Är kunskap vägen till Gud?

Är det så att jag måste ha mycket kunskap för att vara kristen. Är det kunskapen som räddar oss? Kunskap är viktigt men är det lösningen?

För att försöka ge ett svar på frågan tänkte jag dra en parallell med musik. Musik kan analyseras och diskuteras av lärda musiker och musikvetare. De försöker kanske få fram hur kompositören tänkte när han skapade verket. Vad ville han förmedla eller uttrycka? Vilken skala användes? Varför lades disharmoniska ackord in i andra stycket? Hur spelades, rent tekniskt, styckets snabba parti? Många diskussioner kan föras runt bara ett enda musikstycke. Det man lätt glömmer, när man analyserar och plockar isär, är att musik skall upplevas. Jag behöver inte vara konsertpianist eller musikdirektör för att musiken skall beröra mig. Jag behöver inte ens veta vad ett ackord är eller ens vad en not är? Musiken är till för att beröra människor och ge en upplevelse.

Tänk dig en konsertpianist som sitter och letar fel i musiken under en konsert eller letar efter partier som han hade kunnat göra bättre. Han är så driven av allt analyserande och kritiserande att han får svårt att njuta av det ljuva pianostycket och konserten. Bredvid honom sitter en musikaliskt okunnig person som får rysningar av de vackra tonerna.

Budskapet i bibeln kan liknas med musiken. Gud vill inte att vi skall fastna i att dissekera bibeln i bitar och analysera den, för jag behöver inte ens vara bibelkunnig för att bibelordet skall beröra mig. Risken är att jag hamnar i konsertpianistens dike, alltså att jag inte längre kan uppleva eller känna det kärleksfulla budskapet som bibeln innehåller.

För att ta ett annat exempel så kanske jag har en kokbok hemma. Jag tittar på bilderna i den och analyserar rätterna för att få ut någonting av min kokbok. Problemet är att mat skall smakas för att upplevas. Även om jag vet precis hur man lagar till en oxfilé på bästa sätt, så är det ingenting värt om jag inte får smaka på rätten.

Gud vill att vi skall uppleva och beröras av budskapet. Han vill att vi skall leva av budskapet och att det skall bli levande för oss. Han vill inte bara att vi skall veta att han älskar oss, utan han vill att vi skall känna oss älskade! Gud vill inte bara att vi skall veta att Jesus ger förlåtelse, utan han vill att vi skall känna oss förlåtna! Gud vill beröra våra hjärtan. Om du kände den enorma kärlek Gud har till dig, så skulle du varken vara rädd eller ledsen. Gud vill hålla om dig och vara din vän! Detta kan låta otroligt men det är sant. Gud älskar oss alla så mycket att han har gjort allt för att vi alla skall kunna räddas till livet. Tro på budskapet och du kommer att uppleva allt detta.

(Joh 5:39) Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er evigt liv. Just dessa vittnar om mig, men ni vill inte komma till mig för att få liv.

Kunskap är inte svaret, utan visar var svaret finns. Kunskap är inte vägen till Gud, utan den visar var vägen finns. Kunskap kan vara en hjälp, men är i sig ingen lösning, utan vittnar om lösningen. Lösningen är försoningen med Gud. Endast kunskapen om denna försoning är ingenting värd. Jesus har gjort denna försoning möjlig och försoning är den enda vägen till Gud.

(Joh 14:6) Jesus sade till honom: "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Jesus, försoning, väg, kunskap, liknelse, religion, bibeln, kristendom

Varför tillåter Gud det ondas konsekvenser?

Om nu Gud skapade världen, varför skapade han då inte en värld som kan motstå förstörelse? Varför skapade han inte människor som inte kan få sjukdomar eller som inte kan lida eller uppleva sorg? En bra konstruktör borde väl kunna skapa något som inte kan gå sönder. Är det då inte Guds fel att det onda kan påverka världen?

Det man måste komma ihåg är att det onda förstör och förgör, eftersom det är det ondas natur. Det onda är en förstörande kraft. Den förstör och förgör både människor och natur och detta är inget Gud tycker är bra. Gud vet vilket lidande det onda ger och han hatar både det onda och lidandet, just för att de människor han älskar så mycket plågas.

(1 Mos 1:31) Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott.

När Gud skapade världen så var den helt utan brist. Varför skapade då Gud inte något som inte kan gå sönder? En människas självbild kan förstöras av någon annans förakt. Varför är det så? Jo, för att det onda existerar och gör allt för att ställa till det och plåga oss människor. Det onda har makt att påverka oss och det som påverkar oss är kärlekslösheten. Eftersom Gud är kärlek så är detta motsatsen till Gud. Genom att vi ger det onda makten över oss själva så ger vi också makten för det onda att påverka och förstöra det goda som Gud skapat. Varför låter Gud det vara så? Jo, för att det skall märkas tydligt att det onda inte är någonting att ha. Hade Gud försökt skyla över skillnaden mellan gott och ont, genom att exempelvis inte låta det onda få konsekvenser fysiskt eller själsligt, så luras vi människor att tro att gott och ont inte spelar någon roll. Att luras är inget som Gud vill, utan det står det onda för. Gud vill att vi skall förstå att vi inte klarar oss utan honom. Gud har inget intresse av att täcka upp för det onda. Tvärt om låter Gud det onda förstöra för att dess rätta ansikte skall visa sig. Därför låter Gud ondskan få konsekvenser, just för att vi skall förstå att det är ont.

