Existerade Jesus?

Att Jesus omnämns i nya testamentet är ju ingen hemlighet, men omnämns han i andra oberoende skrifter från samma tid? Finns det bekräftande uppgifter på att Jesus faktiskt existerade?

Visst borde Jesus också omnämnas i andra skrifter om han gjorde ett avtryck hos människorna som levde då. Det intressanta är att det finns författare från den tiden som nämner Jesus. Josefus är en av dem och han var en judisk historiker som levde under det första århundradet. Han ses som en mycket viktig utombiblisk författare som skildrar judendomen, romerska krig mm. Han nämner i sina verk Johannes döparen, Jakob Jesus bror och Jesus själv. I ett av sina verk The Antiquetetes skriver han så här:

Han kallade samman Stora Rådet, förde inför det fram en man vid namn Jakob, bror till Jesus, som kallades Kristus, samt vissa andra. Han anklagade dem för att ha överträtt lagen och utlämnade dem till att stenas. (The Antiquetetes 20.200)

Att Jesus hade en bror som hette Jakob går det att läsa i bibeln på två ställen.

(Matt 13:55) Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?

(Gal 1:19) Någon annan av apostlarna såg jag inte, bara Herrens bror Jakob.

Översteprästen Ananias som Josefus nämner finns också omnämnd i bibeln. Fast då är det Paulus som på samma sätt som Jakob ställs inför stora rådet.

(Apg 23:1) Paulus såg på rådet och sade: "Mina bröder. Jag har alltid, intill denna dag, tjänat Gud med gott uppsåt." Då befallde översteprästen Ananias dem som stod bredvid att slå Paulus över munnen.

Josefus nämner också Jesus i ett annat mycket omstritt stycke som kallas Testimonium Flavianum. Där går det att läsa:

Ungefär vid den tiden levde Jesus, en vis man, om man nu kan kalla honom man. Ty han var en som utförde häpnadsväckande bedrifter och var lärare för sådana människor som glatt tar emot sanningen. Han vann över många judar och många av grekerna. Han var Kristus. När Pilatus dömt honom att korsfästas, efter att ha hört honom anklagades av män med det högsta anseendet ibland oss, övergav de som först kommit att älska honom inte sin hängivenhet till honom. På tredje dagen visade han sig återuppväckt för dem, för Guds profeter hade profeterat om dessa och otaliga andra saker om honom. Och det kristna följet, som kallades så efter honom, har än i denna dag inte försvunnit. (The Antiquetetes 18.63 - 64)

Man tror att denna text blivit ändrad eller förskönad eftersom Josefus inte trodde att Jesus var Messias, vilket texten antyder, men stycket ger ändå tecken på att Jesus levde, hade anhängare och dödades.

Jesus omnämns också i den judiska skriften Talmud. Där beskrivs han som son till Maria, en falsk Messias och trollkarl. Anmärkningsvärt är att de kallar honom för just trollkarl, eftersom det antyder att han gjorde under, men att de trodde dessa under gjordes med kraft av det onda. De hade kunnat skriva ”Det sägs att Jesus gjorde under, men det gjorde han inte.”, men så står det inte.

Jesus går inte bara att återfinna i judiska skrifter utan också i romerska. Tacitus, som är en romersk historiker och författare skriver 115 e Kr om när Nero lägger skulden på de kristna för den stora branden i Rom (64 e Kr) för att ingen skulle misstänka honom själv.

Nero lade skulden på en grupp som var avskydd för sina vederstyggligheter, av massan kristna kallad, som han också utsatte för den mest intensiva tortyr. Kristus, som namnet kom av, led det hårdaste straffet under Tiberius regering för en av våra prokuratorers hand, Pontius Pilatus, och en mycket illasinnad vidskepelse, som på detta sätt tillfälligt hejdades, bröt på nytt ut inte bara i Judeen, som var den ursprungliga källan till det onda, utan också i Rom… Följaktligen arresterades till att börja med alla som erkände sig skyldiga. Utifrån deras upplysningar dömdes sedan en väldig mängd, mindre för att ha satt eld på staden än för hat mot mänskligheten.

I denna text går det att uttyda att den man som kallades Kristus (alltså Jesus) led det hårdaste straffet, vilket på den tiden var korsfästning. Den beskriver också att straffet på Jesus gjorde att utbredningen av vidskepelsen (som Tacitus kallade kristendomen) tillfälligt hejdades för att sedan spridas återigen. Texten tyder också på en snabb spridning av kristendomen eftersom den nådde Rom och att den 64 e Kr sågs som någonting Nero måste göra någonting åt.

