söndag 24 mars 2013

Är Gud moralisk? - Eutyfrons dilemma


Är Gud moralisk för att han gör det goda eller är det moraliska gott för att Gud gör det? Detta brukar kallas för Eutyfrons dilemma och används ibland som ett argument mot Gud, men hur är det med detta dilemma egentligen?

Eutyfrons dilemma har sitt ursprung i en dialog skriven av Platon omkring 400 fKr. Platon ställde frågan om Gud vill att vi handlar på ett visst sätt eftersom det är moraliskt eller om en handling är moralisk eftersom Gud vill att vi gör handlingen. Resonemanget runt dessa frågor brukar låta ungefär så här:

1) Om Gud är moralisk för att han gör det moraliska så beror inte moralen på Gud, eftersom den bestämmer om Gud är moralisk eller inte. Moralen står då utanför Gud och blir då oberoende av Gud, vilket leder till att han inte behövs för att moral ska existera.
2) Om Gud bestämmer vad som är moraliskt så kan vilka grymheter som helst vara moraliska. Moralen beror då endast på vad Gud tycker och då blir moralen helt godtycklig. Moralen kan skifta från dag till dag.

Om då moralen inte är godtycklig enligt fråga 2, vilket vi inte upplever att den är, så borde moralen vara oberoende av Gud? Eller... Nej, bibeln ger oss ett svar på detta och svaret är att valet inte står mellan de två alternativen. Inget av de två alternativen är det rätta. Det finns ett tredje alternativ.

(1 Joh 4:7) Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek.

Gud är kärlek. Gud är inte kärleksfull för att han gör kärleksfulla handlingar. Inte heller är det han som bestämmer vad som är kärleksfullt, utan han är det som kärlek är. Det är det tredje alternativet. Det går inte att skilja på kärlek och Gud, utan att göra avkall på den han är. Om du plockar bort Gud så plockar du också bort kärleken och plockar du bort kärleken plockar du också bort Gud.

Eutyfrons dilemma utgår från att skilja mellan Gud och det goda (kärleken) för att sedan komma fram till slutsatsen att de är skilda från varandra. Man utgår då från det man vill bevisa, vilket är cirkelargumentation. Dilemma är också uppställd som om det endast skulle finnas två alternativ, vilket är inte är sant. (Man brukar kalla detta för falsk dikotomi). Att man utgår ifrån att det bara finns två alternativ är inte så konstigt om vi utgår ifrån oss själva. Ingen människa hävdar: "Jag är kärlek". Men dilemmat slår även mot oss själva, för vi människor kan inte bestämma vad som är moraliskt för då blir moralen helt godtycklig. Det som är moraliskt ena dagen blir omoraliskt andra dagen. Moralen blir då helt relativ. Det andra alternativet visar på att moralen är oberoende av oss människor. Om moralen är absolut och oföränderlig till sin natur så är den alltså oberoende av människan och står utanför människan. Dilemmat pekar snarare mot något absolut, fast och oberoende av vad vi människor tycker. Dilemmat pekar på Gud!

Om bibeln är sann så är Gud kärlek och eftersom en moralisk handling har sin grund i att se till andras bästa före sitt eget så har moralen sin källa i Gud. En och samma handling kan ha olika källor - kärlek eller egoism. Så att förlita sig på en "moralisk" handling för att göra det rätta kan leda till att jag gör handlingen i egoistiskt syfte. Jag skulle kunna göra "moraliska" handlingar för att vinna på det själv. Innebär det då att egoism blir moraliskt? Nej, absolut inte. Moral har sin grund i kärlek och moral har sin grund i Gud!

(1 Joh4:12) Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Inga kommentarer: