Visar inlägg med etikett universums skapelse. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett universums skapelse. Visa alla inlägg

onsdag 17 november 2010

Finns det en mening?


Att vi människor kan ha en mening med vårt handlande tror jag att de allra flesta skulle hålla med om. Men finns det en större mening utanför oss själva? Jag tänkte peka på det som faktiskt talar för att det finns en högre mening.

Vad är då mening? Vi människor kan exempelvis ha en mening med att vi skapar bilar. Bilen har en funktion eller ett syfte, som är produkten av människans mening eller syfte. Med andra ord så är bilen en produkt eller skapelse, skapad utifrån en mening. Så här långt tror jag de flesta skulle hålla med.

Men hur är det med jorden? Har jorden, den planet vi bor på, en mening? Här går meningarna isär. Jag tror att jorden skapats för ett syfte, nämligen för att vi ska kunna leva här. Andra menar att jorden är en effekt av slump och tillfälligheter. Jorden fyller trots allt en funktion för oss. Den ger förutsättningar för att vi ska kunna leva, så på så sätt skulle man kunna säga att jorden har en mening för oss. Men frågan är om jorden är en produkt av någon med en mening, som bilen är, eller om det inte finns någon mening alls med jordens existens. Bilen anses ha det, men jorden menar många inte har det.

Men hur är det egentligen med bilen? Har den en mening egentligen? Svaret på frågan är faktiskt inte så självklar som man skulle kunna tro och jag tänkte förklara varför. Om det bara är det fysiska som existerar och allt detta endast styrs av naturlagar så styrs allt det fysiska av naturlagar som i sig själv inte har någon mening. Alla fysiska skeenden har då i grunden ingen mening alls. De bara sker för att naturlagarna styr skeendena. Detta är det argument som används mot meningen med jorden.

Men om det är så här, så innebär det att det som sker i våra hjärnor också styrs av dessa skeenden utan mening, eftersom det i grunden inte finns någon mening i hjärnaktiviteten. Om då vårt medvetande eller våra upplevelser endast är en effekt att de fysiska skeendena i hjärnan, så blir vår upplevelse av att vi har en mening med det vi gör, bara en illusion. Vi bara tror att det existerar en mening med det vi gör, men i själva verket är det naturliga processer som styr oss helt. Bilen blir då bara en konsekvens av fysisk orsak och verkan, styrd av naturlagar, utan någon mening alls. Alltså finns det ingen mening med bilen.

Hur kan naturlagar skapa upplevelse av mening? Eller snarare, hur kan något utan mening skapa mening? Bara det att vi upplever att det existerar meningslöshet eller att något inte har någon mening, pekar faktiskt på att det existerar en mening som till sin natur inte är fysisk. På samma sätt bevisar existensen av lögn, att det existerar sanning. C.S. Lewis beskrev det så här:
”Om tillvaron i sin helhet inte hade någon mening skulle vi aldrig komma på tanken att den var meningslös. Likaså: om det inte funnes något ljus i världsalltet och alltså inga varelser med ögon skulle vi aldrig ha vetat om mörkret . ”Mörker” skulle vara ett meningslöst ord.”
Jag tror att vår förmåga att uppleva mening och vår förmåga att ha en mening, kommer från någon med en mening. Jag tror att mening kommer ur mening. Gud är meningens källa. Det finns en mening med vår existens. Du är inte en produkt av tillfälligheter och slump, utan du skapades med ett syfte. Du är otroligt värdefull i din skapares ögon. Han skapade dig så att du kan ha en egen mening och själv skapa med din mening. Du är värdefull, meningsfull och högt älskad. I alla fall om du frågar din skapare.

(Ps 139:13) Du skapade mina inälvor, du vävde mig i moderlivet. Jag tackar dig för dina mäktiga under, förunderligt är allt du gör. Du kände mig alltigenom, min kropp var inte förborgad för dig, när jag formades i det fördolda, när jag flätades samman i jordens djup.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,
Bild: FreeDigitalPhotos.net

lördag 25 september 2010

Är det logiskt att tro på en skapare?


Varför existerar jag? Varför existerar universum och liv? Det är frågor som säkert alla har ställt sig någon gång, men finns det anledning att tro att det finns en skapare av allting?

Journalisten Lee Strobel började sin resa, att söka efter sanningen, som ateist. Nu är han kristen. En vanlig uppfattning är att man måste lägga sitt sunda förnuft på hyllan eller sluta tänka kritiskt om man vill vara kristen, men så är det verkligen inte. Sanningen finner man inte utan ödmjukhet, sunt förnuft och kritiskt tänkande.