En annan text vittnar om kristendomens snabba spridning är en text (daterad till 111 e Kr) skriven av romaren Plinius d y. Anmärkningsvärt är också att texten nämner att Jesus tillbes som Gud.

Jag har frågat dem om de är kristna, och om de erkänner det upprepar jag frågan en andra och en tredje gång, tillsammans med en varning om vilket straff som väntar dem. Om de framhärdar befaller jag att de skall föras bort och avrättas. Ty oavsett erkännandets natur är jag övertygad om att deras envishet och orubbliga styvsinthet inte bör gå ostraffad… De förklarade även att deras sammanlagda skuld eller förseelse bara uppgick till att de regelbundet hade samlats före gryningen en viss dag för att inom gruppen sjunga verser växelvis till Kristi ära, som om det var till en gud, och också för att med ed förbinda sig, inte för något brottsligt, utan att avhålla sig från stöld, rån och äktenskapsbrott… Detta fick mig att besluta att det var än mer nödvändigt att med tortyr dra sanningen ur två slavkvinnor som kallade sig diakonissor. Jag fann inget annat än en fördärvad slags kult som gått orimligt långt.

Kan man då inte tänka sig att Jesus borde ha nämnts fler gånger i skrifter från den tiden? Faktum är att det finns få historiska dokument kvar från det första århundradet. Sedan bör också nämnas att Josefus var mer intresserad av politik och kampen mot Romarriket. Vad Jesus gjorde sågs inte så intressant av de som var intresserade av det politiska maktspelet på denna tid.

Var kan man då få ut av dessa utombibliska texter om Jesus? Jo, att:

• Jesus hade en mamma som hette Maria och en bror som hette Jakob.
• Jesus kallades Kristus och ansågs av sina anhängare att han var Messias.
• Jesus korsfästes under Pontius Pilatus på den tiden då Tiberius var kejsare.
• Jesus hade också anhängare som kallades kristna.
• dessa anhängare spreds snabbt till Rom (64 e kr) trots Jesus skamliga död.
• de kristna hade en fast och orubblig tro och tillbad Jesus som Gud.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Jesus, Gud, bibeln, historia, kristendom, Talmud
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Hur handlar Gud genom oss?

Hur är det möjligt för Gud att verka genom oss? Hur kan vi utföra Guds verk? Är det inte bara Gud som kan utföra Guds verk eller är det så att det är vi människor som skall göra jobbet åt Gud? Detta är frågor som kan dyka upp när det gäller Guds handlande och jag vill visa på en del som är mycket viktigt att komma ihåg.

Jag tänkte förklara det men en liknelse. Tänk dig små levande gulliga verktyg i disney-tappning. Verktygen, som bland andra är en hammare, en tumstock, en vinkelhake, en skiftnyckel och en skruvmejsel, har samlats för att umgås och få riktlinjer i det husbygge som pågår. Hammaren ställer sig framför de andra verktygen och börjar tala till dem. ”Kära, vänner. I handboken står det att det är viktigt att bygga på detta hus. Hammarslag skall bygga detta hus.” läser han sedan ur handboken. Verktygen började titta lite oroligt på varandra, för ingen av dem kände att de var särskilt bra på att hamra. De kunde inte säga emot hammaren heller för det stod faktiskt så i handboken. Efter samlingen börjar verktygen att hamra lite på huset. Vinkelhaken hackade lite på sitt håll medan tumstocken slog på sitt. Andra verktyg gav upp hamrandet och gick iväg för att gömma sig för de andra. De ville inte visa hur dåliga de var på att hamra. Efter lite hamrande började vinkelhaken och de andra verktygen tycka att de gjorde ett riktigt bra arbete. Då kommer snickaren. ”Vad gör ni med mitt hus?!” ryter han åt dem argt och med stor auktoritet. ”Ni förstör mitt hus!” men när snickaren ser hur skadade de själva blivit av allt hackande blir han fylld av sorg och säger med sin mjuka ton ”Mina vänner. Det är inte ni som skall bygga huset, det är jag.” och han fortsätter ”När det behöver hamras så använder jag hammaren och när jag behöver mäta någonting använder jag tumstocken”. Verktygen som förut tyckte att de gjorde ett bra arbete, förstår då att de gjort mer skada än nytta. Snickaren säger då: ”Lägg er i min hand eller i min verktygslåda så att jag kan använda er. Spring inte iväg och göm er för att ni är rädda för mig eller arbeta på egen hand, utan var tillgängliga för mig. Låt mig få vara er kraft. Låt min hand få leda er. Kom och vila i min hand. Kom låt oss bygga på huset.”

