Hur förhåller vi oss till synden?

Synd är ett laddat ord och det kan ha sina förklaringar. En orsak är att den gnager på vår stolthet. Vi vill alla vara utan brister och vi försöker också dölja de brister vi vet om. Om någon pekar på en brist jag har får min stolthet en törn. Frågan blir då, hur jag skall förhålla mig till detta?

(1 Joh 1:8) Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva, och sanningen finns inte i oss.

Bibeln talar om synd och att vi alla har del i den. Vi har alla gått våra egna vägar i syfte att tjäna oss själva istället för att tjäna andra i kärlek och i stället för att tjäna det goda, kärleken. Vi har alla missat målet med vår strävan. (Läs gärna mer om vad synd är i inlägget: Vad är synd?)

Synd, det onda, att inte gå Guds vägar att tjäna kärleken, är som ett gift som sprider sig. Den förstör och förgör där den går fram. Den bryter upp relationer och splittrar, den sprider rädsla och skräck, den föder ilska och hat, den vill alltid vinna något själv på varje situation, den ser alltid till sitt eget först, den ser ner på andra och upphöjer sig själv och det värsta är… att vi alla har detta i oss.

(1 Joh 1:9) Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

Jesus kom inte till världen för att döma och straffa oss. Han kom med försoningen. Han kom med en utsträckt hand till oss alla. Gud som är kärlek, vill förlåta oss för att vi har vänt honom ryggen, att vi har vänt kärleken ryggen.

Vad gör vi då med synden? Det finns tre sätt att förhålla sig till synden och jag tänkte beskriva dem med en liknelse.

Tänk dig att du är hos en läkare som också är kirurg. Läkaren ser bekymrat på dig och säger ”Du har fått cancer”. Han berättar att cancern är allvarlig och kommer med säkerhet att leda till döden. Du blir bedrövad över detta besked, men då berättar läkaren att han med ett ingrepp kan skära bort det onda. Han säger: ”Om du låter mig operera dig så kommer du att överleva”. Du kommer hem och berättar detta för dina vänner. Den ena vännen säger då: ”Lita inte på den där kirurgen. Nej, ta en öl istället, så bli du av med din cancer. Förresten är din cancer inte värre än någon annans.” Den andra säger då: ”Vad då cancer? Tro inte att du har cancer. Han vill bara tjäna pengar på oss genom att ge oss ångest. Nej, det finns inget som heter cancer, det är bara ett påhitt.” Den tredje vännen säger då: ”Lyssna inte på dem, utan lita på läkaren. Säger han att du har cancer så har du det. Han ljuger inte för han är god och vill dig väl. Låt honom operera dig så behåller du livet.”

Den första ser sin skuld, men vänder sig till fel ställen för att bli av med den. Den andra vägrar tro att det finns en skuld. Den tredje visar på sanningen som leder till livet. Lyssna på den goda läkaren. Han vet vad han talar om, han är god och vill dig väl. Han är inte ute efter att upphöja sig själv utan han vill hela dig. Han vill försonas med dig och upprätta en brusten relation!

Göran

Bild: FreeDigitalPhotos.net
Läs även andra bloggares åsikter om synd, syndernas förlåtelse, förlåtelse, liknelse, Gud, Jesus, bibeln, religion, kärlek, kristendom

Ska vi döma eller inte?

Är det fel att bli arg eller döma? Kanske tycker du att det är självklart eller så kanske du tycker att man skall behålla ilskan inom sig. Vad säger bibeln som saken?

(Luk 6:37) Döm inte, och ni skall inte bli dömda. Fördöm inte, och ni skall inte bli fördömda. Förlåt, och ni skall bli förlåtna.

Jesus säger att vi inte skall döma, men vad innebär det? Skall vi låta bli att bli arga? Skall vi inte säga ifrån när någon bär sig illa åt? Många har missförstått detta bibelord som att det skulle vara fel att bli arg eller säga ifrån, men det är inte detta som Jesus menar med att vi inte skall döma. Jesus själv var till exempel arg på de som hade gjort hedningarnas böneplats till en handelsplats eller ”rövarnäste” (Mark 11:15-19). Jesus var heller inte rädd för att säga sanningen, oavsett om sanningen inte alltid var så diplomatisk (Matt 12:34).

