Kan slump skapa mening och liv?

En cell är full med information. I cellen finns DNA som består av gener och dessa gener är som bokstavskombinationer med information om ärftliga egenskaper och hur proteiner ska tillverkas. Men var kommer då denna information ifrån? Kan slump skapa informationen?

Tänk dig att slumpen skapar bokstavskombinationen OTJDG. Har denna kombination då någon betydelse? Nej och det beror på att det var slumpen som skapade den. Det finns ingen mening med bokstäverna, utan det bara råkade bli just den kombinationen. Att slump inte har någon mening är också ett argument som används emot att naturen skulle ha en mening. Man menar att eftersom slumpen eller naturlagar skapat universum och naturen så har den ingen mening. Så att slump inte skapar mening är inget konstigt.

En betydelse eller mening måste tolkas för att den ska kunna ha en mening. Ordet HEJ har en betydelse och jag tolkar den som en hälsningsfras. Men ordet OTJDG har ingen mening eller betydelse och då finns det heller inget att tolka. Även detta används som argument emot en mening i naturen. Man säger att eftersom slump och naturlagar skapat allt så finns det ingen mening att tolka och det skulle vara fel att göra det. Den mening vi tycker oss se i naturen är en illusion. Ateisten Richard Dawkins skriver i sin bok ”Den blinde urmakaren” att biologin är ”studiet av ting som är så komplicerade, att de förefaller skapade med avsikt”.

Hur kan mening med OTJDG uppstå och tolkas om det inte finns något att tolka? OTJDG skulle kunna få mening (betydelse) om man tillförde information. Exempelvis att OTJDG betyder hej. Men i så fall fanns betydelsen (hej) redan från början och skapades alltså inte. Frågan är: Hur kan denna betydelse uppstå ur meningslöshet (som inte går att tolka), utan att tillföra information (betydelse)? Hur kan meningslöshet skapa mening? Dawkins skriver om livet:

”Själva essensen i alla levande ting består inte av eld, inte av varm andedräkt, inte av någon ’livsgnista’. Den består av information, ord, instruktioner… Man kan i stället tänka sig en miljard enskilda, digitala tecken… Om man vill förstå vad livet är, ska man inte föreställa sig pulserande gelé eller slem, man ska föreställa sig informationsteknik”

För att skapa liv behöver vi alltså skapa information, mening eller ord. Om nu slumpen eller naturlagar inte kan skapa detta så kan man fråga sig: Var kommer informationen ifrån som livet består av? Bibeln ger ett svar på frågan:

(Joh 1:1) I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

När universum skapades fanns informationen och informationen fanns hos Gud och informationen var Gud. Meningens och informationens ursprung går tillbaka till Gud själv. Gud är all menings ursprung. Den information vi ser i naturen är av Gud. Slump eller meningslöshet kan inte skapa mening eller liv. Gud är informationen och det liv som bär oss! Utan denna information så existerar inget liv. Utan Gud så existerar inget liv!

(Joh 1:14) Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om mening, liv, livets ursprung, skapelsen, evolution, Gud, Jesus, bibeln, religion, kristendom, slump

Hur uppstod livet?

Hur livet uppstod är en av de riktigt stora frågorna om vårt ursprung. Men hur gick det då till? Ja, det har visat sig vara en mycket svår nöt att knäcka och läget idag är att ingen vet.

Livet är otroligt komplext. Minsta bakteriecell är som en mikroskopisk fabrik som består av en mängd molekylära maskiner och som innehåller mängder med information om hur en levande organism ska byggas upp. En liten cell är mycket mer komplicerad än något icke-levande som vi känner till.

Kan då slumpen skapa liv? Man har gjort beräkningar på sannolikheten för att liv spontant ska uppstå och man har kommit fram till att chansen är mindre än 1 på 10⁴⁰⁰⁰⁰ (En etta med 40000 nollor efter sig). Alltså en försvinnande liten chans. Ateisten och evolutionsbiologen Richard Dawkins skriver i sin bok ”Den blinde urmakaren”:

”Det är absolut fullständigt förkrossande uppenbart att om darwinismen vore en teori som byggde på slumpen, skulle den aldrig kunna fungera.”

Att det inte räcker med endast slumpen för att skapa liv är något som ganska många vetenskapsmän idag håller med om, alltså oavsett om man är ateist eller inte.

