Vem har skulden egentligen?

Vem har ansvaret egentligen för det onda som sker i relationer, familjer, samhällen, länder och i världen? Har vi alla ett gemensamt ansvar? Har vi därför samma ansvar för det onda? Ansvaret är viktigt, men hur är det med ansvar?

Alla har vi råkat ut för andras svek, egoism och kärlekslöshet. Alla drabbas vi av det onda och det kan slå ordentligt hårt. Ingen är immun mot det ondas framfart utan där är vi alla offer.

Det onda sprider sig som en löpeld. Svek, egoism och kärlekslöshet gör oss arga och frustrerade det leder inte sällan till bitterhet, hat och kärlekslöshet. Detta hela blir en nedåtgående spiral som är svår att stoppa. Om jag konfronteras efter att ha handlat kärlekslöst så är det så lätt att skylla på det som skapade min ilska och bitterhet. Jag kanske säger: ”Men det var ju han som började!” eller ”Det var ju du som svek mig!” Vi ser inte bara i relationer mellan människor, utan också mellan familjer, samhällsgrupper, folkgrupper och länder.

Vem bär då skulden för det som inträffar i en konflikt som uppstår? Jag vill börja med att ta död på talesättet: ”Det är aldrig ens fel när två träter” för det är inte sant. Det kan bli en konflikt trots att ena parten inte gjort fel. För att ta ett enkelt exempel så är det inte ovanligt att en förälder kommer i konflikt med sina barn. En kärleksfull förälder som älskar sina barn högt kan få sitt barn emot sig när hon/han tillrättavisar sitt barn eller sätter gränser. Att tillrättavisa och sätta gränser är i sig inte fel, men det kan skapa konflikter.

Det också viktigt att komma ihåg att vi alla har ansvar för våra handlingar. Vi är inga offer för omständigheterna i livet, på det sättet att vi inte kan agera annorlunda, utan vi kan välja hur vi ska agera utifrån omständigheterna. Vi har ett val. Jag måste inte slå tillbaka. Jag måste inte bete mig kärlekslöst för att jag blivit kärlekslöst behandlad. Att skylla på omständigheterna för mina handlingar gör mig till ett offer för omständigheterna och jag gör det för att slippa ansvaret. Men vår fria vilja ger oss ett ansvar för våra handlingar. Om jag skyller mitt handlande på omständigheter, så kommer svek, hån, kärlekslöshet och slag att leva vidare i mig.

Gud vill befria dig från det ondas konsekvenser i dig. Han håller med dig om att du har behandlats illa och att det är fel. Han ser ditt lidande och lider med dig i kärlek. Han förstår din ilska och han hatar det onda som drabbade dig. Men han vill inte att det onda ska gro i dig så att det föder ondska i dig. Den som behandlar dig illa har ansvar för det och det du ger vidare har du ansvar för. Var och en ansvarar för sina handlingar, så du har inget ansvar för andras handlande, utan bara för hur du är och vad du gör mot andra. Bli inte ett offer för omständigheter, utan välj försoning och förlåtelse. Försoning är det som för oss samman. Förlåtelse är det som befriar oss och gör att det onda du drabbats av inte föder ondska i dig. Gud vill att du ska välja att förlåta så som han förlåtit dig.

(Ef 4:32) Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om ansvar, förlåtelse, skuld, synd, fri vilja, lidande, ondska, krig, konflikter, relationer, Gud, Jesus, kristendom, bibeln, religion

Att hitta hem

I mitt liv har jag kommit underfund med att det här med att vända om inte är en engångsföreteelse. Jag blir älskad av Gud och där har jag egentligen allt jag behöver, men jag faller, snubblar och famlar. För mig handlar det mycket om att jag famlar bort mig i den här världen. Jag äts upp av stress och prestationskrav och fyller min tid med onödigt skräp som egentligen inte betyder ett dugg. Jag går på den här världens lögn om att inte duga som jag är – inte en gång utan många gånger. Det här tar mitt fokus från Gud till – mig själv… Det finns inget gott i att inspektera sin egen navel (det man hittar där ska slängas ;)). Navelluddsletande är en form av högmod. Att tro att min prestation (var den än är) är fullkomligt oumbärlig är högmod.