(Joh 14:6) Jesus svarade: "Jag är vägen, sanningen och livet.

När jag var yngre kunde jag ibland vara rädd för att titta på vetenskapliga program. Jag var rädd att vetenskapen skulle omkullkasta min världsbild. Men om världsbilden är falsk, varför skulle jag då vilja tro på den? Vem vill tro på en lögn? Nu följer jag intresserat vetenskapliga upptäckter och jag är inte längre rädd. Jag har fått uppleva att bibeln håller på många plan och så också inom vetenskapen. Aldrig tidigare har vetenskapen pekat så mycket mot en skapare som den gör idag.

Är det då inte lätt att plocka fram Gud när man finner saker i vetenskapen som man nu inte kan förklara? Att täppa till kunskapsluckan med Gud? Kanske är det så att svaret är Gud. Kanske finns det en mening med att vi existerar. Om det finns en mening med vår existens så kan inte vetenskapen finna den, eftersom den till sin natur inte söker efter en mening. Jag skriver mer om detta i inlägget Har livet en mening?.

I filmen The Case for a Creator tar Lee Strobel tar upp de vetenskapliga upptäckter som pekar mot en skapare. Filmen behandlar livets och universums födelse. Handlar dessa händelser bara om tur eller finns det en mening och tanke bakom? Filmen belyser också den otroligt komplicerade cellen och DNA-molekylen med sin information. Se den 60 min långa filmen här.




Om du inte vill se hela filmen i sin helhet, så kan du välja att titta på enskilda delar här:

Del 1: Introduktion – Lee Strobels syn på vetenskapen som ateist
Del 2: Introduktion – Stanley Millers experiment och Lee Strobels sökande efter sanningen
Del 3: Livets födelse
Del 4: Darwin och den kambriska explosionen
Del 5: Universums födelse
Del 6: Universums finjustering för liv och multiverse hypotesen
Del 7: Jorden - en privilegierad planet
Del 8: Cellen - Den biologiska maskinen och oreducerbar komplexitet
Del 9: DNA, genetisk information och informationens födelse
Del 10: Är det logiskt att tro på en skapare?


(Ps 19:2) Himlen förkunnar Guds härlighet, himlavalvet vittnar om hans verk. Dag talar till dag därom och natt undervisar natt. Det är inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte höras, men över hela jorden når de ut, till världens ände deras ord.

Det finns en tanke med att du finns!

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,
Bild: FreeDigitalPhotos.net

onsdag 25 november 2009

Har livet en mening?


Vad är meningen med livet? Varför finns jag? Detta är frågor som människan förmodligen ställt genom alla tider. Kanske kan vi hitta en mening i livet, men vad är meningen med livet? Finns det en mening med universums skapelse och människan? Vetenskapsmän forskar om universum och människan, men kommer de någonsin finna livets mening? Kan vetenskapen ens ge ett svar på frågan?

Problemet med naturvetenskapen är att den faktiskt inte söker efter en mening med universums skapelse eller vår tillvaro, utan den är strikt ute efter naturliga förklaringar. Vad menas då med naturliga förklaringar? Jo, det är förklaringar som hittas i det fysiska. Frågan är då, går det att finna en mening i det fysiska, i kvarkar eller energinivåer? Nej, för det fysiska säger ingenting om någon mening eller varför saker händer, utan bara att det händer. Meningen med livet kan därför inte hittas av naturvetenskapen. Skulle någon säga att ”Gud skapade universum för att han älskar oss”, så skulle denna förklaring inte ha en vetenskaplig grund, eftersom man inte kan finna denna mening i det fysiska. Detta betyder dock inte att Gud inte existerar eller att han inte hade en mening med sin skapelse, utan bara att vetenskapen inte kan ge det svaret. Ett sådant påstående anses ovetenskapligt av de som är anhängare av metodologisk naturalism.

Samma problem hamnar människan mening i, för vi människor har ju en mening eller ett uppsåt med våra handlingar. Vårt handlande är drivet av ett uppåt och frågan är om naturvetenskapen kan hitta detta uppsåt, som vi själva faktiskt upplever att vi har? Man studerar då hjärnsubstanser och aktivitet i hjärnan. Det man letar efter är naturliga förklaringar till uppsåtet och det man då finner är att människans uppsåt i grunden styrs av deterministiska skeenden och/eller slump. Vem kan hitta en mening i detta? Betyder nu detta att människan inte har en mening? Nej, det betyder att naturvetenskapen inte kan hitta den.