Men hur uppstod då livet? Svaret enligt Dawkins och många andra är att dela upp osannolikheten i små steg och att stegvis bygga på det som fungerar. Resonemanget bygger på detta. Tänk dig att du ska öppna ett kodlås med 10 kodhjul som har siffrorna 0 – 9. Om du slumpmässigt skulle välja en kombination så är sannolikheten mycket liten att du skulle träffa rätt (1 på 10 miljarder). Men om du istället skulle kunna avgöra när ett hjul hamnar på rätt siffra (som på film när man öppnar kassaskåp med stetoskop) och systematiskt behålla de rätta siffrorna, så minskar sannolikheten drastiskt. Genom detta resonemang försöker man alltså i små steg bestiga den osannolikhet vi hade från början.

Men det finns ett stort problem med resonemanget. Naturlagar agerar helt blint och planlöst, utan mål eller mening. Men lösningen är långt ifrån en icke-målstyrd eller blind process, utan är i allra högsta grad styrd av dig och du har ett tydligt mål att öppna kodlåset. Hur kan det då bevisa att naturlagar (som inte har något mål) kan skapa liv när man lägger in ett mål och en målstyrning i lösningen? Lösningen visar alltså tvärtom på motsatsen. Nämligen att en styrning mot ett mål är nödvändigt för att kringgå slumpen.

Sedan är det också så att lösningen (koden för liv) finns inbyggd i systemet. Kodlåset hade ju en färdig kod. Allt som återstod var att målstyrt nå fram till den. Hur kan naturen ha koden för liv inbyggd i sig och systematiskt bygga liv om naturen är blind och utan mål? Det är lätt att ta till det naturliga urvalet i sammanhanget även med livets uppkomst, men det naturliga urvalet förutsätter att liv redan finns. Det krävs alltså något med liv som kan föröka sig, för att det naturliga urvalet ska kunna verka. Men det är hur livet uppkom som är frågan.

Naturlagar har i sig inget mål eller någon intention att liv ska skapas. Det enda som vi vet kan ha en intention eller ett mål, är ett medvetande. Vi själva upplever att vi kan ha ett mål med det vi gör men vi säger att naturlagar inte har det. Om det alltså krävs ett mål för att förklara livets uppkomst så pekar det på ett högre medvetande eller en skapare. Med andra ord så pekar det på Gud!

(Sak 12:1) Så talar Herren, han som har spänt ut himlen och lagt jordens grund, han som har skapat livsanden i människan

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om skapelsen, liv, livets ursprung, vetenskap, mening, Gud, naturligt urval, bibeln, religion, kristendom, information, cell

Finns det en mening?

Att vi människor kan ha en mening med vårt handlande tror jag att de allra flesta skulle hålla med om. Men finns det en större mening utanför oss själva? Jag tänkte peka på det som faktiskt talar för att det finns en högre mening.

Vad är då mening? Vi människor kan exempelvis ha en mening med att vi skapar bilar. Bilen har en funktion eller ett syfte, som är produkten av människans mening eller syfte. Med andra ord så är bilen en produkt eller skapelse, skapad utifrån en mening. Så här långt tror jag de flesta skulle hålla med.

Men hur är det med jorden? Har jorden, den planet vi bor på, en mening? Här går meningarna isär. Jag tror att jorden skapats för ett syfte, nämligen för att vi ska kunna leva här. Andra menar att jorden är en effekt av slump och tillfälligheter. Jorden fyller trots allt en funktion för oss. Den ger förutsättningar för att vi ska kunna leva, så på så sätt skulle man kunna säga att jorden har en mening för oss. Men frågan är om jorden är en produkt av någon med en mening, som bilen är, eller om det inte finns någon mening alls med jordens existens. Bilen anses ha det, men jorden menar många inte har det.

Men hur är det egentligen med bilen? Har den en mening egentligen? Svaret på frågan är faktiskt inte så självklar som man skulle kunna tro och jag tänkte förklara varför. Om det bara är det fysiska som existerar och allt detta endast styrs av naturlagar så styrs allt det fysiska av naturlagar som i sig själv inte har någon mening. Alla fysiska skeenden har då i grunden ingen mening alls. De bara sker för att naturlagarna styr skeendena. Detta är det argument som används mot meningen med jorden.

