Hur kan man lova trohet hela livet?

 
Ibland kan man höra att det är meningslöst att ett par lovar varandra trohet hela livet, eftersom man aldrig kan veta vad som sker i framtiden. Hur ska vi kunna veta att vi inte faller för otrohet? Då är det heller inte meningsfullt att lova trohet. Men är det så?

Världen är full av svek och alla har vi drabbats av att bli svikna. Hur ska vi i en sådan värld våga tro på trohet? Är det då inte snudd på dumhet att ens tro på trohet? En vanlig uppfattning är att vi människor styrs av våra känslor och därför inte kan hjälpa hur vi handlar. ”Jag är ledsen men jag kunde inte låta bli att slå till dig” kanske jag då säger eller ”Jag kunde inte rå för att jag var otrogen, eftersom jag blev så attraherad av henne.” Det är inte våra känslor som styr oss. Yttre omständigheter finns alltid där, men det är jag själv som väljer vad jag ska välja eller vad som jag ska styras av. Ska jag falla för en attraktion som jag känner för en annan och styras av mina känslor eller ska jag styras av min kärlek till min fru och inte falla för attraktionen? Valet ligger alltså helt i mina händer.

Att stå inför sin partner och lova trohet hela livet är en kärlekshandlig, fritt vald. Med samma fria vilja kan jag också vara trogen och hålla mitt löfte. Att svika finns inte på kartan och jag kan välja att hålla fast vid det. En relation måste hela tiden gödas annars så är det så lätt att den dör ut och att man glider isär varandra. Att stå fast vid sina löften om kärlek, trohet och att finnas där vid både härliga tider och svåra tider är en del av vad ett äktenskap handlar om. Gud vill att jag och min fru ska älska varandra och hålla fast vid de goda löften som vi en gång gett varandra. Han vill att vi ska vara oskiljaktiga. Även om jag inte kan veta vilka känslor som jag kommer att drabbas av i framtiden, så kan jag ändå välja att hålla löftet.

(Hes 16:8) Jag gick där förbi och såg att din tid var kommen, tiden för kärlek. Då svepte jag min mantel om dig och skylde din nakna kropp. Jag svor dig trohet och ingick förbund med dig, säger Herren Gud. Så blev du min. 

På samma sätt som i äktenskapets förbund där man lovar varandra kärlek och trohet, vill också Gud ingå ett förbund med dig. Han vill lova dig kärlek och trohet och han vill att du ska lova honom kärlek och trohet. Han som är större än universum och som skapade dig, vill leva tillsammans med dig i hans rike. Han har redan förberett en plats åt dig. Även om du sviker så står han fast vid sitt ord och sin kärlek. Det går att vända tillbaka, för han står alltid med öppna armar. Hans kärlek dör aldrig, eftersom han är kärleken.

(2 Tim 2:13) är vi trolösa förblir han ändå trogen, för han kan inte förneka sig själv.

I en värld av svek så finns troheten där. I en värld av ondska så finns godheten där. I en värld av kärlekslöshet så finns kärleken där. I en värld av orättvisor så finns rättvisan där. Gud finns där, så vänd dig till honom i en värld av svek, ondska, kärlekslöshet och orättvisor.

(5 Mos 32:4) Han är vår klippa, hans verk är utan brist, hans vägar alltid de rätta. Han är en trofast Gud, fri från allt ont, han är rättfärdig och rättvis.

/Göran

Läs även andra bloggares åsikter om förbund, kärlek, äktenskap, trohet, svek, fri vilja, religion, Gud, Jesus, kristendom, bibeln
Foto: FreeDigitalPhotos.net

Störst av allt är kärleken.

Vår nya prins Daniels tal till Viktoria avslutades med just de orden att kärleken är störst av allt. Bröllop är en fest i kärlekens tecken och ett tecken på kärlekens seger, men var kommer Gud in i bilden om kärleken är störst?

Ett bröllop är inte sällan förenat med starka känslor. Jag själv kan uppleva en enorm glädje och blir berörd av den kärlek som brudparet har till varandra. Man gläds över kärlekens seger. Jag ser detta som ett tecken på Guds närvaro. Gud är kärlek och att beröras av kärleken och glädjas över den är att beröras och glädjas över Gud, trots att jag kanske inte tror på Guds existens eller vet vem han är. Gud berör oss alltså mycket mer än vad vi kan föreställa oss. Han påverkar oss alla. Gud har sådan stor omsorg om oss att det för honom inte är viktigt med vilka medel han når oss med sin kärlek. Det viktigaste för honom är inte hur han når oss utan att han når oss.

(1 Kor 13:13) Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Att ingå ett äktenskap är att ingå ett förbund med varandra. Det handlar om en överlåtelse till varandra i kärlek. Det handlar om att allt mitt blir ditt. Mina tillgångar och resurser får du tillgång till. Jag skall beskydda dig och älska så länge jag lever. Vi två är så sammansvetsade så att vi är ett. Att lova trohet är att lova att inget skall få stå i vägen för den kärlek som vi har till varandra.

(Matt 19:5) De är inte längre två utan ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt."

Vad är det då som för människor tillsammans? Jo, det är kärleken och eftersom Gud är kärlek så är det Gud som förenar oss människor. Det är Gud som fogar människor samman. Ingen får skilja ett par från den kärlek de har till varandra och ingen av parterna får heller skilja sig från den kärlek de har till sin make/maka, för Gud vill att de skall älska varandra och vara ett. Om kärleken bryts är de inte längre ett.

Kärleken övervinner alla snedsteg, all bitterhet och all strid. I försoningen tynar allt det bort som skiljer människor åt. I försoningen kan kärleken gro vidare. Kärleken är något som måste värnas och vårdas. Det är en skatt att vara rädd om, för den kan så lätt tappas bort i strid och stolthet.