Om man utgår ifrån att allt går att förklara med naturliga förklaringar så kan man inte finna de eventuella meningar eller det uppsåt som faktiskt finns. Vi själva upplever att vi har ett uppsåt, men ur det naturvetenskapliga perspektivet så blir detta uppsåt bara en konsekvens av determinism och/eller slump. Det sägs då att vi bara upplever att vi har ett uppsåt, men ett verkligt uppsåt finns inte. Uppsåt eller mening går alltså inte att finna i universum med naturvetenskapliga medel. Vi kan alltså inte bevisa ett uppsåt varken från Gud eller från oss själva!

Evolutionen sägs ha meningen att livet skall föras vidare och utvecklas genom naturligt urval, men vad kommer i så fall denna mening ifrån? Vem eller vad har gett evolutionen denna mening? Evolutionen är ju bara en produkt av tillfälligheter och slump. När vi tittar på naturen så verkar det som att naturen har en mening, men någon mening finns ju inte enligt naturvetenskapen. Den mening man säger att evolutionen har, har den alltså inte. Var kommer då denna mening ifrån som naturen verkar ha?

Jag tror att den mening vi ser i naturen faktiskt existerar och är en produkt av ett uppsåt från en skapare. Jag tror också att det uppsåt vi själva upplever att vi har är fri från fysisk determinism och/eller slump. Gud har gett oss en mening och har skapat oss med en själ som kan ha en egen mening. Jag tror inte att en mening kan uppstå ur ingenting och heller inte att slumpen (ingenting) kan producera en mening. C.S. Lewis skriver i sin bok Kan man vara kristen? följande tänkvärda ord:

”Om tillvaron i sin helhet inte hade någon mening skulle vi aldrig komma på tanken att den var meningslös. Likaså: om det inte funnes något ljus i världsalltet och alltså inga varelser med ögon skulle vi aldrig ha vetat om mörkret . ”Mörker” skulle vara ett meningslöst ord.”

Gud har en mening med sin skapelse och det är denna mening vi ser i skapelsen. Gud skapade universum och människan i kärlek för kärlek. Han skapade oss till att vara en avbild av honom som är kärlek. Du har en mening och livet är inte i grunden meningslöst. Du är älskad av din skapare!

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

lördag 25 juli 2009

Universums skapelse – Tur eller Gud?

Är denna världen som vi upplever en produkt av tur eller är det Guds skapelse? Finns det en mening bakom allt, eller är livets uppkomst utan mening? Människan har länge letat efter bevis på denna fråga, men går det att bevisa?

Nej, Guds existens går inte att bevisa med fysiska medel, eftersom Gud inte är fysisk utan ande. Det vi däremot kan se är vad Gud skapat i den här världen. Vi kan se Guds verk med hjälp av fysiken, men inte Gud själv. Guds skapelse är alltså ett tecken på Guds person och intelligens och bibeln talar om detta så här:

(Ps 19:2) Himlen förkunnar Guds härlighet, himlavalvet vittnar om hans verk. Dag talar till dag därom och natt undervisar natt. Det är inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte höras, men över hela jorden når de ut, till världens ände deras ord.

En del tror att man som kristen inte kan tro på big bang-teorin, men jag personligen har inget emot denna teori. Big bang-teorin förutsätter att universum har en början och detsamma menar bibeln. Att en explosion var startskottet på hela universum är heller inget konstigt, men det konstiga är hur det kan bli någonting av en explosion över huvud taget? Vilka andra explosioner skapar något annat än ett kaos av materia? Är detta tur eller Gud?

En annan sak är också värd att fundera på. Balansen mellan gravitationen och expansionen efter smällen måste vara exakt för att det över huvud taget skall bli någonting av explosionen. Hade partiklarna efter smällen utvidgats för mycket hade ingenting kunnats skapas och om gravitationen tagit överhand hade all materia dragits ihop och kollapsat. Stephen Hawking som inte tror på Gud skriver så här om detta i sin bok ”Svarta hål och universums framtid”:

Om universums täthet en sekund efter smällen varit en miljondels miljondels större, skulle universum ha kollapsat efter tio år. Om universums täthet å andra sidan varit lika mycket mindre vid samma tillfälle, skulle universum väsentligen ha varit tomt sedan det fyllt tio år. Hur kommer det sig att universums begynnelsetäthet var så noga vald? Det finns kanske något skäl till att universum hade exakt den kritiska tätheten.

Fysikern Paul Davis liknar sannolikheten att den rätta balansen skall inträffa med att sikta mot en 2,5 cm stort mål som är placerad 20 000 000 000 ljusår bort och träffa målet mitt i prick. Tur eller Gud? Vad tror du? För min del har jag lättare att tro att Gud skapade någonting av ingenting, än att ingenting skapade någonting av ingenting.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,