Vi kristna tror ofta att det är vi som skall göra jobbet åt Gud. Att vi skall prestera så att Gud kan ge oss beröm, men så är det inte. Vi kan inte göra någonting alls av oss själva som gör Gud glad. Gud kommer aldrig att bli imponerad av oss. Vi kan ge upp alla ansträngningar att se bra ut inför Gud. Gud älskar oss ändå. Vi är redan värdefulla i hans ögon.

Vi är skapade att vara Guds avbild. En avbild av kärleken. Vi skall förmedla kärlek till andra, men detta kan vi inte göra utan Guds kraft. Många tror att det går att vara god utan Gud, men det är omöjligt. Visst kan de som inte tror på Guds existens drivas av kärlek, men den som drivs av kärlek drivs också av Gud oavsett om vi tror på Guds existens eller inte. Kärleken är Guds kraft som utför Guds verk. Hela skapelsen är ett verk i kärlek. Han skapade hela universum bara för vår skull. Det är kärlek!

Vi måste sluta upp att kämpa i egen kraft, utan i stället söka Gud. Vi behöver vända oss till Gud, för då kan han föra oss och utföra sitt verk med hjälp av oss. Gud vill att vi skall vila i hans hand medan han gör jobbet.

(Joh 6:28) De frågade då: "Vad skall vi göra för att utföra Guds verk?" Jesus svarade: "Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt."

Göran

Bild: FreeDigitalPhotos.net
Läs även andra bloggares åsikter om Gud, kärlek, liknelse, den helige Anden, religion, bibeln, kristendom

Existerar altruistisk kärlek?

Finns den kärlek som inte är ute efter att vinna någonting på det själv? Är inte alla handlingar en effekt av att vi vill tjäna någonting på dem själva? Gör vi inte bara dessa goda handlingar för att känna oss nöjda med oss själva? Är det i så fall altruistisk kärlek? Många tror inte att den altruistiska kärleken existerar och saken är den att altruismen är lika omöjlig att bevisa som Guds existens.

Den altruistiska kärleken är den kärlek som bibeln talar om (agape på grekiska). Den ger av sig själv utan att ha något egenintresse alls. Om jag ger kärlek i syfte att känna mig som en bättre människa, så är det faktiskt inte det vi kallar för altruism. För altruismen offrar sig själv för andra utan att tänka på de egna konsekvenser det kan medföra. Att vara altruistisk är därför också ett risktagande, som man är beredd att ta för att man älskar en person. Att följa kärleken kan nämligen medföra att jag riskerar att föraktas.

Vissa biologer kämpar med att förklara hur det kommer sig att vi offrar oss för varandra eller samarbetar. Altruismen beskrivs som en biologisk mekanism, som visar sig i handlingar som vi människor kallar för kärlek. Kärlek blir då en benämning på vissa handlingar. Men den kärlek bibeln talar om är ingen handling, utan visar sig i handlingar. En till synes kärleksfull handling behöver inte ha ett kärleksfullt uppsåt. Det går alltså inte att se kärleken i sig, men det går att se effekten kärleken har genom handlingar. Det är som att vi inte kan se vinden i sig, men vi kan uppleva den genom att känna den mot vår hud och vi kan se effekten av den. Vind är inte desamma som fallna träd eller vajande flaggor, men vi kan “se” vinden genom (med hjälp av) de vajande flaggorna. Gud är också osynlig, men vi kan uppleva honom och se de verk han gör. Vi kan inte se Gud men genom Jesus handlingar kan vi “se” Gud.

(Joh 3:16) Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.

Den altruistiska kärleken måste upplevas för att man skall kunna förstå den och detsamma gäller för Gud. Den altruistiska kärleken måste tas emot i tro och detsamma gäller med Gud. Den altruistiska kärleken är inte biologi eller hjärnaktivitet utan vi ser effekten av den i det fysiska och på samma sätt ser vi Guds verk i det fysiska.

Det Gud vill är att hans kraft skall driva oss, för det är bara då som vi kan låta Guds altruism avspeglas i oss. Vi är ju skapade till att vara avbilder av en Gud som är kärlek. Som troende är det viktigt att komma ihåg att det inte tjänar någonting till att försöka se bra ut inför Gud, för han känner vårt uppsåt. Han vet om de handlingar vi gör är drivna av kärlek eller egoismen. Men vi kan slappna av för Gud är inte ute efter att döma oss utan rädda oss. Räddningen ligger inte i att försöka vara duktig, utan att vi litar på Gud. Då kan vi ta emot Guds oförtjänta gåva, förlåtelsen. Gud är altruistisk kärlek och älskar oss alla så otroligt mycket att han tog vår ondska på sig för att förlåta oss. Bara så att vi skall kunna försonas med honom och leva ett evigt liv tillsammans med Gud. Vilken gåva detta är och vilket glatt budskap!

