söndag 11 juli 2010

Är Jesus enda vägen till Gud?


Är det inte arrogant och intolerant mot andra religioner och livsåskådningar att påstå att Jesus är enda vägen till Gud? Borde inte kristendomen vara mer ödmjuk? Detta är inte en ovanlig tanke och jag tänkte ge min syn på saken.

Jesus gjorde många stora anspråk när han levde på jorden och en av dem är när han säger ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh 14:6). En sak som är viktig att komma ihåg i sammanhanget är att sanningen är snäv och exkluderande. Det finns exempelvis bara ett svar på 2 + 3. Alla andra svar är fel. Sanningen är alltså i sig exkluderande, orubblig och skiljer sanning från det som inte är sant. Om nu Jesus inte bara talar sanning utan också är sanning så är det också att förvänta att Jesus, om han nu är det han säger, är exkluderande och orubblig.

Har då alla andra fel? Nej, alla andra har inte fel i allt och ingen har rätt i allt. Vi kan alla se olika sanningar om tillvaron, men sanningen eller vad som är sant påverkas inte av vad vi tror om den. Oavsett om vi tror att jorden är platt eller inte, så påverkar vår tro inte sanningen om jordens form. Sanningen är alltså inte relativ. Den bara är. Vi kan tro olika om sanningen, men sanningen i sig står fast.

Om Jesus talade sanning, så är han enda vägen till Gud. Är det då inte arrogant att tro att alla andra har fel om detta? Nej, för om det är sant så är det inte mer arrogant än att säga att jorden är rund. Människans tro om vad som är sant påverkas av våra upplevelser i livet. Vi har alla haft olika erfarenheter i livet och utifrån detta bygger vi vår tro. Alla människor tror att just deras tro är sann, annars hade vi inte haft den tro som vi har. Hade jag trott att min tro inte är sann, så hade jag bytt tro, för vem vill tro på en lögn. Alla tror alltså att just deras tro är sann och detta är i sig inte arrogant. Ödmjukhet är en nyckel till att finna sanningen.

(Ef 2:8) Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig.

Ingen kristen kan vara stolt eller upphöja sig själv på grund av sin tro. Tron och räddningen är en oförtjänt gåva given av Gud i kärlek som ingen kan ta åt sig äran för. Den kan endast tas emot i ödmjukhet. Visst kan vi kristna högmodigt föra fram tron, men Gud ger aldrig tron som en belöning, så stoltheten har vi inte täckning för.

Vägen till Gud är den försoning som Jesus gjorde möjlig. För att en brusten relation skall bli upprättad så måste försoning ske. Gud sträcker ut sin hand till oss i försoning genom det Jesus gjorde för oss alla. Gud vill ge oss sanning, evigt liv och vägen till livet. Om det är sant så är det sant för alla och den bästa gåvan vi kan ta emot.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
Bild: FreeDigitalPhotos.net

lördag 3 juli 2010

Kan man vara god utan Gud?


Måste man tro på Gud för att vara god? Om inte så behövs väl inte någon Gud? Detta är frågor som inte sällan kommer och det är inte konstigt, men jag menar att det är omöjligt med någon godhet utan Gud och jag tänkte förklara hur jag menar.

Jag vill börja med att man inte behöver tro på Guds existens för att kunna vara kärleksfull. Att handla i kärlek är alltså inget som kristna har patent på eller äger ensamrätten till, utan oavsett gudstro så kan vi alla visa varandra kärlek. Jag känner många som inte tror på Guds existens men som visar stor kärlek. Men i sammanhanget så är det viktigt att komma ihåg vem Gud är. Att ta bort Gud ur bilden får nämligen konsekvenser.

(1 Joh 4:8) Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek.

Gud är kärlek. Han är inte bara kärleksfull, utan han är kärlekens och godhetens väsen. Om detta är sant, så är det sant oavsett om jag tror på det eller inte. Vem kan då vara god utan Gud?