När vi är fulla av de värderingar som viskas av den här världen – du är vad du presterar – kan vi knappt förstå att det finns ett radikalt annat sätt att se på oss, som dessutom är sant! Vi är inte vad vi har presterat, vi är inte vad vi tjänar, vi är inte vad vi äter, vi är inte vår ekologiskt odlade mat eller vår sopsortering! Detta säger absolut inget om vårt verkliga värde. Vårt verkliga värde finns i Guds ögon – Han som skapade oss och Han som dog för att vi ska få vara fria att vara de som vi skapades till att vara. Vi är älskade av den allsmäktige Guden! Du är älskad av Gud!

Det hela slutar på samma sätt. Jag blir tröttare och tröttare. Jag kämpar hårt i min egen kraft. Dagarna går ihop, allt blir ett enda stort virrvarr. Jag har stängt Gud ute. Jag faller. Jag ropar på Gud och fortsätter att falla. Men jag landar inte hårt. Jag landar i en famn, där jag är älskad och trygg. Jag fylls av frid och av vissheten om att det kommer att ordna sig. Jag var aldrig övergiven! Jag övergav Gud för ett tag, men Han övergav aldrig mig! Med den vissheten fylls jag med ny kraft och till och med nyfikenhet på vad morgondagen har att erbjuda. All ära till Gud!

(Ps 103:10-13) Han handlar inte med oss efter våra synder och lönar oss inte efter våra missgärningar. Ty så hög som himlen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom. Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss. Som en far förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som fruktar honom.

Om du känner dig långt borta från Gud eller kanske tyngd av skuld så får du gärna be med mig! Herre! Tack för att du sände din enfödde son, Jesus, för att dö i mitt ställe. Jag bekänner min synd och tar emot dig i mitt liv. Tack för att jag är förlåten! Amen.



(Rom 8:15) Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: "Abba! Fader!"

Med kärlek!
helle

Läs även andra bloggares åsikter om omvändelse, förlåtelse, synd, värde, musik, Jesus, Gud, religion, bibeln, kristendom, kärlek, försoning

Varför sker inga mirakler idag?

Om bara Gud skulle göra ett under så skulle jag tro på att han finns och kan göra under. Så har jag själv tänk en gång, men hur skulle du reagera om du fick se ett under? Skulle du tro det? Jag tänkte följa upp den händelse som fått stor uppmärksamhet på YouTube, nämligen när lovsångsledaren från Alabama reste sig upp från sin rullstol.

Delia Knox blev förlamad i benen efter att ha blivit påkörd av en rattfyllerist när hon var 25 år. Hon var satt i rullstol i 22 år, men så plötsligt hände det. Under en gudstjänst och under en förbön så får hon tillbaka känseln i benen och hon reser sig upp och börjar gå!

Händelsen fick stor uppmärksamhet och inte bara i kristna kretsar. Men vad hände sen? Blev hon sämre? Nej, idag går hon helt normalt. Mirakler är inte bara något som skedde för flera tusen år sen, utan det sker i vår tid. Gud är verksam och i allra högsta grad verklig.

Här kan du se ett nyhetsklipp om hennes historia:



Om du fortfarande inte är riktigt övertygad om att hon kan gå själv eller om du vill se hennes och andras glädje över att hon kan gå, så kan du titta på detta klipp. Vilken glädje! Tack Gud för dina under!

(Mark 16:15) Han sade till dem: "Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen… Dessa tecken skall följa dem som tror… de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska."

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om under, mirakel, helande, glädje, Delia Knox, bibeln, Gud, Jesus, religion, kristendom, YouTube

Varför drabbas kristna av lidande?

Världen är fylld av lidande. Det är ondska, naturkatastrofer och olyckor. Kristna verkar drabbas av detta lika mycket som andra. Hur kommer det sig att det är så, om nu Gud finns? Varför räddar han inte dem? Funkar det inte att be Gud om hjälp? Jag tänkte ge min syn på detta med räddning.

För det första så är det viktigt att komma ihåg att det inte innebär en gräddfil i livet att vara kristen. Det är inget som gör livet lättare, utan många gånger faktiskt svårare. Det är inte ett liv fritt från lidande och här är det bara att ta Jesus som exempel. Hans liv var fyllt med lidande, minst sagt. Men varför måste det vara så?

Att följa det goda eller kärleken innebär att jag ibland måste ta på mig lidande. Tänk dig att en vän till dig blir utfryst och baktalad på ditt jobb. Om du i det läget ställer dig på din väns sida, så riskerar du att också bli utfryst och baktalad. Om du då flyr rädslan att bli ensam genom att inte ställa dig på din väns sida är inte kärlek. Kärlek är att följa det goda trots att det innebär lidande.

(Matt 16:24) Sedan sade Jesus till sina lärjungar: "Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig.