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, Gud, Jesus, förlåtelse, försoning, bibeln, kristendom, altruism
Bild: FreeFoto.com

Vad kan stoppa ondskan?

Ondskan är som en eld som ter sig okontrollerad. Den sprider sig snabbt och effektivt och får förödande konsekvenser. Den ödelägger och förstör i dess väg och lämnar ingenting opåverkat. Vad är det som får stopp på denna förstörelse som ondskan ställer till med? Vad är det som ger liv igen till pinade själar?

Jag brukar se på ondskan som brinnande bollar som kastas i famnen på mig. De gör ont att hålla i och plågar mig. För att slippa hålla i plågan så är det lätt att jag kastar den vidare på andra, som i sin tur får en plåga att hålla i som de inte vill ha. Hur lätt är det inte att bära med sig hem ilska eller irritation från jobbet som familjen får ta konsekvenserna av, helt oförtjänt. Man blir som en laddad bomb som smäller av vid en enda duns. Risken är att även de som utsätts för min irritation också kastar sina brinnande bollar vidare tillbaka till mig och till andra. Det hela blir en lavin av ilska och plåga som är svår att stoppa.

Problemet med att kasta vidare bollen är att bollen i mina händer inte försvinner. Ilskan och hatet, som de brinnande bollarna representerar, delar på sig när jag kastar den vidare. Ilskan mot den onda handlingen försvinner inte bara för att jag låter ilskan slå mot andra människor, som kanske inte alls hade med den ursprungliga onda handlingen att göra. Ilskan, irritationen, frustrationen och bitterheten, som byggs upp inom mig får ett utlopp som i sin tur förstör. Den förstör inte bara för andra utan också för mig själv. Antalet brinnande bollar växer och bitterheten slår rot i mig och blir som en inre sjukdom.

Vad är det då som kan sätta stopp för denna tillsynes hejdlösa spridning? Jo, svaret är förlåtelse. Det är bara förlåtelsen som sätter ett stop för ondskan. Det är bara förlåtelsen som övervinner ondskan. Att förlåta är som att låta vatten släcka den eld som tagit fart i oss. Det är bara genom förlåtelsen som det ondas effekt utplånas och det är först när vi släckt elden som vi slipper plågas av den.

(Kol 3:13) Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta.

Att förlåta är ett val och om jag inte vill förlåta kommer ilskan och bitterheten att ta överhanden. Det går inte att ha frid i sitt inre och samtidigt gå och bära på oförlåtna handlingar. Att välja förlåtelsens väg är inte alltid lätt, men vi kan alltid få hjälp att förlåta om vi vill förlåta. Vi kan alltid vända oss till Gud för att bli fri från ilskan, irritationen, frustrationen och bitterheten. Det är bara när elden släcks som vi kan få frid i våra hjärtan.

Jesus har gjort förlåtelsen möjlig med Gud, genom att han tog på sig all ondska, bara för att släcka den. Jesus kom med förlåtelsen för att utplåna brinnande bollar, så att vi kan försonas med honom. Gud vill att vi skall förlåta andra som han har förlåtit oss. Att vi skall ge vidare av den frid som han har gett till oss. Det är bara förlåtelsen som helar brustna relationer. Därför är det så viktigt att förlåta.

(1 Joh 3:8) Men Guds son har uppenbarats för att utplåna djävulens verk.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Jesus, Gud, religion, bibeln, kristendom, försoning, förlåtelse, ondska
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Från skeptisk ateist till troende kristen

Är det möjligt att bli kristen om man är ifrågasättande? Måste man inte lägga förnuftet på hyllan för att tro på Gud? Följ den ateistiska journalisten Lee Strobels jakt efter sanningen i filmen ”The Case for Christ”.

Se Lee Strobels kamp att motbevisa bibeln och Jesus. Han ställer de främsta experterna mot väggen och synar argumenten. Men det blev en resa han inte hade tänkt sig. Det blev en resa som förändrade hans liv för alltid.



Här kan du se filmen i sju delar.
Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7

(Hos 6:3) Låt oss lära känna honom, låt oss sträva efter kunskap om Herren.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om film, jesus, bibeln, gudsbevis, bevis, religion, kristendom, Gud, ateism

Hur kan Gud vara allsmäktig, när världen ser ut som den gör?