Tvärtom så är det sunt att bli arg på det onda och säga ifrån. Det viktiga är däremot att skilja skulden från förövaren. Vi skall bli arga på det onda och döma det onda för att visa att det är ont. Domen är viktig för att visa på rätt och fel. Om vi inte dömer det onda eller en handling, så kan vi inte heller förlåta, eftersom det då inte finns någon skuld att ta bort. Förlåtelsen föregås alltså alltid av en dom. Så är det också för Gud. Han har funnit oss alla skyldiga och domen har fallit över våra liv.

Vad menas då med att vi inte skall döma? Jo, det handlar om att jag skall bli arg på det onda och döma handlingen, men att jag skall släppa förövaren fri. Jag måste släppa taget om den som gjort mig illa. Jag skall alltså inte döma människan.

Innebär nu detta att vi skall avskaffa rättssystemet och att ingen skall straffas för brott? Nej absolut inte. Rättssystemet är från Gud och något han har implementerat. Rättvisan är med andra ord viktig för Gud.

(5 Mos 16:18) Inom dina stammar skall du tillsätta domare med biträden i alla städer som Herren, din Gud, ger dig, och de skall skipa rätt åt folket med rättvisa domar.

Paulus skriver i nya testamentet om hur vi skall förhålla oss till rättssystemet.

(Rom 13:4) Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda skall du frukta, ty överheten bär inte svärdet förgäves. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda. Därför måste man underordna sig den inte bara för straffets skull utan också för samvetets skull.

Rättssystemet är implementerat för vår skull i kärlek. Jesus kom inte för att ta bort rättssystemet eller sätta det ur spel. Däremot så kom han med förlåtelsen. Han kom med en utväg ut ur domen. Gud steg ned från sin domstol och kom ned som en vän och betalade av all den skuld som fallit genom domen. Eftersom Jesus kom med förlåtelsen till oss, så skall också vi förlåta de som står i skuld till oss. Vi skall följa Jesus spår, att skilja det onda från de som gjort oss illa och komma med förlåtelse.

(Joh 1:17) Ty lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om dom, rättvisa, förlåtelse, Jesus, Gud, bibeln, kristendom, religion, kärlek
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Alla behöver vi trygghet

Trygghet är något vi alla söker och längtar efter och vi gör mycket för att få det. Vi löser det genom att med vår kontroll styra oss själva eller vår omgivning. Vi försöker använda kontrollen till att skaffa oss en bra ekonomi, eller genom att se till att vi har en snygg kropp, eller att vi sköter vår hälsa, eller att se till att vi själva eller de vi älskar inte råkar illa ut. Problemet med detta är att sökandet och strävandet efter trygghet lätt leder till ett kontrollbehov, för där vi inte känner kontroll, känner vi oss otrygga och därför söker vi ännu mer kontroll. Vi löser rädslan med kontroll.

(1 Joh 4:18) Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. Vi älskar därför att han först älskade oss.

I kärleken finns ingen rädsla. När jag känner kärlek från någon, så kommer jag att känna mig trygg. Jag behöver inte vara orolig för om personen tycker om mig och jag behöver inte vara rädd för att bli föraktad, för någon som älskar mig vill mig inget ont. En relation som bygger på rädsla ger ingen frid eller trygghet, utan för att en relation skall vara trygg så måste den genomsyras av kärlek. På samma sätt är det med Gud. Gud föraktar inte dig och vill inte straffa dig. Han har ett stort hjärta för dig. För Gud behöver du inte göra dig till, för han känner dig och älskar dig.

Kärlekslöshet leder till rädsla och kärlek leder till trygghet. Det är denna trygghet eller denna frid som vi alla människor längtar efter. Det är därför vi ständigt försöker kontrollera vår tillvaro eller andra människor för att vinna trygghet, men trygg kan jag bara känna mig om jag känner kärlek. Trygghet förutsätter alltså kärlek och att jag tror på den. Den som inte tror på kärleken kommer att leva i otrygghet, eftersom kärleken då inte kan beröra mig och ge mig trygghet. Om jag skärmar mig för kärlek så är det lätt att ta till kontroll för att lösa situationen, men livet kommer då att bestå i att ständigt söka kontroll, vilket i sin tur skapar en ofrihet.

