Kommer kärleken inifrån eller uppifrån?

Är kärleken en mekanism i varje människa? Är det då inte så som många tror att godhet kommer inifrån och inte uppifrån? Vad skall vi i så fall med Gud till om vi klarar oss utan honom? Vad kärlek är och var den kommer ifrån är en viktig fråga, eftersom kärleken är så central för oss alla.

Kärlek är ett behov som vi alla människor har, oavsett vår kulturella bakgrund. Alla behöver bli sedda, få bekräftelse och alla behöver få känna sig värdefulla. Alla längtar vi efter att bli älskade och vi gör mycket för att andra människor skall älska oss. Listan skulle nästan kunna göras oändligt lång på saker vi gör för att få behovet av kärlek tillfredsställt. Om det är så att människan själv kan producera kärlek, varför söker vi då kärleken utanför oss själva? Om kärleken är i oss, varför är det då så svårt att plocka fram den?

Kärlek är som en gåva som bara kan tas emot i tro. Jag måste tro på en kärlekshandling som är riktad till mig för att jag skall kunna känna kärleken. Misstro mot kärleken utestänger den och gör den omöjlig för mig. Tron är alltså ett måste för att jag skall kunna ta emot den så viktiga kärleken, som vi alla är beroende av.

Kärlek är alltså inget som vi själva kan producera, utan något som vi får ta emot i tro. Vi kan inte tanka oss själva med kärlek, utan vi är beroende av varandra. Om min tank är tom på kärlek, så har jag heller inget att ge min omgivning. Jag kommer då ständigt söka bekräftelse och jag har inte så mycket över till andra. Om jag exempelvis är hungrig kommer den största tiden gå åt till att hitta mat. Jag blir som ett hungrigt lejon på jakt och tvekar inte att använda armbågarna om det behövs. Men om mitt behov av mat är stillat så kan jag dela med mig av den mat jag har, vilket ju är mycket svårare när jag är vrålhungrig. Så, visst kommer kärleken inifrån när jag älskar någon, men den kärlek jag har kommer utifrån och tas emot i tro.

(Jak 1:17) Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker.

Gud är godheten själv och han är kärleken. Världen är full av hungriga människor som ständigt och desperat jagar efter mat. Kärleken är vår andliga mat. Gud är kärlek, så det är Gud vi alla behöver och är beroende av. Han är vår andliga mat. Jesus ropade:

(Joh 7:37) "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom.

Gud är kärlekens källa och Guds ande är kärlekens ande. Guds ande är det vatten som ger liv detta vatten har vi fått från Gud som en gåva. Vattnet kan vi bara ta emot i tro, så det är genom tron som vi dricker av det. Vetskapen om var källan finns räcker inte, utan vi måste dricka av den för att fyllas av Guds kärlek och kraft.

(2 Tim 1:7) Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Jesus, kärlek, den helige Anden, religion, kristendom, bibeln
Bild: Kane Gledhill, FreeDigitalPhotos.net