Hur kan Gud vara allsmäktig och ha all makt, med tanke på hur världen ser ut? Är det inte så att antingen är han inte allsmäktig, eller så struntar han i oss? Dessa frågor och tankar är det många som har, så därför tänkte jag göra ett försök att förklara en aspekt av detta som är viktig att ha kunskap om.


Gud är allsmäktig och det innebär att Gud äger all makt. ”Dig, Herre, tillhör storhet och makt och härlighet och glans och majestät, ja, allt i himlen och på jorden.” (1 Krön 29:11). Makten tillhör Gud, så den är hans egendom.

När Gud skapade människan, skapade han henne till att vara Guds avbild eller med andra ord skapade han människan till att älska. För att vi skall kunna älska gav Gud oss makt över vår kropp och en fri vilja som vi har makten att använda som vi vill. Gud gav oss denna fria vilja eftersom det är en förutsättning för att vi skall kunna vara Guds avbilder, eller avbilder av kärleken. För kärleken måste vara fritt vald för att kärlek skall kunna vara kärlek. (Läs mer om detta i inlägget Varför skapade Gud oss med fri vilja?).

Vi människor har fått denna makt men vi äger den inte. Makten är Guds och vi är förvaltare av denna makt. Det är därför som vi människor ofta beskrivs som förvaltare eller arrendatorer. Både i liknelsen om talenterna och om arrendatorerna beskrivs i början av liknelsen hur människor få ta hand om Guds makt och skapelse.

(Matt 25:14) Det blir nämligen som när en man skulle resa bort och kallade till sig sina tjänare och lät dem ta hand om hans egendom.

(Matt 21:33) Lyssna nu till en annan liknelse. En jordägare planterade en vingård, satte stängsel kring den, högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort.

Med den makt vi har fått så kan vi välja att tjäna oss själva i egoism eller tjäna varandra i kärlek. Tyvärr använder vi denna makt så ofta i eget syfte och missbrukar därför den makt vi har fått. Brottet att missbruka förvaltad makt i eget syfte kallas i juridiken för trolöshet mot huvudman. Huvudmannen i detta fall är Gud och detta brott är vi alla skyldiga till. Vi har alla missbrukat den makt Gud har gett oss. Vi kan alltså inte skylla Gud för hur vi väljer att förvalta makten. Att världen ser ut som den gör beror därför helt på oss människor.

Är vi då helt utlämnade? Kan Gud inte göra något? Jo, vi kan ge vår makt till Gud och drivas av kärlek vilket är Guds vilja. Med andra ord så kan vi ge Gud makten att hjälpa oss. Det är därför som Gud vill att vi skall be honom om hjälp, just för att Gud då ges makt att påverka. Om vi däremot inte litar på att Gud kan hjälpa oss, så låter han oss klara oss själva. Helt efter vår egen vilja. Det är detta nedbrytande som vi ser konsekvensen av. Gud har gjort sig beroende av oss människor och av våra böner. Gud skulle kunna göra mer, men han kan inte göra mer än vad vi ger honom makt att göra. Därför skall vi be så att Gud kan komma med sin kärlek och kraft.

(1 Pet 5:11) Hans är makten i evighet, amen.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, bön, fri vilja, makt, religion, kristendom, bibeln, kärlek
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Varför måste vi lyda Gud?

Vad innebär det att lyda Gud? Vill Gud att vi skall lyda honom mot vår vilja för att han skall få som han vill? Är inte Gud i så fall en auktoritär diktator? När det talas om att lyda Gud så är det lätt att dessa tankar dyker upp, men hur går en kärleksfull Gud ihop med en Gud som vill att vi alltid skall lyda honom?

Ofta har vi svårt med det som handlar om lydnad i bibeln. Jag tror det har att göra med att vi ofta förknippar lydnad med att göra någonting emot vår vilja, men så behöver det inte vara. Gud vill inte tvinga oss genom att skrämma oss till lydnad, utan han vill att vi självmant skall följa hans väg. Han vill alltså att vi av fri vilja skall välja kärlekens väg framför egoismens väg.