Men om det är så här, så innebär det att det som sker i våra hjärnor också styrs av dessa skeenden utan mening, eftersom det i grunden inte finns någon mening i hjärnaktiviteten. Om då vårt medvetande eller våra upplevelser endast är en effekt att de fysiska skeendena i hjärnan, så blir vår upplevelse av att vi har en mening med det vi gör, bara en illusion. Vi bara tror att det existerar en mening med det vi gör, men i själva verket är det naturliga processer som styr oss helt. Bilen blir då bara en konsekvens av fysisk orsak och verkan, styrd av naturlagar, utan någon mening alls. Alltså finns det ingen mening med bilen.

Hur kan naturlagar skapa upplevelse av mening? Eller snarare, hur kan något utan mening skapa mening? Bara det att vi upplever att det existerar meningslöshet eller att något inte har någon mening, pekar faktiskt på att det existerar en mening som till sin natur inte är fysisk. På samma sätt bevisar existensen av lögn, att det existerar sanning. C.S. Lewis beskrev det så här:

”Om tillvaron i sin helhet inte hade någon mening skulle vi aldrig komma på tanken att den var meningslös. Likaså: om det inte funnes något ljus i världsalltet och alltså inga varelser med ögon skulle vi aldrig ha vetat om mörkret . ”Mörker” skulle vara ett meningslöst ord.”

Jag tror att vår förmåga att uppleva mening och vår förmåga att ha en mening, kommer från någon med en mening. Jag tror att mening kommer ur mening. Gud är meningens källa. Det finns en mening med vår existens. Du är inte en produkt av tillfälligheter och slump, utan du skapades med ett syfte. Du är otroligt värdefull i din skapares ögon. Han skapade dig så att du kan ha en egen mening och själv skapa med din mening. Du är värdefull, meningsfull och högt älskad. I alla fall om du frågar din skapare.

(Ps 139:13) Du skapade mina inälvor, du vävde mig i moderlivet. Jag tackar dig för dina mäktiga under, förunderligt är allt du gör. Du kände mig alltigenom, min kropp var inte förborgad för dig, när jag formades i det fördolda, när jag flätades samman i jordens djup.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om mening, skapelsen, universums skapelse, vetenskap, kärlek, Gud, Jesus, kristendom, bibeln, religion, bil
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Är det logiskt att tro på en skapare?

Varför existerar jag? Varför existerar universum och liv? Det är frågor som säkert alla har ställt sig någon gång, men finns det anledning att tro att det finns en skapare av allting?

Journalisten Lee Strobel började sin resa, att söka efter sanningen, som ateist. Nu är han kristen. En vanlig uppfattning är att man måste lägga sitt sunda förnuft på hyllan eller sluta tänka kritiskt om man vill vara kristen, men så är det verkligen inte. Sanningen finner man inte utan ödmjukhet, sunt förnuft och kritiskt tänkande.

(Joh 14:6) Jesus svarade: "Jag är vägen, sanningen och livet.

När jag var yngre kunde jag ibland vara rädd för att titta på vetenskapliga program. Jag var rädd att vetenskapen skulle omkullkasta min världsbild. Men om världsbilden är falsk, varför skulle jag då vilja tro på den? Vem vill tro på en lögn? Nu följer jag intresserat vetenskapliga upptäckter och jag är inte längre rädd. Jag har fått uppleva att bibeln håller på många plan och så också inom vetenskapen. Aldrig tidigare har vetenskapen pekat så mycket mot en skapare som den gör idag.

Är det då inte lätt att plocka fram Gud när man finner saker i vetenskapen som man nu inte kan förklara? Att täppa till kunskapsluckan med Gud? Kanske är det så att svaret är Gud. Kanske finns det en mening med att vi existerar. Om det finns en mening med vår existens så kan inte vetenskapen finna den, eftersom den till sin natur inte söker efter en mening. Jag skriver mer om detta i inlägget Har livet en mening?.

I filmen The Case for a Creator tar Lee Strobel tar upp de vetenskapliga upptäckter som pekar mot en skapare. Filmen behandlar livets och universums födelse. Handlar dessa händelser bara om tur eller finns det en mening och tanke bakom? Filmen belyser också den otroligt komplicerade cellen och DNA-molekylen med sin information. Se den 60 min långa filmen här.