(Job 10:12) Du gav mig livet, du visade mig godhet, din omsorg bevarade mig vid liv.

Gud har en enorm omsorg om oss alla. Denna omsorg är en effekt av hans kärlek till oss. Han vill hjälpa oss och trösta oss när vi har det svårt. Han vill hjälpa oss med allt det praktiska i våra liv, för Gud vet om vad vi behöver och han kan ge det vi behöver. Han vet om att vi behöver jobb, mat, någonstans att bo och allt det andra. Kom ihåg att Gud älskar dig mer än dina nära och kära. Gud har gett människan makt och kontroll över sitt liv, men om Gud skall kunna hjälpa mig så måste jag låta honom hjälpa mig och tro att han kan hjälpa mig. Det handlar om att be Gud om hjälp med min otrygghet och att ge Gud makten att hjälpa. En bön till Gud om hjälp ger honom makten att ge dig det du behöver och han längtar efter att få hjälpa dig.

(Ps 68:35) Ge Gud makten, hans majestät är över Israel, hans makt är i skyarna.

Att lita/tro på Guds kärlek, omsorg, och handlingskraft ger trygghet och frid. Då kan du slappna av och leva det liv i frihet som Gud vill att du skall leva. Gud är kärlek och kärlek ger trygghet och frid för den som tror på den. Att lita på Gud är alltså det vi alla behöver.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, kärlek, trygghet, kontroll, kontrollbehov, Jesus, bibeln, kristendom, religion
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Alla behöver vi kärlek

Vi söker alla efter att bli sedda, bekräftade och älskade. Detta är ett behov som alla människor har oavsett var vi bor i världen eller hur vårt liv ser ut. Den rike vill bli bekräftad och sedd genom sin rikedom. Den duktige vill bli älskad och ärad för prestationer. Vi har alla olika strategier för att få det vi är ute efter. Vi gör allt möjlig för att bli älskade.

Problemet med denna strävan är att kärleken i sig inte är beroende av varken rikedom, prestationer eller något annat. Kärleken är villkorslös. Den säger inte ”Jag älskar dig om du gör mig en tjänst”. Den säger heller inte ”Jag älskar dig om du älskar mig”. Kärleken säger bara ”Jag älskar dig!” Gud är kärlek och ställer inga villkor för sin kärlek till oss.

Problemet är att när vi människor försöker prestera eller göra något för att bli älskade så missar vi också den kärlek som är riktad till oss. Om jag exempelvis tycker att jag förtjänat att bli älskad för det jag gjort så kommer jag inte bli glad eller beröras av den kärlek som visas. Jag kommer bara få det jag förtjänar och får jag inte det blir jag arg och irriterad. Kärlek kan bara nå mig med kraft när jag känner att jag inte förtjänat den. Så det ironiska är att ju mer jag strävar efter att bli älskad, ju mer omöjlig gör jag kärleken för mig.

Det är i min brutenhet som Gud kan nå mig med sig kärlek. Det är i nöden som kärleken blir som mest påtaglig. När jag har förtjänat kärlek som minst. När muren jag skyddar mig bakom faller och jag tas emot av kärleksfulla armar. Det är därför som det är i förlåtelsen och brutenheten som kärleken blir som tydligast.

(Rom 5:8) Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.



I’m Not Alright med Sanctus Real handlar om svårt livet kan vara. Ibland ser allt mörkt och hopplöst ut, men det finns någon där som vill dig väl. Det finns någon som vill dra dig ur mörkret och in i ljuset. Det finns en Gud som älskar dig mer än du kan ana. Du är älskad av din skapare.

(Klippet är svart i början innan texten börjar).