Men varför räddar då inte Gud kristna från olyckor, jordbävningar och döden? Varför räddar han inte dem som ropar efter honom? Frågan är, vad innebär det att bli räddad? Är det att inte dö en fysisk död? Eller är det att inte dö en andlig död? Den fysiska döden innebär att kroppen skiljs från själen/anden. Den andliga döden innebär att vi skiljs från allt som är gott. Med andra ord så innebär det att vara helt skiljd från Gud. Ur vårt mänskliga perspektiv så är det så lätt att bara se till det fysiska livet, men om den verkliga faran egentligen är den andliga döden, så kan man se på händelserna ur ett annat perspektiv. För Gud är det ingen tvekan om vilken död som är den värsta. Han har gjort allt för att vi ska slippa den andliga döden.

Många ropar efter Gud i kriser och i lidandet. Jag har själv gjort det. Ropet på hjälp är en kapitulation och blir en inkörsport för Gud att nå oss. Kärlek är det som lindrar i lidandet och vi har lättare att uppskatta den. Kriser skakar om oss, men de gör att vi får ett annat perspektiv på livet och vad som är viktigt. Kärlek, gemenskap och vänskap blir mycket viktigare.

Nu säger jag inte att lidande är gott i sig eller att Gud är den som startar jordbävningar. Men Gud använder lidandet för att nå oss med sin kärlek. Jag tror också att om ingen hade valt bort Gud och Gud hade haft all makt över jorden, så hade paradiset bestått och då hade vi inte behövt oroa oss för någon jordbävning. Gud vill inget hellre än att vi ska slippa lidande och det är därför han förberett en plats för oss alla i hans rike.

(Ps 50:15) Ropa till mig när du är i nöd, jag skall rädda dig, och du skall ära mig.

Gud svarar på ditt rop på hjälp. Han kanske inte räddar dig på det sätt du tror, men han kommer med sin arm och drar dig upp från mörkret. Han kommer med sin kärlek. Han är kärlek och han vill inget hellre än att rädda dig från det som leder till döden. Han dog i ditt ställe, för att han älskar dig så.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om lidande, död, räddning, kärlek, bön, korset, kristendom, Gud, Jesus, naturkatastrofer, katastrofer, Haiti, bibeln, religion, hjälp

Ska man vara rädd för Gud?

Bibeln talar om att vi ska frukta Gud, men är det då så att Gud försöker få oss att älska honom genom att vi ska vara rädd för honom? Hur ska jag kunna älska någon som jag är rädd för? Det kan tyckas att det finns en motsägelse i detta men det finns en förklaring.

Gud håller inte en pistol mot oss och säger ”Älska mig! Annars…”. Kärlek kan aldrig påtvingas. Det är alltså omöjligt att få kärlek genom hot. Jag skulle kanske om jag gjorde så kunna framtvinga handlingar, men drivkraften skulle vara rädsla och inte kärlek hos den som jag hotar. Men vad menas då med att frukta Gud eller Gudsfruktan?

Att frukta Gud handlar inte om rädsla, skräck eller ångest. Gud vill inte att vi ska gå omkring och vara rädda för honom. Vilken god och kärleksfull förälder skulle vilja att sina barn var rädda en. Nej, en rädsla för Gud leder bara till lagbundna handlingar utan kärlek och det är inte Guds vilja.

(Filem 14) det goda du gör skall inte ske av tvång utan av fri vilja.

Att frukta Gud handlar om respekt för Gud. Att i ödmjukhet se Guds storhet. Vi talar nu inte om vem som helst. Vi talar om Gud och han har en enorm makt. Han skapade universum och allt i den med sin makt. Han är mäktigare än alla naturlagar tillsammans. Han uppväckte Jesus från döden med sin makt. Han är ofantligt mäktig! Att inse Guds enorma makt, är att frukta Gud.

(Pred 12:13) Frukta Gud och håll hans bud.

Att ha en respekt för polisen och lagen är bra. Men vi ska inte behöva vara rädda för varken polisen eller rättvisan. Gudsfruktan handlar alltså inte om att vi ska styras av rädsla över Guds domar. Det är till och med så att det är ett hinder för kärleken. Men Gud kom med en lösning. Han sände Jesus för att lida straffet i vårt ställe. Jesus tog domen på sig för att befria oss från rädslan.

(Heb 2:14) Då nu barnen är av kött och blod måste han på samma sätt bli människa, för att han genom sin död skulle göra dödens herre, djävulen, maktlös och befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv.

