En andlig enhet

Hur kommer det sig att det är oenighet mellan kristna? Borde inte de vara bäst på att hålla sams om nu kristendomen är sann? För se som de bråkar… Dessa röster hörs alltför ofta och det värsta av allt är att det ligger mycket i orden.

Det onda vill förstöra och splittra. Där goda och kärleksfulla relationer finns, där vill det onda slå sönder och skapa fiendskap. Kärleken är det som förenar oss och för oss närmare varandra till en nära relation. Genom kärleken så blir vi ett med varandra. Men när vi börjar fokusera på våra olikheter och tålamodet brister, så slits så lätt relationen i stycken. Vi börjar jämföra oss med varandra och relationen börjar mer likna en strid. Det är då det är så viktigt att söka den kärlek som förenade från början. Vi får aldrig, aldrig glömma den kärleken.

På samma sätt är det med relationerna i en församlingen eller mellan församlingar. Vi kristna är alla ett genom den nåd som vi har fått.

(1 Joh 4:15) Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.

Guds kärlek är det som fört oss samman. Så lätt börjar vi jämföra församlingar med varandra. Röster börjar då höras som: ”Vår församling är närmre Gud än er!” eller ”Er teologi är sämre än vår!”. Allt detta leder ingenstans utan endast till splittring. Det onda vill att vi ska fokusera på våra olikheter och att vi ska tro att alla andra ligger längre ner på Guds skala. Men inför Gud är vi alla ett. Vi är förlåtna människor med brister.

(Gal 3:28) Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.

När striden blossat upp är det så viktigt att söka efter den enhet som förde oss samman. Det vi ska söka är kärlek och försoning. Vi måste söka den kärlek som skapade enheten från början. Med andra ord så måste vi söka Gud och riva ner all bitterhet och stolthet. Att ha rätt i allt har ingen. Ingen ser hela sanningen. Därför är det viktigt att kunna lägga ner stridsyxan för enhetens skull. Vi kan inte skapa splittring bara för att hävda det som är rätt, för Gud vill att vi ska behålla den enheten han har gett oss genom det Jesus gjorde.

(Ef 4:1) Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse, alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp.

Enheten är alltså otroligt viktig för Gud. Herre, låt oss ha tålamod med varandra. Hjälp oss att fokusera mer på den kärlek som förenar oss än på olikheterna. Hjälp oss att förbli ett med varandra och visa varandra kärlek och respekt.

(1 Joh 4:11) Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss. Han har gett oss sin ande, och därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om enhet, kärlek, bitterhet, försoning, gemenskap, Jesus, Gud, enighet, splittring, bibeln, kristendom, religion

Tillit – i en värld av svek

Att lita på människor är inte lätt i en värld som är fylld med svek och lögner. Vi har alla blivit svikna och de kan sitta i länge och förstöra mycket. Men att ha tillit är viktigt för oss, för utan den så kan vi inte ha nära relationer.

Att bli sviken är aldrig lätt. Man känner sig förkastad, mindre värd och föraktad. Sveken kan sätta sig så djupt att de till slut får definiera vem jag är. Jag dömer mig själv efter hur andra behandlar mig. Jag känner mig värdelös och jag ser ner på mig själv. När jag blivit sviken många gånger är det inte konstigt om jag får svårt att lita på någon. Jag säger till mig själv: ”Det går inte att lita på någon utom sig själv. Jag tänker inte lita på någon för man blir bara sviken. Jag tänker inte vara blåögd. Kärlek är inget för mig.”

Problemet är att jag får svårt att lita på dem som säger goda saker till mig. Jag litar inte längre på vad de säger, eftersom jag tror att de är ute efter något, eller att de tillslut i alla fall kommer att svika mig. Min brist på tillit leder till att jag isolerar mig från djupare relationer. Jag släpper inte in någon innanför mitt skal. Ingen får lära känna mig på riktigt för jag vill inte blotta mig. Mina relationer blir flyktiga och ytliga, för att släppa in någon in på livet är farligt. Jag riskerar bara att bli sviken, sårad och trampad på, så det är bättre att hålla relationerna ytligt. Jag tror inte längre på kärleken utan slår bort alla spår av den.