(Ps 30:2) Jag vill lovsjunga dig, Herre, ty du drog mig upp ur djupet
(Ps 34:7) Jag eländige ropade, Herren hörde, han räddade mig ur all min nöd.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om musik, kärlek, Gud, Jesus, bibeln, religion, kristendom, Sanctus Real
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Kraften i att förlåta

Går det att förlåta allt? Är det inte så att det finns saker man aldrig skall förlåta? Förlåtelse är oerhört central för oss som är kristna, men vad handlar det om?

I veckan såg jag ett program som hette Herr Rakowski och handlade om en far och en son. Fadern satt i koncentrationsläger under andra världskriget. Han berättade det ena fasansfulla efter det andra och vilken ondska han fick utstå där. Det är lätt att tro att någon som blir illa behandlad kommer att bli särskilt noga med att behandla andra väl efter att ha varit med om sådana traumatiska händelser. Men så behöver det inte vara.

Sonen berättar om sin uppväxt och om sin argsinte far. Han berättar hur han utsätts för det ena övergreppet efter det andra av honom. Men hur kommer det sig att någon som utsätts för så mycket ondska sprider ondskan vidare? Borde man då inte hata det onda?

(Ps 73:21) När mitt sinne var bittert och det sved i mitt hjärta, då var jag utan förstånd, som ett oskäligt djur inför dig.

Fadern överlevde förintelsen, men det skapade djupa sår i honom. Sår som skapade bitterhet, ilska och frustration. Denna rot av bitterhet och ilska blir som en kokande kastrull som lätt kokar över. Man blir som en vandrande bomb som kan utlösa vid minsta beröring. Sonen, som inte alls är ansvarig för eller orsak till bitterheten, får ut för faderns ilska och hat. Detta skapade djupa sår i sonen och förstörde relationen till pappan. Faderns bitterhet skapade bitterhet hos sonen. Hur tar man då sig ur denna nedåtgående spiral? Svaret är förlåtelse.

Vad innebär det att förlåta någon? Det är inte som många tror, att glömma den handling som jag blivit utsatt för. Herr Rakowski kunde inte glömma sin tid i koncentrationslägret och sonen hade inte glömt pappans övergrepp. Att förlåta handlar heller inte om att acceptera det onda handlandet. Förintelsen eller barnmisshandel kan aldrig accepteras. Det onda skall aldrig accepteras. Förlåtelse är däremot att skriver av skulden på den som gjort mig illa. Det handlar om att lägga ner striden. Men vad innebär då det? Jo, att man skiljer på personens jag och handlingen. Det man förlåter är jaget och inte handlingen.

(Heb 12:15) Vaka över att ingen kommer bort från Guds nåd och att inte någon bitter rot skjuter skott och blir ett fördärv som angriper många.

Sonen som nu blivit vuxen vill förlåta sin pappa som blivit gammal. Relationen började helas och nu kan de umgås igen. Förlåtelse är det som smälter den ilska och bitterhet jag bär inom mig. Förlåtelse handlar om att vilja försonas. Ibland kan det vara svårt och det kan kännas omöjligt att förlåta. Då kan man alltid vända sig till Gud och lämna sin bitterhet, ilska och frustration till honom. Jesus har dött för alla synder. Även de synder som andra gjort mot mig och som jag går och bär på.

Dokumentären visar hur kärleken kan segra trots traumatiska upplevelser i livet. Livet är svårt och vi utsätts alla för ondska, men kärleken övervinner detta! Bitterhet föder bitterhet och strid. Försoning föder försoning och gemenskap.

(Ef 4:32) Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om förlåtelse, bitterhet, synd, Gud, Jesus, religion, bibeln, kristendom, förintelsen, Mr Rakowski
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Ska man utplåna sig själv?

Att uppoffra sig för andra är ju bra, men måste man inte också tänka på sig själv? Det är väl inte bra att utplåna sig själv genom att bara se till andras bästa?

Gud vill att vi skall älska varandra. Han vill att vi skall tjäna varandra i kärlek och inte tjäna oss själva i egoism. Jesus säger:

(Joh 13:34) Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.

Vi människor är väldigt inriktade på att vinna någonting på det vi gör. ”Vad får jag ut av det?” är en fråga vi ofta ställer oss själva. Men om vi är ute efter att vinna något på våra goda handlingar så är det inte kärlek som är drivkraften utan egoism. Gud vill att vi skall älska för att vi vill ge andra människor kärlek utan att vara ute efter en egen vinst.