Gud står med öppna armar och är inte ute efter att döma oss. Det är först när rädslan för Gud falnar som vi kan ta emot Gud och förstå vem han är. Genom Jesus död får inte längre rädslan någon makt över oss, om vi tror på att Jesus betalt skulden. Tror jag inte på att skulden är betald så kommer jag fortfarande agera som om den inte var betald.

(1 Joh 4:18) Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet.

Så Gud vill att vi ska inse vilken makt han har, men han vill också att vi ska förstå hur högt älskade vi är.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om räddning, rättvisa, dom, död, kärlek, fri vilja, frihet, förlåtelse, försoning, Gud, Jesus, kristendom, bibeln, religion

Jag älskar dig!

Du kanske känner dig ensam och övergiven. Att livet känns tungt och hårt. Men det finns ett hopp i mörkret, hur mörkt det än ser ut. Det finns en Gud som älskar dig mer än du kan förstå. Det spelar ingen roll vad du gjort eller vad andra gjort mot dig. Du är älskad ändå! Hur smutsig, skrynklig eller sliten en 1000 lapp än är, så är den fortfarande värd 1000 kronor. Ditt värde ligger inte i vad andra tycker om dig eller vad du tycker om dig själv. Du är otroligt värdefull i Guds ögon och det kan ingenting ändra på.

Lita på att Gud inte är ute efter att sätta dit dig, utan han vill visa dig hur värdefull du är och hur mycket han älskar dig. Många känner inte Gud och har en fel bild av vem han är, men den bild av Gud som Jesus ger är en älskande Gud. En Gud som bara vill dig väl. En Gud som säger till dig "Jag älskar dig!".



(Joh 3:16) Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om film, Gud, kärlek, liknelse, värde, älskad, bibeln, religion, Jesus, kristendom

Varför tar inte Gud bort ondskan om han nu är Gud?

Varför förintar Gud inte bara ondskan istället för att låta Jesus dö på ett kors? Skulle det inte bara vara lättare att knäppa med fingrarna och ta bort all ondska i världen? Det som är underbart är att Gud har en lösning...

Gud skapade en fri människa, med egna tankar, meningar och vilja. Att det onda fått makt här på jorden är vi alla delaktiga i. Vi har alla fallit och tjänat oss själva istället för kärleken. Vi har alla följt vår egen väg istället för kärlekens väg.

Gud gör aldrig intrång på vår fria vilja, för genom tvång kan vi inte välja kärlek. Kärlek kan bara väljas av egen vilja. För att jag vill ge av mig själv till andra. Gud vill att vi ska förstå att vi behöver honom och inte egoism. Han vill oss alla så otroligt väl, men vi litar inte på honom. Han sträcker ut sina armar, men hur ofta vänder vi inte honom ryggen?

Vi bär alla på en skuld. Frågan är, var gör vi med den? En ser bort från den. En annan försöker rentvå sig själv. En tredje späker sig. En fjärde tycker att det var rätt åt den drabbade. En femte döljer den. En sjätte skyller ifrån sig. En sjunde drabbas av självförakt. En åttonde lider av ångest. En nionde vill ta sitt liv…

Det som bryter det ondas framfart är förlåtelsen. Det är genom förlåtelsen som relationer kan helas igen. Förlåtelsen bryter ner år av strider och bitterhet och upprättar brustna relationer.

Jesus är nåd! Jesus är vägen till Gud. Förlåtelse är vägen till Gud! Ingen kommer till Fadern utom genom förlåtelsen.

(Joh 14:6) Jesus svarade: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fader. Ni känner honom redan nu och ni har sett honom."

Varför var det då nödvändigt för Jesus att dö? Jo, därför att Gud är rättvis och kärleksfull. Rättvisan skipades när Jesus tog konsekvensen av vår synd och kärleken till oss visas genom att Jesus tog konsekvensen av vår synd. Synden är det som står i vägen för en relation med Gud. Genom det Jesus gjorde kan vi få en upprättad relation med Gud! Vi kan komma med vår skuld till Jesus och få förlåtelse. Han befriar oss från alla de bördor som skulden innebär. Det är genom denna nåd som vi lär känna den enorma kärlek som Gud har till oss. Det är genom Jesus som vi lär känna Fadern.

Jesus besegrar det onda genom förlåtelsen. Det som bryter det ondas framfart är Jesus. Det är genom Jesus som relationen kan helas igen. Jesus bryter ner år av strider och bitterhet och upprättar brustna relationer. Det är genom förlåtelsen som Gud tar bort ondskan.