Det är viktigt att hålla isär att vara något och förmedla något. Vi människor är inte kärlek, men vi kan förmedla det eller drivas av det. Vi är inte godhet i sig, utan vi kan visa godhet och låta det styra våra handlingar. Att kärleken ligger utanför oss själva tyder också allt strävande efter kärlek på. Jag skriver mer om detta i inlägget Kommer kärleken inifrån eller uppifrån?.

Så visst går det att drivas av kärleken (eller Gud) utan att tro på Guds existens, men det goda är Gud. Kärleken är Guds kraft och den påverkar oss alla även om vi kanske inte tror på Guds existens. Den som inte tror på Guds existens kan alltså tro på kärleken och genom tron drivas av den och Gud gläder sig över det. Tron är därför en nyckel till att vara kärleksfull även om jag inte tror på Guds existens. Genom tron kan vi drivas av kärlek (eller Gud). Gud är det godas och kärlekens källa. En källa som vi inte kan vara goda utan.

En annan syn på saken är att om det bara är det fysiska som existerar så blir vår upplevelse av kärlek endast en konsekvens av reaktioner och substanser i hjärnan. Att kärlek i grunden skulle vara något mer än så blir då en illusion. Vi tror bara att kärlek är något rätt och gott. Men om det bara är naturlagar som styr reaktioner i hjärnan, kan då molekyler reagera rätt eller fel? Nej, de bara gör det som naturlagarna styr dem till att göra. Vi upplever bara konsekvenserna. Moral, etik och kärlek kan därför bara existera i vår upplevelse och om upplevelsen är en illusion så kan vi heller inte vara goda i verklig mening.

Kärlek är inte endast substanser eller reaktioner i hjärnan, utan något andligt och verkligt. Kärlek är något som tas emot i tro, något vi kan drivas av, något gott, något som står utanför oss själva och som vi är beroende av. Gud är kärlek!

(Mark 10:18) Jesus svarade: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,
Bild:
FreeDigitalPhotos.net

tisdag 22 juni 2010

Störst av allt är kärleken.


Vår nya prins Daniels tal till Viktoria avslutades med just de orden att kärleken är störst av allt. Bröllop är en fest i kärlekens tecken och ett tecken på kärlekens seger, men var kommer Gud in i bilden om kärleken är störst?

Ett bröllop är inte sällan förenat med starka känslor. Jag själv kan uppleva en enorm glädje och blir berörd av den kärlek som brudparet har till varandra. Man gläds över kärlekens seger. Jag ser detta som ett tecken på Guds närvaro. Gud är kärlek och att beröras av kärleken och glädjas över den är att beröras och glädjas över Gud, trots att jag kanske inte tror på Guds existens eller vet vem han är. Gud berör oss alltså mycket mer än vad vi kan föreställa oss. Han påverkar oss alla. Gud har sådan stor omsorg om oss att det för honom inte är viktigt med vilka medel han når oss med sin kärlek. Det viktigaste för honom är inte hur han når oss utan att han når oss.

(1 Kor 13:13) Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Att ingå ett äktenskap är att ingå ett förbund med varandra. Det handlar om en överlåtelse till varandra i kärlek. Det handlar om att allt mitt blir ditt. Mina tillgångar och resurser får du tillgång till. Jag skall beskydda dig och älska så länge jag lever. Vi två är så sammansvetsade så att vi är ett. Att lova trohet är att lova att inget skall få stå i vägen för den kärlek som vi har till varandra.

(Matt 19:5) De är inte längre två utan ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt."

Vad är det då som för människor tillsammans? Jo, det är kärleken och eftersom Gud är kärlek så är det Gud som förenar oss människor. Det är Gud som fogar människor samman. Ingen får skilja ett par från den kärlek de har till varandra och ingen av parterna får heller skilja sig från den kärlek de har till sin make/maka, för Gud vill att de skall älska varandra och vara ett. Om kärleken bryts är de inte längre ett.

Kärleken övervinner alla snedsteg, all bitterhet och all strid. I försoningen tynar allt det bort som skiljer människor åt. I försoningen kan kärleken gro vidare. Kärleken är något som måste värnas och vårdas. Det är en skatt att vara rädd om, för den kan så lätt tappas bort i strid och stolthet.