(1 Pet 5:2) Var herdar för den hjord som Gud har anförtrott er och vaka över den, inte av tvång utan självmant, så som Gud vill, inte av vinningslystnad utan av hängivenhet.

Man hör många gånger att kärleken är en känsla, men känns det alltid härligt med kärlek? Många gånger så är det en ren förlust att följa kärleken. Jag skall ta ett enkelt exempel. Tänk dig att en vän till dig blir illa behandlad. Det snackas skit om personen bakom ryggen. Du märker också att de ljuger om händelser och att de starkt ogillar din vän. Att i det läget följa kärleken till din vän är ingen härlig känsla. Det är inget euforiskt med att stå upp för någon som föraktas, för du utsätter dig själv för risken att bli föraktad. Rädslan är här det som står i vägen för din kärlek till vännen. Så att följa kärleken är inte alltid en dans på rosor. Det kan innebära att jag riskerar att bli föraktad, förlöjligad, hånad, slagen… och upphängd på ett kors.

Innebär nu detta att man skall utplåna sig själv?

(Luk 9:23) han sade till alla: "Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.

Att följa Jesus fotspår innebär att följa kärleken till varje pris. Ingen kan följa kärleken och samtidigt följa sitt ego. Våra tankar måste vara inställda på det goda, på kärleken, på Gud. Att ta på sig korset innebär alltså att ta på sig det lidande det kan innebära att följa kärleken. Egoisten i oss måste dö för att vi skall kunna tjäna andra i kärlek.

(Joh 12:24) Sannerligen, jag säger er: om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd.

Att följa kärleken, Guds ande, ger effekter hos människor och gör att Guds rike (det goda, kärleken, friden och glädjen) sprider sig. Men var hämtar vi kraft för att följa kärleken när det känns tungt? Gud är kärlekens källa. Det är hos Gud vi kan hämta kraft och få vila. Vi kan inte älska i egen kraft utan all kraft kommer från Gud, så därför är det Gud vi skall vända oss till.

(Matt 11:28) Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, Gud, korset, lidande, Jesus, kristendom, bibeln, altruism
Bild: FreeFoto.com

Att ta emot Gud

Jag kommer alltid att minnas den dag som jag blev andedöpt. Ett andedop är när man tar emot Guds Ande i sitt hjärta och blir pånyttfödd. Det innebär att ens ande får nytt liv och föds av Gud själv.

Jag hade varit kristen i några år, så till vida att jag visste att det var sant det som stod i bibeln, att Jesus faktiskt dog på korset för att sona vår synd, att himmelriket är verkligt och att Jesus inte bara dog – han uppstod och lever! Jag hade några år tidigare fått ett skrämmande möte, mitt i natten, men blivit hjälpt av Gud på ett mycket påtagligt sätt. Jag har skrivit mer om detta här. Det jag inte hade fått uppleva var andedopet.

På min födelsedag så fick jag en bok av min svärmor – Strömmar av levande vatten, sammanställd av Colin Urquhart. I brevet som följde berättade hon om att det här var en bok som har betytt väldigt mycket för henne. Göran dukade undan frukosten medan jag satt kvar i sängen och bläddrade i boken. Den handlade om bön och kristen meditation. Att be är att bli stilla inför Gud och att ta emot honom i sitt inre.

På det här sättet tog jag emot Gud för första gången i mitt hjärta! Det här var det som fungerade för mig. Kanske fungerar det för dig också!

På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. (Joh 7:37-39)

Så här gör man:

Slappna av: Sätt dig ner lugnt och bekvämt, men ligg inte ner eller ”slöa”.

Be: Alla våra böner bör vara inspirerade av den helige Ande. Låt honom komma till dig och leda dig! Börja med att i stillhet be ut någonting t ex: Jesu heliga Ande – öppna mig för dig, Jesu heliga Ande fyll mig med din glädje, eller Helige Ande kom och lev i mig. Läs gärna en stund i bibeln och låt bibeltexten sjunka in i dig.