(Matt 6:12) Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.

Tack Jesus för att kom ned till oss som ett barn och tog min skuld på dig!

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om korset, Jesus, förlåtelse, nåd, ondska, fri vilja, Gud, Fadern, religion, kristendom, bibeln, jul

Visa dig Gud!

Om nu Gud finns, kan han inte visa sig fysiskt då, så att man kan tro på honom? Det är en vanlig fråga, som jag också själv har ställt. För hur lätt skulle det inte vara för Gud att visa sig med all sin makt och säga ”Jag är Gud”? En del av svaret ligger i vem Gud är.

Ord eller bokstäver i sig har ingen mening. Bokstäverna på skärmen skulle man kunna analysera genom att titta på pixlarna och de fysikaliska skeendena som ligger bakom bokstäverna, men någon mening eller något uppsåt skulle man inte hitta. Mening eller information är ingen fysikalisk storhet utan är icke-fysisk till sin natur. Det går inte att se information i det fysiska utan de fysiska bokstäverna som du nu läser måste du tolka för att kunna uppfatta den osynliga information som jag vill förmedla. Bokstäverna eller pixlarna på skärmen är alltså bara bärare av den mening som jag vill ge. Det skulle vara fel att säga att bokstäverna på skärmen är min mening, eftersom mitt uppsåt inte går att finna i det fysiska. Däremot förmedlar bokstäverna min mening. Här är en viktig skillnad. Eftersom meningen eller informationen är osynlig i sig så behövs det fysiska för att förmedla den. Ett osynligt ord (meningen) behöver alltså en kropp för att uttryckas och göras synlig.

Vad har nu detta med frågan att göra? Jo, min poäng är att visa att människans inre jag, våra tankar, vår mening och den vi är, kan inte ses i det fysiska. Vi kan bara se fysikaliska skeenden som inte säger någonting om någon mening eller vem jag är och på samma sätt är det med Gud. Vi finner inte vem Gud är i det fysiska. Men…

(Joh 1:1) I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.

(Joh 1:14) Och Ordet blev människa och bodde bland oss

Vem är då Gud? Jo, Gud är ande och osynlig för oss (Joh 4:23). Han är kärlek och godheten själv. Han är meningens ursprung. Han är Ordet med stort O. Guds osynliga ord (mening eller uppsåt), kärlek och godhet gjordes synlig för oss genom att han tog en människas gestalt. Vi kan se Gud genom det Jesus gjorde. På samma sätt uttrycker jag min mening med min kropp.

(Joh 1:18) Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.

Gud visar sig genom Jesus kärlekshandlingar och genom hans offrande död. Han visar sig genom bibeln och de kärleksfulla ord som är riktade till dig. Gud är kärlek och älskar dig! Tror du det?

Ord tolkas alltid. Precis som min mening eller mitt uppsåt tolkas av dig. Om du inte skulle tro på mig när jag berättade för dig om mig, så skulle du aldrig se den jag är. Så är det också med Gud.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, tro, bevis, mening, jesus, religion, bibeln, Gud, gudsbevis, ord, ordet
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Finns det en mening?

Att vi människor kan ha en mening med vårt handlande tror jag att de allra flesta skulle hålla med om. Men finns det en större mening utanför oss själva? Jag tänkte peka på det som faktiskt talar för att det finns en högre mening.

Vad är då mening? Vi människor kan exempelvis ha en mening med att vi skapar bilar. Bilen har en funktion eller ett syfte, som är produkten av människans mening eller syfte. Med andra ord så är bilen en produkt eller skapelse, skapad utifrån en mening. Så här långt tror jag de flesta skulle hålla med.

Men hur är det med jorden? Har jorden, den planet vi bor på, en mening? Här går meningarna isär. Jag tror att jorden skapats för ett syfte, nämligen för att vi ska kunna leva här. Andra menar att jorden är en effekt av slump och tillfälligheter. Jorden fyller trots allt en funktion för oss. Den ger förutsättningar för att vi ska kunna leva, så på så sätt skulle man kunna säga att jorden har en mening för oss. Men frågan är om jorden är en produkt av någon med en mening, som bilen är, eller om det inte finns någon mening alls med jordens existens. Bilen anses ha det, men jorden menar många inte har det.