Gud vill ingå ett förbund med dig. Han vill att du skall bli ett med honom i kärlek. Han förbereder en stor fest för dig. En fest i kärlekens tecken. En fest över kärlekens seger över det onda. Gud står med öppna armar och bjuder in dig. Han vill ge av sig till dig och leva med dig i hans rike. Han vill bli ett med dig och överlåta sig själv till dig. Han vill att du i kärlek säger ditt ”ja” till honom.

(Upp 19:7) Låt oss vara glada och jubla och ge honom vår hyllning. Ty tiden har kommit för Lammets bröllop, och hans brud har gjort sig redo. Hon har fått rätt att klä sig i skinande vitt linnetyg. Ty linnetyget är de heligas rättfärdiga gärningar."

Göran

Läs gärna mer i inläggen Vad är ett blodsförbund? och Ett viktigt meddelande till dig från Gud!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , Bild: FreeDigitalPhotos.net

tisdag 15 juni 2010

Sträva inte…


Sträva inte efter att bli älskad, utan efter att älska.
Sträva inte efter att få, utan efter att ge.
Sträva inte efter att bli tjänad, utan efter att tjäna andra.
Sträva inte efter rikedom i det materiella, utan efter att ge kärlekens rikedom till andra.

Sträva inte efter berömmelse, utan efter att ge beröm.
Sträva inte efter att visa hur duktig du är, utan efter att visa andra deras bra egenskaper.
Sträva inte efter att upphöja dig själv, utan hjälp dem som ligger.
Sträva inte efter att vara duktig inför Gud, utan lita på hans förlåtelse.

Sträva inte efter att alltid vara lycklig, utan gråt med dem som gråter.
Sträva inte efter att alltid ha roligt, utan finns för den som är i desperationen.
Sträva inte efter att undvika lidande, utan lid med de som lider.
Sträva inte efter att undvika hån, utan ta på dig hånet för kärlekens skull.

Sträva inte efter stolthet, utan efter ödmjukhet.
Sträva inte efter att alltid ha rätt, utan sök sanningen.
Sträva inte efter att löna ont med ont, utan ge igen med kärlek.
Sträva inte efter att vinna en strid, utan efter att förlåta.

Sträva inte efter att klara av allt detta på egen hand, utan sök Gud och låt honom göra jobbet i dig.

(1 Thess 5:15) Sträva alltid efter att göra gott, mot varandra och mot alla andra.

(Matt 6:33) Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , Bild: FreeDigitalPhotos.net

söndag 13 juni 2010

Är meningen med livet att ha roligt?


Ett vanligt svar på meningen med livet är att det är att ha roligt. Att vilja ha roligt är inte fel, men det finns ett problem med att ha denna mening som drivkraft.

Det är en vanlig uppfattning att det skulle vara tråkigt att vara kristen. Att Gud bara vill sätta gränser för oss människor och göra livet tråkigt för oss. Jag har själv tänk så. Min mamma sa till mig en gång ”Lägg ditt liv i Guds händer och be honom om att leda dig.” Jag ville inte det, för jag trodde bara Gud ville att jag skulle bli präst och det var nog det tråkigaste jobb jag kunde tänka mig. Nej, jag ville ha roligt. Vem vill följa Gud när man kan ha roligt?

Att sträva efter att ha roligt innebär att jag också lätt flyr det som är tråkigt. Men det finns ett problem med detta, för ibland är det så att det är det som är tråkigt och som innebär lidande som är det rätta. Ta medlidande som ett exempel. Att lida med någon som farit illa eller är plågad av ångest är inget för den som söker efter att ha roligt, men medlidandet är en handling i kärlek och det är gott. Gud vill att vi skall lyssna på varandra och dela våra bördor just för att det är att följa kärleken.

(Gal 6:2) Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.