Slappna av helt: Slappna av kroppen bit för bit. När du slappnar av i kroppen hjälper du ditt sinne att bli mer öppet och koncentrerat.

Kom till mig, jag vill ge dig frid: När kroppen har blivit stilla och kommit till ro behöver vi förbereda vårt sinne för att vara öppet och mottagligt från Gud. Jesus sa: ”Kom till mig”. Säg dessa ord till dig själv och överlämna så allt som gör dig orolig till Gud – rädsla, tvivel, synd, skuld, problem, ilska, bitterhet, avundsjuka eller motstånd. Allt som hindrar dig från att kunna ta emot från Gud. Jesus har själv sagt att han kan ta dina bördor och ge dig frid. Bara han kan göra det!

Förlåt andra: Jesus sa att vi ska förlåta om vi vill bli förlåtna. Han sa att vi ska älska varandra så som han har älskat oss. Ge nu din kärlek och din förlåtelse till dem som har gjort dig arg och ledsen. Låt orden komma från ditt hjärta! Om det känns svårt att förlåta någon så låt Jesus hjälpa dig med det! Säg att Gud, det här klarar jag inte själv, lyft bort min vrede och sorg. Hjälp mig att förlåta honom/henne.

Nu kan du ta emot!

Här kan du lyssna till Guds röst eller upprepa en mening från bibeln. Du kan lägga fram människor som du vill be för. Tacka Gud för allt det goda han gör för dig och tacka honom för att han hör dina böner. Var stilla inför Gud och låt honom fylla på med kraft till dig. Avsluta den stilla stunden med att tacka Gud för den han är och för det som passar in – för friden, glädjen, kärleken, livet osv. Gör slutligen en överlåtelse av dig själv till Jesus. Be gärna följande: ”Nu, Herre, vill jag överlåta hela mig åt dig. Allt jag är, allt jag har, allt jag gör. Detta vill jag överlåta åt dig varje dag tills den tid kommer då det inte finns något mer att överlåta, därför att jag då är ett med dig.”

När jag provade det här så sänktes Guds ande ner över mig! Jag kan inte riktigt beskriva det men jag fylldes av glädje och kärlek. Jag fick en visshet om att jag var Guds älskade barn. Efter den händelsen flyttade Gud in. Han är min ständiga kraftkälla. Han hjälper och leder mig och han sviker mig aldrig!

Jag hoppas och ber att Gud ska beröra dig. Han har så mycket som han vill ge oss, så mycket liv, frid, kärlek och glädje!

Med kärlek!
helle

Läs även andra bloggares åsikter om bön, den helige Anden, jesus, vittnesbörd, bibeln, Gud, kristendom

Är kunskap vägen till Gud?

Är det så att jag måste ha mycket kunskap för att vara kristen. Är det kunskapen som räddar oss? Kunskap är viktigt men är det lösningen?

För att försöka ge ett svar på frågan tänkte jag dra en parallell med musik. Musik kan analyseras och diskuteras av lärda musiker och musikvetare. De försöker kanske få fram hur kompositören tänkte när han skapade verket. Vad ville han förmedla eller uttrycka? Vilken skala användes? Varför lades disharmoniska ackord in i andra stycket? Hur spelades, rent tekniskt, styckets snabba parti? Många diskussioner kan föras runt bara ett enda musikstycke. Det man lätt glömmer, när man analyserar och plockar isär, är att musik skall upplevas. Jag behöver inte vara konsertpianist eller musikdirektör för att musiken skall beröra mig. Jag behöver inte ens veta vad ett ackord är eller ens vad en not är? Musiken är till för att beröra människor och ge en upplevelse.

Tänk dig en konsertpianist som sitter och letar fel i musiken under en konsert eller letar efter partier som han hade kunnat göra bättre. Han är så driven av allt analyserande och kritiserande att han får svårt att njuta av det ljuva pianostycket och konserten. Bredvid honom sitter en musikaliskt okunnig person som får rysningar av de vackra tonerna.

Budskapet i bibeln kan liknas med musiken. Gud vill inte att vi skall fastna i att dissekera bibeln i bitar och analysera den, för jag behöver inte ens vara bibelkunnig för att bibelordet skall beröra mig. Risken är att jag hamnar i konsertpianistens dike, alltså att jag inte längre kan uppleva eller känna det kärleksfulla budskapet som bibeln innehåller.