Att hamna i detta dike är oerhört lätt och jag hamnar där själv. Tillit i relationer handlar om att tro att den andra vill mig väl och inte kommer att svika mig. När jag ger mig in i en relation så ger jag av mig själv till den andra. Jag lägger mitt liv i den andra personens hand och vännen lägger sitt liv i min hand. Det är inte alltid lätt men det är en förutsättning för en djupare relation. Det är ett pris som är värt att betala, för vi alla är beroende av att ha nära kärleksfulla relationer.

Det är min misstro mot kärleken som gör mig isolerad, men jag behöver inte fastna i misstron. Genom att välja att tro på kärleken som visas mot mig kan jag låta kärleken forma mig. Jag kan släppa in det ljus som kärleken ger. Kärleken smälter det hårdaste försvaret. Tillslut kan jag inte längre säga emot kärleken utan jag tar emot den. Kärleken får mig att inse att jag är värdefull och älskad.

Gud skapade oss till att ha nära och kärleksfulla relationer. Gud är kärlek och kärleken kan aldrig svika. Att misstro Gud isolerar oss från Gud, men vi är inte skapade för ett liv i ensamhet. Han smälter misstron men han måste också tas emot i tro. Jag måste välja att lita på Gud, att han vill mig väl och älskar mig på riktigt. Det handlar om att våga släppa in Gud i sitt liv.

Gud vill ha en nära relation med dig! Han älskar dig så otroligt mycket. Jesus dog för dig och vill lägga sitt liv i dina händer. Vill du ta emot hans liv? Vill du lägga ditt liv i hans hand? Vill du ha en relation med Gud?

(Joh 12:44) Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig, och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. Jag är ljuset som har kommit hit i världen för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret. Om någon hör mina ord men inte tar vara på dem, så dömer inte jag honom, ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att rädda världen.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om tillit, svek, tro, kärlek, gemenskap, relationer, älskad, värde, Jesus, Gud, religion, bibeln, kristendom

Att lära känna Gud

Vem är Gud? Hur är han? Finns han? Vilken Gud är sann? Frågorna om Gud och hans person är många. Men, hur lär man känna Gud?

Många människor kan känna till dig. De kan veta ditt namn, hur du ser ut, vad du arbetar med eller vem du brukar umgås med och så vidare. Men känner de dig? Vet de vad du funderar på, vad som gör dig ledsen eller vad du gillar att äta till frukost? Det är en sak att känna till dig som person på en intellektuell nivå, men det är en helt annan sak att känna dig personligen. Många kanske tror sig veta vem du är, men de kanske har en helt felaktig bild av dig och vem du är. Att vara känd är inte det samma som att ha nära vänner. Freddie Mercury sa så här i en intervju, strax innan han dog.

”Man kan äga allt som går att få i den här världen och ändå vara den ensammaste människan på jorden. Detta är den mest smärtsamma typen av ensamhet. Min framgång har gjort mig till idol i den här världen och gett mig miljontals pund i pengar, men samtidigt har den hindrat mig från att uppleva det enda som vi alla egentligen behöver: en kärleksfull och stabil relation.”

Jag tror Freddie har helt rätt här. Vi behöver alla en kärleksfull och stabil relation. Det spelar ingen roll hur många som känner till mig eller hur mycket pengar jag äger, för det som är viktigast i livet går inte att köpa. Ingen kan köpa en kärleksfull relation.

Att lära känna en person och bli vän för livet, handlar om att umgås och spendera tid med personen. Att lyssna och lära sig att förstå hur han eller hon tänker. Innan jag gifte mig med Helle så hade vi en lång period när vi lärde känna varandra. Vi umgicks mycket och visst kunde relationen gnissla, men det är en del i att lära känna varandra. Det kan ta tid innan man förstår sig på varandra.