Att ständigt fly det som är tråkigt, gör att livet lätt i grunden bara handlar om hur jag själv mår. Livet blir då centrerat runt mig själv och hur jag känner. Så kan det även bli om jag som kristen tror att Gud hela tiden vill att jag skall må bra jämt, men att vara kristen innebär ingen räkmacka i livet. Det är inte ett må bra recept. Att följa kärleken innebär att ibland ta på sig lidande som jag hade kunnat fly ifrån. Att ta på sig lidandet det innebär att lida med någon, att hjälpa någon, att tjäna andra eller med andra ord att ledas av kärleken. Jesus själv blev uppspikad på ett kors. Han flydde aldrig lidandet trotts att han inte ville lida. I Getsemane, innan han tillfångatas, så ber han:

(Matt 26:42) Sedan gick han bort och bad för andra gången: "Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske."

Jesus flydde aldrig lidandet utan följde kärleken. Han led för att rädda oss och han gjorde det i kärlek. På samma sätt vill inte Gud att vi skall fly lidandet eller det som är tråkigt.

(Luk 14:27) Den som inte bär sitt kors och följer efter mig kan inte vara min lärjunge.

Är det då så att Gud inte vill att vi skall ha roligt? Nej, så är det verkligen inte. Gud vill ge av sig till oss. Han vill att vi skall ha roligt och vara glada. Det är därför han vill visa oss den kärleken han har till oss. Han skapade oss till att ha en relation med honom som är kärlekens, fridens och glädjens Gud. Här på jorden finns det onda kvar, eftersom vi människor ger det onda makten, men Gud vill förinta det onda. Han vill ge oss en glädje och frihet vi aldrig tidigare upplevt. Han vill ge oss ett himmelrike.

(Upp 21:4) och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta."

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , Bild: FreeDigitalPhotos.net

måndag 7 juni 2010

Vad skulle Jesus ha gjort?


En fråga som man lätt kan ställa sig i olika situationer är vad Jesus skulle ha gjort. Hur skulle Jesus handlat om han levde i Sverige idag? Men det finns en fälla som är lätt att hamna i med dessa frågor.

När det gäller att följa Jesus, så är det lätt att fråga honom vad han vill att jag skall göra. Jag kanske säger till Gud: ”Säg vad du vill att jag skall göra så gör jag det”. Jag har själv, för att ta ett exempel, frågat Gud vad han vill att jag skall skriva för inlägg. Visst, det är inte fel att fråga Gud, men jag har känt att Gud istället frågar mig: ”Hur vill du ge vidare det jag har gett dig?”. Det är så lätt att tro att Gud kommer med en massa krav på oss som vi måste leva upp till. Att Gud hela tiden vill att jag skall göra något annat än det jag gör. Att han ständigt är besviken över det jag gör. Det är lätt att tro att jag måste bli missionär, präst eller pastor för att Gud skall tycka att jag gör något bra, men jag har förstått att så är det inte.

Jag skall förklara vad jag menar genom att ta ett exempel. Om en vän jag älskar ramlar och skadar sig, så hoppas jag att jag skulle rusa fram för att hjälpa och trösta. Jag hoppas att jag skulle visa medlidande med vännen. Jag skulle inte vilja att jag i det läget frågar mig: ”Vad skulle Jesus ha gjort?”. Bara att ställa den frågan skulle visa på min brist på kärlek till vännen. Frågan skulle visa att jag mer bryr mig om hur jag ser ut inför Gud, än om kärleken till min vän. Men sanningen är att Gud vill att vi skall drivas av kärleken och godheten, eller med andra ord drivas av Gud. Jag tror att många av de gånger som vi följer Jesus gör vi det utan att ens tänka på det. Det sker instinktivt, eftersom vi gör det i kärlek. De gånger däremot som vi försöker att vara duktiga inför Gud så missar vi helt målet.

Att följa Jesus handlar inte om att fråga sig var Jesus hade gjort, utan att följa den ande, som är av Gud, Guds helige ande. Det handlar inte om att lista ut vad som är gott, utan om att följa hjärtat. Gud vill att vi skall förstå det goda, men han vill också att vi skall ha det i oss och låta det driva oss. Poängen var inte att vi skulle få en massa direktiv eller lagar att följa, utan han gav oss en ande.