Gud vill ingå ett förbund med dig. Han vill att du skall bli ett med honom i kärlek. Han förbereder en stor fest för dig. En fest i kärlekens tecken. En fest över kärlekens seger över det onda. Gud står med öppna armar och bjuder in dig. Han vill ge av sig till dig och leva med dig i hans rike. Han vill bli ett med dig och överlåta sig själv till dig. Han vill att du i kärlek säger ditt ”ja” till honom.

(Upp 19:7) Låt oss vara glada och jubla och ge honom vår hyllning. Ty tiden har kommit för Lammets bröllop, och hans brud har gjort sig redo. Hon har fått rätt att klä sig i skinande vitt linnetyg. Ty linnetyget är de heligas rättfärdiga gärningar."

Göran

Läs gärna mer i inläggen Vad är ett blodsförbund? och Ett viktigt meddelande till dig från Gud!

Läs även andra bloggares åsikter om äktenskap, förbund, kärlek, Gud, himmelriket, bröllop, Victoria, kronprinsessan Victoria, Daniel, kristendom, bibeln, Jesus, religion Bild: FreeDigitalPhotos.net

Om att välja kärlek

Livet är inte alltid lätt i ett rosaskimrande ljus. Ibland är livet för lite tid, stress, goa rara barn som bestämmer sig för att livet är en katastrof om de inte får leka kastleken med mobiltelefonen, oro för ekonomi och ett allmänt pussel för att få vardagen att gå ihop. Här prövas kärleken! Vem ska få sova inatt och vem ska gå och vyssja lillkillen? Vem ska få en liten ledig stund och vem ska ta hand om markservicen? Vems agenda ska man köra efter på en ledig helg? Men kärleken är ett val. Vi har möjlighet att forma våra relationer, att välja kärlek eller att välja kärlekslöshet.

De flesta har nog varit med om att man från båda håll i ett äktenskap gått och planerat den där lediga helgen tillsammans. När väl helgen kommer så har man helt olika tankar och är helt omedveten om att den andra oxå har gått runt och planerat. Så var det för oss i helgen. G hade tänkt att vi skulle göra iordning vår övervåning. Jag hade drömt om en utflykt med picnic-korg i solskenet. Resultatet: Förrådet är nu väldigt välstädat efter fyra timmars skrubbande. Jag måste erkänna att jag blev besviken. Nej, jag var inte tydlig med mina drömmar, men jag är lite besviken ändå. Jag är oxå ledsen över att inte fullt ut kunna berömma G för det skinande rena förrådet, som gick från kaos till pedantisk ordning.

I söndags var vi på en predikan som handlade om kärlek och äktenskap. Nyttigt! Det sades att kärlek är till 80% vilja och 20% känslor. Jag håller verkligen med! Kärlek är verkligen inte bara rosaskimmer. Det är hårt arbete, uppoffringar, förlåtelse och kommunikation. Kärlek är att bestämma sig för att vilja den andra väl och sätta den personens behov högre än sina egna, även om man för tillfället inte har den där sprudlande kärlekskänslan inom sig. Hur ofta går man egentligen omkring med "fjärilar i magen" efter att ha varit tillsammans i 14 år, fått två barn tillsammans och har en vardag full av bestyr? Visst kan jag känna förälskelse fortfarande, men inte så himla ofta, om jag ska vara ärlig. Det hade dessutom varit opraktiskt att gå omkring i en förälskelsebubbla när man har barn, jobb, hus och en vardag. Det finns nog en tanke med att bubblan har ett slut. Kärleken djupnar och formas och det är vår vilja som formar den. Det är vi som bestämmer hur vi vill ha det i våra äktenskap.

Vår helg kan i alla fall sammanfattas med dålig kommunikation. Vi får helt enkelt skärpa oss vad gäller att berätta vad vi har för drömmar och tankar och vi får vara lyhörda på den andres behov. Det finns positiva saker som kommer med en prövning. Man kan lära sig av den, får upptäcka varandra på nytt och gå starkare ur det.

Mitt ideal och förebild är Jesus. Han valde kärlek rakt igenom! Han blev föraktad, bespottad, hånad, uppspikad oskyldig på ett kors för att dö en tortyrdöd, men fortsatte att älska. Bland det sista han sade till de människor som plågade honom var "Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör." (Luk 23:34). Jag har svårt att tro att Jesus gick omkring med en gullig kärlekskänsla, det som vi ofta tolkar och definierar som kärlek. Tvärtom så sårades och led han, som är kärlek, av vår kärlekslöshet. Jesus valde kärlek. Han valde att dö för oss. Inte för att vi förtjänar det, utan för att han vill det. Kärlek är hans viljas beslut.

Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte,
den skryter inte, den är inte uppblåst,
den uppför sig inte illa, den söker inte sitt,
den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda.
Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen.
Den fördrar allting, den tror allting,
den hoppas allting, den uthärdar allting.
Kärleken upphör aldrig.
(1 Kor 13:4-8)

Vi kan också välja kärlek i våra relationer. Vi har valet att förlåta eller att inte göra det och drabbas av bitterhet och ett hårt hjärta (för det är resultatet av oförlåtelse). Vi har valet att sätta den andres behov före våra egna. Vi kan välja att bryta en kärlekslösväg med kärlekens väg.

Vad väljer du?
Jag väljer att gå fram till min man när han kommer hem och berätta för honom att jag älskar honom, fråga hur hans dag har varit och ge honom en varm kram. Jag kanske t om väljer att laga till en riktigt god middag en helt vanlig tisdagskväll. Vi får se...

Med kärlek!
Helle

Läs även andra bloggares åsikter om Jesus, kärlek, relationer, val, äktenskap