Lydnaden hör ihop med tron och jag skall förklara varför. Tänk att jag besöker en läkare. Läkaren berättar för mig att jag är sjuk, men att han har en behandling som kan bota mig från min sjukdom. Han ger mig då råd om hur behandlingen går till. I detta läge kan jag välja om jag skall lita på läkaren eller inte. Stämmer det han säger? Är jag ens sjuk och hjälper i så fall behandlingen? Om jag väljer att tro på att läkaren kommer kunna hjälpa mig med sjukdomen så kommer det leda till att jag lyder läkarens råd. Tron på läkaren ger då konsekvensen lydnad. Om jag däremot inte lyder läkarens råd så tummar jag också på min tro på läkaren. Jag kanske då tror att läkaren inte har riktigt koll. ”Sjukdomen kan väl inte vara så allvarlig” kanske jag tänker. Att då inte lyda läkarens råd kan därför ge de allvarliga konsekvenser som läkaren varnade för. Misstron leder till att jag inte gör det läkaren ordinerar, vilket leder till att jag ger mig ut på djupt vatten. Detta är vad som kan hända om jag tror mig ha mer kunskaper än läkaren.

Nu är Gud ingen läkare, för en läkare drivs inte alltid av kärlek, äger inte all kunskap och kan ha fel. Men Gud är kärlek, har all kunskap och har aldrig fel. Gud älskar oss så otroligt mycket att han inte vill att någon av oss skall skadas. Därför säger han som det är. Vi bär på en sjukdom, men han har en väg ut ur sjukdomen. Att inte tro på Gud leder till en olydnad vilket i sin tur leder till att vi befinner oss på den tunna is som Gud varnar oss för.

Gud ger oss människor råd och varningar för att han älskar oss och inte för att han vill göra livet tråkigt för oss. Han vill oss väl och att ingen människa skall skadas av ondskan i världen. Att därför misstro Gud leder till att jag tror att jag vet bättre än Gud och effekten av det blir olydnad. Gud vill att kärleken skall driva oss eller med andra ord hans ande. Den förälder som älskar sina barn har inte svårt med att lyda orden: ”Skada inte dina barn”, för varför skulle jag vilja det. Jag älskar ju mina barn. Lydnaden blir då inget problem för mig. Det är detta Gud vill att vi skall förstå, nämligen att den som älskar (jag pratar om altruistisk kärlek), lyder Gud.

Tack och lov har Gud förberett en utväg ut ur olydnadens konsekvenser och detta gjordes genom Jesus lydnad eller kärlek.

(Rom 5:19) Liksom en enda människas olydnad gjorde alla till syndare, så skall en endas lydnad göra alla rättfärdiga.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om lydnad, kärlek, Jesus, Gud, religion, bibeln
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Berömmelsens ensamhet

”Man kan äga allt som går att få i den här världen och ändå vara den ensammaste människan på jorden. Detta är den mest smärtsamma typen av ensamhet. Min framgång har gjort mig till idol i den här världen och gett mig miljontals pund i pengar, men samtidigt har den hindrat mig från att uppleva det enda som vi alla egentligen behöver: en kärleksfull och stabil relation.”


Detta är vad Freddie Mercury, sångaren i Queen, sa i en intervju strax innan han dog 1991. Han hade det många söker efter, men ändå vad det någonting som saknades. En kärleksfull och stabil relation är vad vi alla behöver. Ett problem med att vara idol är att den personen människor älskar är personens yttre, eller fasade. Jag vet vem Freddie Mercury var, men jag kände honom inte. Jag vet några av hans många låtar, men jag vet inte vad han gillade att äta till frukost. Han var beundrad för det han gjorde, men inte för den han var. Kanske var det detta som gjorde att han trots alla sina beundrare världen över kände sig så ensam.

Jag både spelar och gör musik själv. Under alla mina tonår så hade jag ett mål i sikte. Jag skulle bli känd! Frågan var inte om, utan när. Jag spelade i ett band. Waste hette vi och spelade melodiös punk. Vi lyckades komma med på två punk-samlingsskivor och vi fick beundrarbrev från både Sverige, Danmark, Norge och Japan. Skivbolag från Tyskland hörde av sig till oss och vi inbjöds också till spelning, där bla Lilli och Sussie skulle uppträda. Allt gick bra och vi hade flyt, det fanns bara ett problem. Låtarna vi spelade in var rena studioprodukter, så Waste var inget band, utan det var från början bara jag och en kompis som spelade in allt. Vi började då leta bandmedlemmar och lyckades till slut få ihop ett band, men det gick trögt och jag kände att drivet att bli känd började minska. Jag kände också en prestationsångest för att vi inte skulle låta lika bra som på skivan. Allt började självdö och jag fick ångest för att jag inte gjorde något för att förvalta den positiva respons vi fick. Jag hamnade också i vad jag brukar kalla för min Rock ’n’ roll-kris. Jag började inse att jag nog inte blir någon stjärna. Nu har denna ångest förvandlats till tacksamhet att det inte blev någonting med Waste. Jag tror det var Gud som satte käppar i hjulet, för jag tror inte jag hade mått bra av kändisskapet. Jag hade garanterat råkat ut för samma ensamhet som Freddie Mercury.