Om du inte vill se hela filmen i sin helhet, så kan du välja att titta på enskilda delar här:

Del 1: Introduktion – Lee Strobels syn på vetenskapen som ateist
Del 2: Introduktion – Stanley Millers experiment och Lee Strobels sökande efter sanningen
Del 3: Livets födelse
Del 4: Darwin och den kambriska explosionen
Del 5: Universums födelse
Del 6: Universums finjustering för liv och multiverse hypotesen
Del 7: Jorden - en privilegierad planet
Del 8: Cellen - Den biologiska maskinen och oreducerbar komplexitet
Del 9: DNA, genetisk information och informationens födelse
Del 10: Är det logiskt att tro på en skapare?


(Ps 19:2) Himlen förkunnar Guds härlighet, himlavalvet vittnar om hans verk. Dag talar till dag därom och natt undervisar natt. Det är inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte höras, men över hela jorden når de ut, till världens ände deras ord.

Det finns en tanke med att du finns!

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, universums skapelse, evolution, Big bang, film, gudsbevis, skapelsen, bibeln, Gud, Jesus, kristendom, religion
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Varför skapade Gud oss med fri vilja?

Om nu Gud är allvetande så skulle ju han veta att det han skapade kommer att skapa elände? Är inte då Gud skyldig till det onda i världen? Varför skapade inte Gud en människa som bara gör gott? Dessa frågor är det många som ställer och det är inte underligt, men det finns en anledning till varför vi skapades med fri vilja.

(1 Mos 1:27) Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.

Vi är skapade att vara avbilder av Gud. Vad menas med det då? Jo, Gud är kärlek och att vara en avbild av Gud är att vara en avbild av kärleken, eller med andra ord spegla Gud i våra handlingar. Gud skapade oss till att älska varandra och att göra Guds handlingar eller kärlekshandlingar. Gud vill att vi skall ge av det vi får av Gud, alltså kärlek.

För att vi skall kunna älska så måste jag ha en fri vilja. Kärlek kan aldrig komma ur ett system som bara styrs av naturlagar (Läs gärna inlägget om detta). Gud skapade ingen biologisk dator som är programmerad att göra ”goda” handlingar, för en sådan dator kan aldrig älska. Kärlek kan heller aldrig tvingas fram. Gud tvingar ingen och kan heller inte göra det, för det skulle göra det omöjligt för oss att lära känna kärleken och Gud. Vi skulle då styras av rädsla istället för kärlek.

Det är viktigt att komma ihåg att Gud skapade en helt fri människa som fått makten att styra över sin kropp och ta hand om världen. Vi ansvarar alltså helt och fullt för våra handlingar. För att viljan skall vara fri så har vi faktiskt också en möjlighet att inte älska. Vi har möjligheten att välja bort Gud. Just valmöjligheten är en förutsättning för att vi skall kunna älska. Problemet är att vi människor så ofta väljer att tjäna oss själva i egoism i stället för att tjäna varandra i kärlek. Detta gör vi eftersom vi inte tror att det är det rätta eller att det lönar sig. Vi tror inte på Guds väg utan vi vill gå vår egen väg. Vi missbrukar helt enkelt vår fria vilja. Gud är alltså inte skyldig till det onda utan det onda kommer ur oss människor, genom vår fria vilja.

Gud tar ansvar för sin skapelse människan genom sin räddningsplan. Planen att försonas med människorna var inget som Gud i panik kom på för att rädda det som räddas kan. Nej, till och med innan världens skapelse var planen lagd! Gud spelar inte tärning eller chansar och han vill att vi skall veta det. Det är anledningen till varför det står:

(1 Pet 1:20) Han var utsedd redan före världens skapelse men trädde fram först nu vid tidens slut, för er skull som tror.

Gud vill befria oss från rädslan som styr oss. Han vill befria oss från känslan att inte duga eller räcka till. Han ville ”befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv” (Heb 2:15). Gud vill inte att vi skall vara rädda för honom, utan han vill visa oss hur mycket han älskar oss!

Jesus gjorde det vi inte klarar av, nämligen att vara Guds avbild. ”Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen” (Kol 1:15). Det vi inte klarade av, det gjorde Gud. Tro på den enorma kärlekshandling som Jesus gjorde på korset och tro att du är förlåten, så kommer du uppleva Guds kärlek till dig!

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Jesus, fri vilja, skapelsen, rädsla, kärlek