För att ta ett annat exempel så kanske jag har en kokbok hemma. Jag tittar på bilderna i den och analyserar rätterna för att få ut någonting av min kokbok. Problemet är att mat skall smakas för att upplevas. Även om jag vet precis hur man lagar till en oxfilé på bästa sätt, så är det ingenting värt om jag inte får smaka på rätten.

Gud vill att vi skall uppleva och beröras av budskapet. Han vill att vi skall leva av budskapet och att det skall bli levande för oss. Han vill inte bara att vi skall veta att han älskar oss, utan han vill att vi skall känna oss älskade! Gud vill inte bara att vi skall veta att Jesus ger förlåtelse, utan han vill att vi skall känna oss förlåtna! Gud vill beröra våra hjärtan. Om du kände den enorma kärlek Gud har till dig, så skulle du varken vara rädd eller ledsen. Gud vill hålla om dig och vara din vän! Detta kan låta otroligt men det är sant. Gud älskar oss alla så mycket att han har gjort allt för att vi alla skall kunna räddas till livet. Tro på budskapet och du kommer att uppleva allt detta.

(Joh 5:39) Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er evigt liv. Just dessa vittnar om mig, men ni vill inte komma till mig för att få liv.

Kunskap är inte svaret, utan visar var svaret finns. Kunskap är inte vägen till Gud, utan den visar var vägen finns. Kunskap kan vara en hjälp, men är i sig ingen lösning, utan vittnar om lösningen. Lösningen är försoningen med Gud. Endast kunskapen om denna försoning är ingenting värd. Jesus har gjort denna försoning möjlig och försoning är den enda vägen till Gud.

(Joh 14:6) Jesus sade till honom: "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Jesus, försoning, väg, kunskap, liknelse, religion, bibeln, kristendom

Varför tillåter Gud det ondas konsekvenser?

Om nu Gud skapade världen, varför skapade han då inte en värld som kan motstå förstörelse? Varför skapade han inte människor som inte kan få sjukdomar eller som inte kan lida eller uppleva sorg? En bra konstruktör borde väl kunna skapa något som inte kan gå sönder. Är det då inte Guds fel att det onda kan påverka världen?

Det man måste komma ihåg är att det onda förstör och förgör, eftersom det är det ondas natur. Det onda är en förstörande kraft. Den förstör och förgör både människor och natur och detta är inget Gud tycker är bra. Gud vet vilket lidande det onda ger och han hatar både det onda och lidandet, just för att de människor han älskar så mycket plågas.

(1 Mos 1:31) Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott.

När Gud skapade världen så var den helt utan brist. Varför skapade då Gud inte något som inte kan gå sönder? En människas självbild kan förstöras av någon annans förakt. Varför är det så? Jo, för att det onda existerar och gör allt för att ställa till det och plåga oss människor. Det onda har makt att påverka oss och det som påverkar oss är kärlekslösheten. Eftersom Gud är kärlek så är detta motsatsen till Gud. Genom att vi ger det onda makten över oss själva så ger vi också makten för det onda att påverka och förstöra det goda som Gud skapat. Varför låter Gud det vara så? Jo, för att det skall märkas tydligt att det onda inte är någonting att ha. Hade Gud försökt skyla över skillnaden mellan gott och ont, genom att exempelvis inte låta det onda få konsekvenser fysiskt eller själsligt, så luras vi människor att tro att gott och ont inte spelar någon roll. Att luras är inget som Gud vill, utan det står det onda för. Gud vill att vi skall förstå att vi inte klarar oss utan honom. Gud har inget intresse av att täcka upp för det onda. Tvärt om låter Gud det onda förstöra för att dess rätta ansikte skall visa sig. Därför låter Gud ondskan få konsekvenser, just för att vi skall förstå att det är ont.