På skivan The Miracle sjunger Freddie ”Finns det någon som vet vad vi lever för?”. Jag tror att han hade helt rätt i att det enda vi alla behöver är en kärleksfull och stabil relation och jag tror att det är just detta som vi lever för. Gud har skapat oss till att ha en kärleksfull och stabil relation med sig och med andra människor. Jag är nu tacksam för min fru och mina barn och för den kärleksfulla gemenskap jag har med dem. Jag är också tacksam för att Gud drog mig närmre hans kärlek. Gud är kärlek och trofast, så han sviker oss aldrig. Jag tror att alla innerst inne söker efter Gud, som är kärlek, men vi letar på fel ställen. Men när vi finner den, så går ingen beundran upp mot den.

(Matt 13:44) Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, kärlek, gemenskap, familj, religion, Freddie Mercury
Bild: FreeDigitalPhotos.net

Hur kan en dömande Gud vara god?

Hur kan en god Gud döma? Är det inte så att Gud auktoritärt säger ”Tillbe mig eller straffas med helvetet!”? Är detta en kärleksfull Gud, eller är det en Gud som vill skrämma oss till sig? Jag skall ge en aspekt på detta med att Gud kan döma och samtidigt vara kärleksfull och jag tänkte försöka förklara detta med en liknelse.

En man sitter i en båt långt ute på havet. Han märker då till sin förfäran att den läcker in vatten och båten börjar fyllas snabbt med vatten. Mannen försöker desperat att laga läckan, men misslyckas gång på gång med att få den att inte ta in vatten. Båten är dömd att gå under. Alldeles i närheten sitter en vän i en båt som flyter. Han åker till mannen och sträcker ut handen och skriker: "Lämna båten den sjunker! Ta min hand!", men mannen svarar: "Jag försöker rädda båten". Då säger vännen: "Lämna båten, den tar in för mycket vatten och är dömd att sjunka!”, men mannen svarar: "En sjöman lämnar aldrig sin båt".

Världen är i nöd och den är det på grund av ondskan i den. Världen är som en sjunkande båt, som långsamt läcker in vatten. Världen är också dömd, eftersom det som styr här i världen är egoismen. Vi väljer att tjäna oss själva i egoism i stället för att tjäna andra människor i kärlek. Gud låter sin dom falla över det onda. Det ondas natur är att förstöra och förgöra, så Gud låter det onda vara självförstörande. Han vill att det skall bli tydligt för oss att det onda inte är någonting att ha. Gud hatar det onda, som bara vill dra dig ner i fördärvet, men han älskar dig! Gud dömer det onda, men vill rädda dig!

(Joh 12:31) Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas.

Gud ger oss en utväg! Han kommer till oss med sin utsträckta hand och vill rädda oss alla. Inte bara vissa, utan ALLA. Han vill att vi skall välja bort det onda och att vi skall välja gemenskapen med honom, som är alltigenom god och vill oss väl. Han vill att vi skall skilja oss från det onda så att vi inte döms med det onda. Det är helt upp till oss hur vi vill göra, för Gud kan inte välja åt oss, eftersom vi har en fri vilja.

Vad är det då som står i vägen för att ta emot Guds utsträckta hand? Jo, det är stoltheten. Den som i stolthet håller kvar i båten, sjunker också tillsammans med den ner i djupet. Lägg bort din stolthet som bara drar ned dig i djupet och ta tag i Guds räddande hand. En hand som älskar dig mer än du anar! Ingen kan vara stolt över att ha räddats i sjönöd. Gud får äran i tacksamhet!

(Ords 16:18) Övermod följs av nederlag, högmod går före fall.

(Matt 5:5) Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet.

Göran

Bild: FreeDigitalPhotos.net
Läs även andra bloggares åsikter om Gud, dom, stolthet, räddning, bibeln, religion, kärlek

Ett viktigt meddelande till dig från Gud!