Men hur är det egentligen med bilen? Har den en mening egentligen? Svaret på frågan är faktiskt inte så självklar som man skulle kunna tro och jag tänkte förklara varför. Om det bara är det fysiska som existerar och allt detta endast styrs av naturlagar så styrs allt det fysiska av naturlagar som i sig själv inte har någon mening. Alla fysiska skeenden har då i grunden ingen mening alls. De bara sker för att naturlagarna styr skeendena. Detta är det argument som används mot meningen med jorden.

Men om det är så här, så innebär det att det som sker i våra hjärnor också styrs av dessa skeenden utan mening, eftersom det i grunden inte finns någon mening i hjärnaktiviteten. Om då vårt medvetande eller våra upplevelser endast är en effekt att de fysiska skeendena i hjärnan, så blir vår upplevelse av att vi har en mening med det vi gör, bara en illusion. Vi bara tror att det existerar en mening med det vi gör, men i själva verket är det naturliga processer som styr oss helt. Bilen blir då bara en konsekvens av fysisk orsak och verkan, styrd av naturlagar, utan någon mening alls. Alltså finns det ingen mening med bilen.

Hur kan naturlagar skapa upplevelse av mening? Eller snarare, hur kan något utan mening skapa mening? Bara det att vi upplever att det existerar meningslöshet eller att något inte har någon mening, pekar faktiskt på att det existerar en mening som till sin natur inte är fysisk. På samma sätt bevisar existensen av lögn, att det existerar sanning. C.S. Lewis beskrev det så här:

”Om tillvaron i sin helhet inte hade någon mening skulle vi aldrig komma på tanken att den var meningslös. Likaså: om det inte funnes något ljus i världsalltet och alltså inga varelser med ögon skulle vi aldrig ha vetat om mörkret . ”Mörker” skulle vara ett meningslöst ord.”

Jag tror att vår förmåga att uppleva mening och vår förmåga att ha en mening, kommer från någon med en mening. Jag tror att mening kommer ur mening. Gud är meningens källa. Det finns en mening med vår existens. Du är inte en produkt av tillfälligheter och slump, utan du skapades med ett syfte. Du är otroligt värdefull i din skapares ögon. Han skapade dig så att du kan ha en egen mening och själv skapa med din mening. Du är värdefull, meningsfull och högt älskad. I alla fall om du frågar din skapare.

(Ps 139:13) Du skapade mina inälvor, du vävde mig i moderlivet. Jag tackar dig för dina mäktiga under, förunderligt är allt du gör. Du kände mig alltigenom, min kropp var inte förborgad för dig, när jag formades i det fördolda, när jag flätades samman i jordens djup.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om mening, skapelsen, universums skapelse, vetenskap, kärlek, Gud, Jesus, kristendom, bibeln, religion, bil
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Endast i Jesus!

Det är i relationen med Jesus som han berör mig. När han visar sin enorma kärlek, berörs jag till tårar. Hans kärlek blir en frid och glädje i mig. Han stillar min rädsla och mina strävanden att prestera och vara duktig. Han ger mig trygghet och han ger det jag behöver, när jag behöver det. Hans sanningar ger ett hopp för det goda och en tröst när livet ser mörkt ut. Jesus är en källa och en kraft i mig, som inget annat kan ge.

Adam Young eller Owl City spelade in en version av In Christ Alone som han publicerade på sin blogg. Han skriver där:

I’m twenty four years old, yet something about this song makes me bawl like a baby. The way the melodies and lyrics swirl together is so poignant and beautiful. If I were to count on one hand, the number of songs that have ever deeply moved me, this one would take the cake. Last night I probably spent more time actually crying at the piano than I did recording it. Such are the secret confessions of a shy boy from Minnesota.

En bra låt och en härlig version som fångar vad det innebär att stå i Jesus kärlek.

In Christ alone, my hope is found
He is my light, my strength, my song
This cornerstone, this solid ground
Firm through the fiercest drought and storm
What heights of love, what depths of peace
When fears are stilled, when strivings cease
My comforter, my all-in-all
Here in the love of Christ I stand

There in the ground His body lay
Light of the world by darkness slain
Then bursting forth in glorious day
Up from the grave He rose again!
And as He stands in victory
Sin’s curse has lost its grip on me
For I am His and He is mine
Bought with the precious blood of Christ

No guilt in life, no fear in death
This is the power of Christ in me
From life’s first cry to final breath
Jesus commands my destiny
No power of hell, no scheme of man
Can ever pluck me from His hand
Till He returns or calls me home
Here in the power of Christ I’ll stand

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om relation, musik, video, kärlek, In Christ Alone, Owl City, Adam Young, Jesus, Gud, bibeln, religion, kristendom