Gud längtar efter en relation med dig, för han älskar dig. När du försöker få reda på mer om Gud, så finns det en risk att du fastnar på den intellektuella nivån. Gud blir någon man pratar om i stället för någon man pratar med. Men, Gud vill inte bara att du skall veta vem han är eller om han existerar. Han vill inte bara att du skall veta att du är älskad, utan han vill att du skall känna dig älskad och att du skall uppleva hans kärlek till dig. Han vill inte bara att du skall känna till förlåtelsen, utan han vill att du skall känna dig förlåten. Gud vill beröra dig och ha en nära relation med dig, för att han älskar dig så otroligt mycket. Han vill ge av sig till dig, men han vill också att du skall ge av dig till honom. Han vill att du talar med honom om det du tänker på och allt det som tynger dig. Han längtar efter att du skall släppa in honom i ditt liv och att du skall lära känna honom på insidan. Han vill ha en relation med dig där han kan visa vem han verkligen är.

Läs detta viktiga brev till dig från Gud och lär känna honom.

(Ps 34:9) Se och smaka Herrens godhet

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om relation, relationer, Gud, kärlek, gemenskap, Jesus, kristendom, bibeln, religion
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Det nya förbundet – Ett bra byte!

Gud skapade människan till att ha en gemenskap med honom. En gemenskap med honom som är alltigenom god och är kärlek. Det var också därför som Gud velat ingå ett förbund med människan. (Läs gärna mer här om vad ett blodsförbund innebär). Hans motiv är inte egoistiska utan det är hans kärlek till oss som drivit honom till att vilja ingå ett förbund med människan.

(1 Joh 4:9) Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder.

Vi har inte på något sätt gjort oss förtjänta av en gemenskap med Gud eller av Guds kärlek. Hur ofta har vi inte vänt kärleken ryggen genom att tjäna oss själva i egoism före att tjäna andra i kärlek? Trots detta älskar Gud oss så otroligt mycket och vill ge av sig till oss. Ett tecken på att man hade ingått ett förbund var att man bytte mantlar med varandra. Symboliken var att man ger det man är eller det man står för till varandra.

(Jes 61:10) Min glädje har jag i Herren, jag jublar över min Gud, ty han har klätt mig i segerns dräkt och skrudat mig i rättfärdighetens mantel,

Gud är rättfärdig, vilket betyder att han aldrig gör fel. Det han vill är att ge oss av sin rättfärdighet. Gud är kärlek och han vill ge oss av sin kärlek. Gud är sanningen och han vill uppenbara sanningen för oss. Gud är ande och han vill ge oss av sin helige ande. Gud är god och han vill visa sin godhet för oss. Gud är en givande Gud! Det är sån som han är. Han vill ge av sitt och sig själv till oss. Detta är de kläder, den mantel han vill sätta på oss. Vad är då människans del i det nya förbundet, för i ett förbund så sker ju ett utbyte. Ett förbund handlar om att ge och få. Vad är det vi skall ge Gud? Vilka kläder skall vi ge honom?

(Jes 1:18) Låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. När era synder är scharlakansröda, kan de då bli vita som snö? När de är röda som purpur, kan de då bli vita som ull?

Det vi ger i det nya förbundet är våra smutsiga kläder. Röd eller purpurröd är i bibeln syndens färg. Den mantel vi ger är vår synd och Jesus var den som fick bära dem.

(Mark 15:17) De klädde honom i en purpurröd mantel och vred ihop en krans av törne och satte den på honom.

Jesus bar vår mantel. Han bar vår synd och gjorde det i kärlek för att vi skulle kunna få del av de kläder som Gud vill ge till oss. Han vill klä oss med hans rättfärdighet.

(2 Kor 5:21) Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.

Genom tron att Jesus tagit på sig din synd, så ser Gud inte längre din synd, utan han ser dig som rättfärdig! Han ser inte dina fel, utan ser dig som fläckfri. Innebär det då att du inte syndar längre? Nej, men ditt brott, din synd tog Jesus på sig. Du är friköpt från skuld. Gud har gett dig rättfärdighetens mantel! Det är en oförtjänt gåva given i kärlek, för att han vill ge av sig till dig och för att han vill ha gemenskap med dig. För Gud är du hans älskade barn.