(Jer 31:33) Nej, detta är det förbund jag skall sluta med Israel när tiden är inne, säger Herren: Jag skall lägga min lag i deras bröst och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk.

Att följa Jesus handlar om att drivas av Guds kraft, den helige anden. Tänk dig att vi människor är som kugghjul. Gud är det stora drivande kugghjulet som skall driva alla de andra kuggarna. Ingen annan kugge har kraft i sig själv, utan all kraft kommer från den stora kuggen, Gud. Gud ger av sig och lägger det i våra hjärtan, så att vi skall kunna göra hans gärningar.

(Rom 5:5) ty Guds kärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han har gett oss den heliga anden.

Vad skulle då Jesus ha gjort i situationen med den skadade vännen eller om han levde i Sverige idag? Svaret är att han skulle ha drivits av kärlek. Han skulle ha älskat och visat medlidande.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,
Bild: FreeDigitalPhotos.net

måndag 31 maj 2010

Det nya förbundet – Ett bra byte!


Gud skapade människan till att ha en gemenskap med honom. En gemenskap med honom som är alltigenom god och är kärlek. Det var också därför som Gud velat ingå ett förbund med människan. (Läs gärna mer här om vad ett blodsförbund innebär). Hans motiv är inte egoistiska utan det är hans kärlek till oss som drivit honom till att vilja ingå ett förbund med människan.

(1 Joh 4:9) Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder.

Vi har inte på något sätt gjort oss förtjänta av en gemenskap med Gud eller av Guds kärlek. Hur ofta har vi inte vänt kärleken ryggen genom att tjäna oss själva i egoism före att tjäna andra i kärlek? Trots detta älskar Gud oss så otroligt mycket och vill ge av sig till oss. Ett tecken på att man hade ingått ett förbund var att man bytte mantlar med varandra. Symboliken var att man ger det man är eller det man står för till varandra.

(Jes 61:10) Min glädje har jag i Herren, jag jublar över min Gud, ty han har klätt mig i segerns dräkt och skrudat mig i rättfärdighetens mantel,

Gud är rättfärdig, vilket betyder att han aldrig gör fel. Det han vill är att ge oss av sin rättfärdighet. Gud är kärlek och han vill ge oss av sin kärlek. Gud är sanningen och han vill uppenbara sanningen för oss. Gud är ande och han vill ge oss av sin helige ande. Gud är god och han vill visa sin godhet för oss. Gud är en givande Gud! Det är sån som han är. Han vill ge av sitt och sig själv till oss. Detta är de kläder, den mantel han vill sätta på oss. Vad är då människans del i det nya förbundet, för i ett förbund så sker ju ett utbyte. Ett förbund handlar om att ge och få. Vad är det vi skall ge Gud? Vilka kläder skall vi ge honom?

(Jes 1:18) Låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. När era synder är scharlakansröda, kan de då bli vita som snö? När de är röda som purpur, kan de då bli vita som ull?

Det vi ger i det nya förbundet är våra smutsiga kläder. Röd eller purpurröd är i bibeln syndens färg. Den mantel vi ger är vår synd och Jesus var den som fick bära dem.

(Mark 15:17) De klädde honom i en purpurröd mantel och vred ihop en krans av törne och satte den på honom.

Jesus bar vår mantel. Han bar vår synd och gjorde det i kärlek för att vi skulle kunna få del av de kläder som Gud vill ge till oss. Han vill klä oss med hans rättfärdighet.

(2 Kor 5:21) Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.

Genom tron att Jesus tagit på sig din synd, så ser Gud inte längre din synd, utan han ser dig som rättfärdig! Han ser inte dina fel, utan ser dig som fläckfri. Innebär det då att du inte syndar längre? Nej, men ditt brott, din synd tog Jesus på sig. Du är friköpt från skuld. Gud har gett dig rättfärdighetens mantel! Det är en oförtjänt gåva given i kärlek, för att han vill ge av sig till dig och för att han vill ha gemenskap med dig. För Gud är du hans älskade barn.