Faderns Kärleksbrev

Mitt barn

Du vet kanske inte vem jag är,
men jag känner dig
Psalm 139:1

Jag vet när du sitter och när du står
Psalm 139:2

Jag är förtrogen med allt du gör
Psalm 139:3

Till och med varje hårstrå på ditt huvud är räknad
Matteusevangeliet 10:29-31

För du blev skapad till min avbild
Första Moseboken 1:27

I mig lever du och rör dig och är till
Apostlagärningarna 17:28

För du är min avkomling
Apostlagärningarna 17:28

Jag kände dig innan du blev bildad i moderlivet
Jeremia 1:4-5

Jag valde dig då jag planlade skapelsen
Efesierbrevet 1:11-12

Du är inget misstag, därför att alla
dina dagar var redan skrivna i min bok
Psalm 139:15-16

Jag fastställde en bestämd tid för
din födelse och var du skulle bo
Apostlagärningarna 17:26

Du är underbart skapat
Psalm 139:14

Jag vävde dig i moderlivet
Psalm 139:13

Från din första stund har jag varit ditt stöd
Psalm 71:6

De som inte känner mig, gjorde felaktiga bilder av mig
Johannesevangeliet 8:41-44

Jag är inte långt bort ifrån dig eller arg på dig,
utan jag är den fullkomliga kärleken
Första Johannesbrevet 4:16

Det är mitt begär att få ge dig min kärlek, bara därför att
du är mitt barn och jag är din far
Första Johannesbrevet 3:1

Jag erbjuder dig mer än en jordisk
fader kan någonsin erbjuda dig
Matteusevangeliet 7:11

För jag är den fullkomliga fadern
Matteusevangeliet 5:48

Varje fullkomlig gåva som du får, kommer från min hand
Jakobsbrevet 1:17

För jag är din försörjare och möter alla dina behov
Matteusevangeliet 6:31-33

Min plan för din framtid har alltid varit fylld med hopp
Jeremia 29:11

Jag älskar dig med evig kärlek
Jeremia 31:1

Mina tankar om dig är lika tallösa
som sandkornen på stranden
Psalm 139:17-18

Jag fröjder mig över dig med jubel
Sefanja 3:17

Jag vill aldrig sluta att göra dig gott
Jeremia 32:40

För du är min dyrbar egendom
Andra Moseboken 19:5

Av hela mitt hjärta och all min
själ önskar jag att du ska slå rot
Jeremia 32:41

Och jag vill visa dig stora och förunderliga ting
Jeremia 33:3

När du söker mig med hela ditt hjärta, ska du finna mig
Femte Moseboken 4:29

Ha din lust i mig och jag vill ge
dig vad ditt hjärta begär
Psalm 37:4

För det var jag som gav dig denna önskan
Filipperbrevet 2:13

Jag förmår göra långt mer än du kan föreställa dig
Efesierbrevet 3:20

För jag är din största uppmuntran
Andra Thessalonikerbrevet 2:16-17

Jag är också fadern som tröstar dig i dina svårigheter
Andra Korinthierbrevet 1:3-4

Jag hör dig och räddar dig ur all din nöd
Psalm 34:18

Som en herde bär ett lamm, bar jag dig tätt intill mitt hjärta
Jesaja 40:11

En dag skall jag torka alla dina tårar från dina ögon
Uppenbarelseboken 21:4

Jag är din far och jag älskar dig liksom jag älskar min son, Jesus
Johannesevangeliet 17:23

För min kärlek till dig är uppenbarad i Jesus
Johannesevangeliet 17:26

Han är en avbild av mitt väsen
Hebreerbrevet 1:3

Han kom för att visa att jag är för dig,
inte emot dig
Romarbrevet 8:31

Och för att meddela att Han inte räknar till dina synder
Andra Korinthierbrevet 5:18-19

Jesus gav sitt liv för att du och jag kan försonas
Andra Korinthierbrevet 5:18-19

Hans död var det yttersta uttrycket av min kärlek till dig
Första Johannesbrevet 4:10

Jag gav upp det jag älskadeför att vinna din kärlek
Romarbrevet 8:32

Om du tar emot min son som en gåva, så tar du också emot mig
Första Johannesbrevet 2:23

Och ingenting skulle någonsin kunna skilja dig från min kärlek
Romarbrevet 8:38-39

Vänd om och kom hem och det skall bli fest
i himlen såsom ingen har sett förut
Lukasevangeliet 15:7

Jag har alltid varit din far och skall alltid förbli din far
Efesierbrevet 4:14-15

Min fråga är: Vill du vara mitt barn?
Johannesevangeliet 1:12-13

Jag väntar på dig
Lukasevangeliet 15:11-32

Kära hälsningar, Din Far,
Gud, den allsmäktige

Källa: www.FathersLoveLetter.com

Läs även andra bloggares åsikter om frälsning, kristendom, kärlek, guds barn, Jesus, Gud, kärleksbrev