(Gal 4:4) Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen, för att han skulle friköpa dem som står under lagen och vi få söners rätt. Och eftersom ni är söner har Gud sänt sin sons ande in i vårt hjärta, och den ropar: "Abba! Fader!" Alltså är du inte längre slav, utan son. Och är du son har Gud också gjort dig till arvtagare.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om förbund, Jesus, Gud, korset, kärlek, religion, relation, gemenskap, kristendom, bibeln

Berömmelsens ensamhet

”Man kan äga allt som går att få i den här världen och ändå vara den ensammaste människan på jorden. Detta är den mest smärtsamma typen av ensamhet. Min framgång har gjort mig till idol i den här världen och gett mig miljontals pund i pengar, men samtidigt har den hindrat mig från att uppleva det enda som vi alla egentligen behöver: en kärleksfull och stabil relation.”


Detta är vad Freddie Mercury, sångaren i Queen, sa i en intervju strax innan han dog 1991. Han hade det många söker efter, men ändå vad det någonting som saknades. En kärleksfull och stabil relation är vad vi alla behöver. Ett problem med att vara idol är att den personen människor älskar är personens yttre, eller fasade. Jag vet vem Freddie Mercury var, men jag kände honom inte. Jag vet några av hans många låtar, men jag vet inte vad han gillade att äta till frukost. Han var beundrad för det han gjorde, men inte för den han var. Kanske var det detta som gjorde att han trots alla sina beundrare världen över kände sig så ensam.

Jag både spelar och gör musik själv. Under alla mina tonår så hade jag ett mål i sikte. Jag skulle bli känd! Frågan var inte om, utan när. Jag spelade i ett band. Waste hette vi och spelade melodiös punk. Vi lyckades komma med på två punk-samlingsskivor och vi fick beundrarbrev från både Sverige, Danmark, Norge och Japan. Skivbolag från Tyskland hörde av sig till oss och vi inbjöds också till spelning, där bla Lilli och Sussie skulle uppträda. Allt gick bra och vi hade flyt, det fanns bara ett problem. Låtarna vi spelade in var rena studioprodukter, så Waste var inget band, utan det var från början bara jag och en kompis som spelade in allt. Vi började då leta bandmedlemmar och lyckades till slut få ihop ett band, men det gick trögt och jag kände att drivet att bli känd började minska. Jag kände också en prestationsångest för att vi inte skulle låta lika bra som på skivan. Allt började självdö och jag fick ångest för att jag inte gjorde något för att förvalta den positiva respons vi fick. Jag hamnade också i vad jag brukar kalla för min Rock ’n’ roll-kris. Jag började inse att jag nog inte blir någon stjärna. Nu har denna ångest förvandlats till tacksamhet att det inte blev någonting med Waste. Jag tror det var Gud som satte käppar i hjulet, för jag tror inte jag hade mått bra av kändisskapet. Jag hade garanterat råkat ut för samma ensamhet som Freddie Mercury.

På skivan The Miracle sjunger Freddie ”Finns det någon som vet vad vi lever för?”. Jag tror att han hade helt rätt i att det enda vi alla behöver är en kärleksfull och stabil relation och jag tror att det är just detta som vi lever för. Gud har skapat oss till att ha en kärleksfull och stabil relation med sig och med andra människor. Jag är nu tacksam för min fru och mina barn och för den kärleksfulla gemenskap jag har med dem. Jag är också tacksam för att Gud drog mig närmre hans kärlek. Gud är kärlek och trofast, så han sviker oss aldrig. Jag tror att alla innerst inne söker efter Gud, som är kärlek, men vi letar på fel ställen. Men när vi finner den, så går ingen beundran upp mot den.

(Matt 13:44) Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, kärlek, gemenskap, familj, religion, Freddie Mercury
Bild: FreeDigitalPhotos.net