(Gal 4:4) Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen, för att han skulle friköpa dem som står under lagen och vi få söners rätt. Och eftersom ni är söner har Gud sänt sin sons ande in i vårt hjärta, och den ropar: "Abba! Fader!" Alltså är du inte längre slav, utan son. Och är du son har Gud också gjort dig till arvtagare.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

lördag 22 maj 2010

Vad är ett blodsförbund?


Bibeln talar mycket om förbund (ca 250 gånger i Bibel 2000). Vi i västvärlden har förlorat mycket av förståelsen av vad ett blodsförbund är, men de som levde på bibelns tid var väl medvetna om vad det innebar.

Ett blodsförbund generellt var något som kunde ingås mellan två folk eller stammar. Det var ett sätt att skapa fred, men också ett sätt att stärka sin position gentemot andra folk. Innebörden i att ingå ett blodsförbund var att de fick tillgång till varandras styrkor. Ena folket kanske var duktiga krigare, medan det andra folket kanske hade en god ekonomi. Det som gällde i ett förbund var att din strid är min strid, dina fiender är mina fiender, mina tillgångar är dina tillgångar, vi är ett, jag kommer att beskydda dig med livet som insats och det gäller hela livet. Ett förbund är en överlåtelse, där man ger sig åt varandra, men också att man drar nytta av den andra partens överlåtelse. Man får del av varandras fördelar.

Att ingå ett förbund tog man inte lätt på, för ingen ville ingå ett livslångt förbund med någon som man inte kunde lita på. Så innan ett förbund kunde ingås var man därför tvungen att förhandla med varandra. Hövdingen eller ledaren för folken träffades och samtalade om det som stod i vägen för att ingå ett förbund. Man ifrågasatte motiven, men också förmågan att hålla förbundet och eventuella hinder eller olösta konflikter. Som ett tecken på att förbundet var ett faktum skar man sina händer eller armar så att blodet rann och man blandade blodet. Detta var en symbolhandling att de nu var ett. Eventuella ärr blev också en påminnelse om förbundet. Dessa blodförbund var den starkaste formen av förbund som inte fick brytas. Den som bröt förbundet straffades med döden.

Alltsedan människan bröt med Gud i syndafallet, har Guds plan varit att återförenas med människan. Gemenskapen bröts, men Gud vill ha en återupprättad gemenskap. Därför vill också Gud ingå ett blodsförbund med människan och lova oss alla sina välsignelser. Gud börjar med att sluta förbund med en enda människa, Abraham, för att sedan övergå i ett förbund med ett folk, Israel. Men Guds plan var inte att sluta med detta.

Det finns ett stort problem som står i vägen för en relation med Gud och det är synden. (Läs gärna inlägget Vad är synd?). Gud kan inte ha med synd att göra och vi människor syndar. Därför sände Gud sin son, en representant, en hövding, en ledare som kan föra vår talan inför Gud och som är värdig att ha gemenskap med Gud.

(Rom 8:3) Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan.

Eftersom Jesus tog på sig vår synd och skuld, kan vi ha gemenskap med Gud! Detta är det nya förbundet. Den som vill ha gemenskap med Gud kan trots synden hänvisa till Jesus och erkänna det han gjorde på korset och ta del av alla Guds välsignelser. Detta är det glada budskapet! Gud säger då: ”Jag älskar dig! Allt mitt är ditt. Mina tillgångar är dina tillgångar. Din strid är min strid och jag skall beskydda dig. Vi är ett!” Detta är stora ord från en stor Gud, världens skapare. Vad kan vara större än att ingå ett förbund med Gud?

(Ef 2:12) kom ihåg att ni på den tiden var utan Kristus, utanför medborgarskapet i Israel, utan del i förbunden och deras löfte, utan hopp och utan Gud när ni levde i världen. Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,
Bild: FreeDigitalPhotos.net

lördag 15 maj 2010

Kom hem!!!

