måndag 19 december 2011

Kommer vetenskapen vinna mot Gud?


Är det så att vetenskapen ständigt vinner mark, medan Gud sakta men säkert förlorar mark? Behövs inte Gud längre, nu när vi har vetenskapen? En vän till mig sa en gång: ”Jag tror inte på Gud. Jag tror på vetenskapen.” Stämmer det att Gud håller på att förlora mot vetenskapen?


Inte sällan plockas exemplet fram om blixten för att visa hur vetenskapen vinner mark. Blixten är inte en konsekvens av guden Tors hammare utan man har funnit en naturlig förklaring till blixten. Att vetenskapen till slut kommer att segra är många ateister mycket säkra på och Stephen Hawking, forskare i kosmologi, förklarar saken så här:

”Det är en fundamental skillnad mellan religion, som är baserat på auktoritet och vetenskap som är baserat på observationer och förnuft. Vetenskapen kommer att vinna, eftersom den fungerar”

Men är det då så att vetenskapen står i konflikt med Gud? Forskning bygger på metodologisk naturalism, vilket innebär att man bara söker förklaringar i naturliga orsaker. Man studerar naturens lagbundenhet och försöker ge förklaringar som följer naturens ”regler”. Ett sätt man försöker förklara bort Guds existens och makt att ingripa är alltså att i stället ge en naturlig förklaring.

Men det finns ett enormt problem med att förklara allt verkligt med naturliga förklaringar som följer en lagbundenhet. För det första så kan vi inte ha en fri vilja. Eftersom vår hjärna är lika lagbunden som resten av naturen så styrs även våra egna handlingar av naturlagar. Dessa naturlagar styr oss och vår upplevelse av att vi kan välja och styra vår kropp blir en illusion.

Ett annat stort problem är att eftersom mening eller syfte inte kan beskrivas med lagbundenhet så kan vi människor heller inte ha något syfte med våra egna handlingar. Kom ihåg att ett sätt att förklara bort Gud eller Guds syfte var att istället finna naturliga förklaringar. Om vi nu kan finna naturliga förklaringar till våra egna handlingar, hur kan vi då ha ett syfte med våra handlingar? Vi styrs då helt av fysikaliska händelser utan mening eller syfte. Att vi har ett syfte med våra handlingar bli därför också en illusion.

Det tredje stora problemet är att moral inte kan existera, mer än som endast en upplevelse. För om vi inte har en fri vilja och inte kan rå för våra handlingar, hur kan jag då vara ansvarig för det jag gör? Jag är i så fall lika mycket ansvarig för mina handlingar som en sten som faller ned för en sluttning. Alltså inte ansvarig alls. Moral kan en sten heller inte ha även om den mot förmodan skulle uppleva att den har det. Vetenskapen kan inte ge oss svar på vad som är moraliskt rätt eller fel, eftersom det inte finns rätt eller fel händelser i naturen. Att det skulle existera en moral är en illusion.

Det är uppenbart att vi inte kan se hela verkligheten endast utifrån det vetenskapliga perspektivet, för om man gör det så känner vi inte igen den värld som vi upplever. Vetenskapen är otroligt bra på att ge förklaringar på det lagbundna, men oduglig på det fria, det meningsfulla och det som är rätt och fel. Vår upplevelse av att vi kan välja, ha ett syfte med det vi gör och vara moraliska, pekar mot att det existerar ett djup i verkligheten som vetenskapen till sin natur inte kan beskriva eller förklara.

Gud skapade oss människor fria, han gav oss en förmåga att ha ett eget syfte med våra handlingar och han gav oss ansvar. Han gjorde det för att det är gott och för att han älskar oss. Det är i detta djup vi kan förstå oss själva och det är i detta djup vi kan förstå och lära känna Gud. En Gud som är kärleken själv och vill befria oss från allt som lagbinder oss.

(Joh 8:32) ”Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria.”

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Inga kommentarer: