sanningen kan vara olika, men det ändrar ju inte det som är sant. Sanningen anpassar sig inte efter vår tro. Det är detta som är min poäng med exemplet med jordens form och exemplet med Rune. Du skriver ” Alla är väl inte kärleksfulla bara för att de känner eller tycker att de är det?” Svaret är Nej och är baserat på att det finns en objektiv sanning. Sanningen är i detta fallet sann oavsett om jag själv tror det eller inte.
Att det finns andliga sanningar är inte konstigt. Till och med vårt rättssystem förutsätter att de existerar. Det är därför det görs skillnad mellan exempelvis mord och dråp. Uppsåtet tas här med i bedömningen av brottet.
Om bibelns Gud är sann så är inte Gud en droppe i ett hav. Den Gud bibeln talar om är kärlek, så där kärlek finns, där finns Gud. (Läs inlägget Klarar vi oss utan Gud?). Bibelns Gud har all makt, är sann, älskar alla människor, vill dig väl och älskar dig mycket mer än du anar (Läs inlägget Vem är Gud?). Om bibelns Gud är sann så kommer han att visa dig sanningen om du ber honom om det. Så om du vill testa bibelns trovärdighet kan du ju prova att be Gud att visa dig sanningen.
Göran
Ok, så ser du på saken. Jag är glad att jag inte delar ditt förhållningssätt, om inte annat för mina barns skull.
Bibelns Gud är ett uns av en tendens av en droppe i havet om sanningen om hela Gud. Den insikten kommer utifrån erkännandet av ens egen relation till Gud samt erkännandet av andras motsvarighet.
Skicka en kommentar