Bli berörd av Guds längtan i detta videoklipp. Gud vill att vi skall komma hem till honom. Bort från det som bara förstör och förgör och hem till hans beskyddande armar. Det är på riktigt! Det är inte bara fina ord eller en vacker filosofi. Det är en verklig Gud som vill rädda oss från en verklig fara och att vi skall vända oss till honom och komma hem! Det gäller liv eller död! Han är kärlek och älskar dig mer än du anar.



(Upp 22:17) Och Anden och bruden säger: "Kom!" Och den som hör det skall säga: "Kom!" Och den som törstar skall komma. Och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

tisdag 11 maj 2010

Så älskar Gud världen!


Gud älskar oss människor otroligt mycket. Mycket mer än vi någonsin kan ana. Han har en sådan omsorg över oss att han gör vad som helst, bara vi närmar oss Honom. För Gud är det inte viktigt på vilket sätt det sker, bara att det sker. Vi är alla syndare och är därför redan dömda, eftersom det ligger en dom över allt ont. Men Gud vill dra oss till sig och är villig att ge alla nåd. Gud sträcker i kärlek ut sina armar till oss samtidigt som vi lever i synd. Jesus kärlek för oss är så stor, även när vi syndar, att han därför tog på sig det straff som vi egentligen förtjänar.

(Rom 5:8) Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.

När Jesus dog för oss, så menas det inte att han dog den fysiska döden i vårt ställe. Vi kommer ju alla att dö förr eller senare. Han plågades visserligen fysiskt med tortyr, med det är många som utsatts för sådan behandling både före och efter hans död. De dessa människor däremot inte upplevt är den ofantliga ångest som inträffar, när det sista lilla hoppet försvinner, då Gud som är allt det goda vänder ryggen. Denna totala hopplöshet och fasa upplever inte människan här på jorden, eftersom Gud här ständigt håller ut sina armar åt oss. Men Jesus fick uppleva denna totala ångest och i ren desperation ropar Han: ”Min Gud, min Gud. Varför har du övergivit mig?” (Matt 27:46 och Mark 15:34). I detta ögonblick var han övergiven av Gud och totalt skiljd ifrån honom. I Bibeln talas det om två sorters död. Dels den fysiska döden, som är den död vi alla måste gå igenom. Men sedan finns det den eviga döden eller den andra döden.

(Upp 2:11) Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna! Den som segrar skall inte skadas av den andra döden.

När det talas om att Jesus dog för dig, så innebär det att han tog på sig ditt straff och dog den andliga döden. Jesus led alltså i helvetet i ditt ställe! Han fick inte bara smaka lite av den andliga döden utan han fick svälja döden för alla människor. Du behöver därför inte komma till helvetet. Detta är redan fixat! Priset för dina synder är redan betalda. Gud vill inte döma dig, han vill rädda dig. Jesus har redan suttit i fängelse för dina brott. Så mycket älskar Jesus dig att han tar detta enorma straff, att känna helvetets alla plågor, bara för att han vill att du skall slippa detta. Så betydelsefull är du i hans ögon. Här visar verkligen Jesus sin kärlek till dig. Jesus vill vara din vän och han vill att du skall vara med honom i hans rike. Han har berett en plats för dig där. Allt är redan färdigt och fullbordat. Nu gäller det alltså bara för dig att lita på detta, så att du kan ta del av denna fantastiska kärlekshandling. Det ända du i hjärtat behöver säga är: ”Tack Jesus för att du led döden i mitt ställe!” Tro på att Gud älskar dig så att du inte går miste om hans enorma kärlek. Detta är det glada budskapet!

(Joh 3:16) Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.

När Jesus uppstod, så uppstod han alltså inte bara från den fysiska döden utan även från den andliga döden. Döden kunde inte hålla greppet om Jesus, eftersom det ingick i Guds plan.

(Apg 2:24) Men Gud löste honom ur dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det inte var möjligt att döden skulle få behålla honom i sitt grepp.

Jesus lever! Döden är besegrad!

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,
Bild: FreeDigitalPhotos.net