Gud har skapat naturlagar och dessa naturlagar kan vara farliga. På samma sätt som den andliga världen kan vara farlig (där finns risken att drabbas av kärlekslöshet), så är den fysiska världen det också (vi kan drabbas av diverse naturlagar). Det andliga återspeglas i det fysiska. Ger vi det onda makt över vår ande och själ, så ger vi också det onda makt över den fysiska verkligheten. Men om vi alla haft Gud som beskyddare och inte släppt in det onda i världen utan gett Gud all makt, så hade varken den andliga eller den fysiska världen varit farlig för oss. De onda hade inte fått någon makt att förstöra. Gud har gett oss makten över jorden, men med vår fria vilja släppte vi in det onda i världen.

(Ps 115:16) Himlen är Herrens, men jorden gav han åt människorna.

Det vi skall göra är att ge makten till Gud så att han kan beskydda oss och återställa det som det onda ställt till med. Gud tar inte mer makt än vad vi människor ger honom. Vi har fått denna jord att förvalta och Gud har gjort sig beroende av oss människor och av våra böner. Gud vill att vi skall vända oss till honom för han vill oss väl och älskar oss.

(2 Tess 3:3) Men Herren är trofast. Han skall styrka er och skydda er för den onde.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, ondska, makt, jorden, religion, bibeln, kristendom
Bild: FreeFoto.com

Kommer kärleken inifrån eller uppifrån?

Är kärleken en mekanism i varje människa? Är det då inte så som många tror att godhet kommer inifrån och inte uppifrån? Vad skall vi i så fall med Gud till om vi klarar oss utan honom? Vad kärlek är och var den kommer ifrån är en viktig fråga, eftersom kärleken är så central för oss alla.

Kärlek är ett behov som vi alla människor har, oavsett vår kulturella bakgrund. Alla behöver bli sedda, få bekräftelse och alla behöver få känna sig värdefulla. Alla längtar vi efter att bli älskade och vi gör mycket för att andra människor skall älska oss. Listan skulle nästan kunna göras oändligt lång på saker vi gör för att få behovet av kärlek tillfredsställt. Om det är så att människan själv kan producera kärlek, varför söker vi då kärleken utanför oss själva? Om kärleken är i oss, varför är det då så svårt att plocka fram den?

Kärlek är som en gåva som bara kan tas emot i tro. Jag måste tro på en kärlekshandling som är riktad till mig för att jag skall kunna känna kärleken. Misstro mot kärleken utestänger den och gör den omöjlig för mig. Tron är alltså ett måste för att jag skall kunna ta emot den så viktiga kärleken, som vi alla är beroende av.

Kärlek är alltså inget som vi själva kan producera, utan något som vi får ta emot i tro. Vi kan inte tanka oss själva med kärlek, utan vi är beroende av varandra. Om min tank är tom på kärlek, så har jag heller inget att ge min omgivning. Jag kommer då ständigt söka bekräftelse och jag har inte så mycket över till andra. Om jag exempelvis är hungrig kommer den största tiden gå åt till att hitta mat. Jag blir som ett hungrigt lejon på jakt och tvekar inte att använda armbågarna om det behövs. Men om mitt behov av mat är stillat så kan jag dela med mig av den mat jag har, vilket ju är mycket svårare när jag är vrålhungrig. Så, visst kommer kärleken inifrån när jag älskar någon, men den kärlek jag har kommer utifrån och tas emot i tro.

(Jak 1:17) Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker.

Gud är godheten själv och han är kärleken. Världen är full av hungriga människor som ständigt och desperat jagar efter mat. Kärleken är vår andliga mat. Gud är kärlek, så det är Gud vi alla behöver och är beroende av. Han är vår andliga mat. Jesus ropade:

(Joh 7:37) "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom.

Gud är kärlekens källa och Guds ande är kärlekens ande. Guds ande är det vatten som ger liv detta vatten har vi fått från Gud som en gåva. Vattnet kan vi bara ta emot i tro, så det är genom tron som vi dricker av det. Vetskapen om var källan finns räcker inte, utan vi måste dricka av den för att fyllas av Guds kärlek och kraft.

(2 Tim 1:7) Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Jesus, kärlek, den helige Anden, religion, kristendom, bibeln
Bild: Kane Gledhill, FreeDigitalPhotos.net