Gud har skapat naturlagar och dessa naturlagar kan vara farliga. På samma sätt som den andliga världen kan vara farlig (där finns risken att drabbas av kärlekslöshet), så är den fysiska världen det också (vi kan drabbas av diverse naturlagar). Det andliga återspeglas i det fysiska. Ger vi det onda makt över vår ande och själ, så ger vi också det onda makt över den fysiska verkligheten. Men om vi alla haft Gud som beskyddare och inte släppt in det onda i världen utan gett Gud all makt, så hade varken den andliga eller den fysiska världen varit farlig för oss. De onda hade inte fått någon makt att förstöra. Gud har gett oss makten över jorden, men med vår fria vilja släppte vi in det onda i världen.

(Ps 115:16) Himlen är Herrens, men jorden gav han åt människorna.

Det vi skall göra är att ge makten till Gud så att han kan beskydda oss och återställa det som det onda ställt till med. Gud tar inte mer makt än vad vi människor ger honom. Vi har fått denna jord att förvalta och Gud har gjort sig beroende av oss människor och av våra böner. Gud vill att vi skall vända oss till honom för han vill oss väl och älskar oss.

(2 Tess 3:3) Men Herren är trofast. Han skall styrka er och skydda er för den onde.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, ondska, makt, jorden, religion, bibeln, kristendom
Bild: FreeFoto.com

Kommer kärleken inifrån eller uppifrån?

Är kärleken en mekanism i varje människa? Är det då inte så som många tror att godhet kommer inifrån och inte uppifrån? Vad skall vi i så fall med Gud till om vi klarar oss utan honom? Vad kärlek är och var den kommer ifrån är en viktig fråga, eftersom kärleken är så central för oss alla.

Kärlek är ett behov som vi alla människor har, oavsett vår kulturella bakgrund. Alla behöver bli sedda, få bekräftelse och alla behöver få känna sig värdefulla. Alla längtar vi efter att bli älskade och vi gör mycket för att andra människor skall älska oss. Listan skulle nästan kunna göras oändligt lång på saker vi gör för att få behovet av kärlek tillfredsställt. Om det är så att människan själv kan producera kärlek, varför söker vi då kärleken utanför oss själva? Om kärleken är i oss, varför är det då så svårt att plocka fram den?

Kärlek är som en gåva som bara kan tas emot i tro. Jag måste tro på en kärlekshandling som är riktad till mig för att jag skall kunna känna kärleken. Misstro mot kärleken utestänger den och gör den omöjlig för mig. Tron är alltså ett måste för att jag skall kunna ta emot den så viktiga kärleken, som vi alla är beroende av.

Kärlek är alltså inget som vi själva kan producera, utan något som vi får ta emot i tro. Vi kan inte tanka oss själva med kärlek, utan vi är beroende av varandra. Om min tank är tom på kärlek, så har jag heller inget att ge min omgivning. Jag kommer då ständigt söka bekräftelse och jag har inte så mycket över till andra. Om jag exempelvis är hungrig kommer den största tiden gå åt till att hitta mat. Jag blir som ett hungrigt lejon på jakt och tvekar inte att använda armbågarna om det behövs. Men om mitt behov av mat är stillat så kan jag dela med mig av den mat jag har, vilket ju är mycket svårare när jag är vrålhungrig. Så, visst kommer kärleken inifrån när jag älskar någon, men den kärlek jag har kommer utifrån och tas emot i tro.

(Jak 1:17) Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker.

Gud är godheten själv och han är kärleken. Världen är full av hungriga människor som ständigt och desperat jagar efter mat. Kärleken är vår andliga mat. Gud är kärlek, så det är Gud vi alla behöver och är beroende av. Han är vår andliga mat. Jesus ropade:

(Joh 7:37) "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom.

Gud är kärlekens källa och Guds ande är kärlekens ande. Guds ande är det vatten som ger liv detta vatten har vi fått från Gud som en gåva. Vattnet kan vi bara ta emot i tro, så det är genom tron som vi dricker av det. Vetskapen om var källan finns räcker inte, utan vi måste dricka av den för att fyllas av Guds kärlek och kraft.

(2 Tim 1:7) Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Jesus, kärlek, den helige Anden, religion, kristendom, bibeln
Bild: Kane Gledhill, FreeDigitalPhotos.net