Jesu död i gamla testamentet 2

Jesu död förutsades långt innan han vandrade omkring på Jerusalems dammiga gator. I gamla testamentet kan vi både på detaljnivå och i stora drag finna Messias, den smorde, Guds offerlamm eller med andra ord Jesus.

Jesu liv går som en röd tråd från gamla testamentet genom evangelierna som handlar om Jesu liv och vidare in i uppenbarelseboken, som handlar om tidens slut. Det är något stort och mäktigt med att se den tråden som t o m går rätt genom ditt och mitt liv, från våra föräldrar vidare till våra barn.

Gamla testamentet är fullt av skuggbilder av Jesus. Vi kan se hans konturer och på vissa ställen även detaljerna.

I psalm 22 kan vi läsa om Jesu död, om detaljer som senare slog in. Författaren till psalm 22 är David och skrevs långt före Jesus vandrade omkring i Jerusalem.

Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran. (Ps 22:2)

I Evangeliet (Mark 15:33-34) kan vi läsa om när Jesus är korsfäst:

Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker som varade till nionde timmen. Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eloi, Eloi, lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"

Varför sa då Jesus detta? Om han nu var Gud, varför var han då ledsen för att Gud hade övergivit honom? Även svaret på detta får vi i gamla testamentet, som skrevs långt före Jesu död. En ledtråd får vi Jesaja (54:7-8).

Ett litet ögonblick övergav jag dig, men i stor barmhärtighet vill jag på nytt samla dig. Då min vrede vällde fram, dolde jag ett ögonblick mitt ansikte för dig, men med evig nåd vill jag nu förbarma mig över dig, säger HERREN, din återlösare.

Gud, Fadern lät all skuld drabba Jesus, Gud Sonen, när han dog på korset. I nya testamentet kan vi läsa att:

Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä. (Gal 3:13).
Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud. (2 Kor 5:21)

Gud lät Jesus bli till synd och för en stund kunde inte Gud, Fadern se på Jesus. För en stund övergav han sin son. Därför ropar Jesus i djup ångest, precis som förutsades långt innan Jesu död, Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Gud, Fadern övergav sin son för en stund för att förbarma sig över oss. Han övergav Jesus i vårt ställe!

Vidare i psalm 22:7-9 kan vi läsa om den ångest och den förtvivlan Jesus gick igenom på korset.

Men jag är en mask och inte en människa, hånad av människor, föraktad av folket. Alla som ser mig hånar mig, de spärrar upp munnen, de skakar på huvudet: "Anförtro dig åt HERREN! Han skall befria och rädda honom, han har ju honom kär."

I Matt 27:39-44 ser vi hur detta bibelställe går i uppfyllelse:

De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade: "Du som bryter ner templet och bygger upp det på tre dagar, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset!" Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade: "Andra har han hjälpt. Sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. Han litar på Gud. Nu får Gud rädda honom, om han har honom kär. Han har ju sagt: Jag är Guds Son." På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.

I psalm 22:12-22 läser vi vidare:

Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära, och ingen finns som hjälper. Tjurar i mängd omger mig, Basans oxar omringar mig. Som glupande och rytande lejon spärrar de upp gapet mot mig. Jag är lik vatten som hälls ut, alla mina leder har skilts åt. Mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt inre. Min kraft är uttorkad som en lerskärva, min tunga fastnar i gommen, du lägger mig i dödens stoft. Hundar omger mig, de ondas hop omringar mig, mina händer och fötter har de genomborrat. Jag kan räkna alla mina ben, de ser på mig, de stirrar. De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad. Men du, HERRE, var inte långt borta, du, min styrka, skynda till min hjälp! Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld. Fräls mig från lejonets gap och från vildoxarnas horn - du bönhör mig.

Även detta bibelställe att Jesus skulle bli genomborrad till händer och fötter (spikarna på korset gick genom händer och fötter) skulle gå i uppfyllelse. Här står t om om när de romerska soldaterna kastar lott om Jesus kläder. Mark 15:24-25 Och de korsfäste honom och delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.

Här dör Jesus. Han säger: "Det är fullbordat." Och han böjde ner huvudet och gav upp andan. (Joh 19:30). Här kommer också vändningen, både i evangelierna och i psalm 22.

Från dig kommer min lovsång i den stora församlingen, jag får infria mina löften inför dem som fruktar honom. De ödmjuka skall äta och bli mätta, de som söker HERREN skall lova honom. Era hjärtan skall leva för evigt. Alla jordens ändar skall tänka på det och omvända sig till HERREN. Hednafolkens alla släkter skall tillbe inför dig. Ty riket är HERRENS, han råder över hednafolken. Alla mäktiga på jorden skall äta och tillbe. Inför honom skall de böja knä, alla de som far ner i stoftet, de som ej kan hålla sin själ vid liv. De efterkommande skall tjäna honom, kommande släkten skall få höra om Herren. De skall träda fram och förkunna hans rättfärdighet för det folk som skall födas, att han har gjort det. (Ps 22:26-32)

Löftet om frälsning, löftet om Messias löftet om Guds lamm som offras och borttager världens synd är nu fullbordat.

En spännande detalj som händer när Jesus gav upp sin anda, när han dör korsdöden är det som står i bl a Luk 23:44-46:

Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom över hela landet ett mörker som varade ända till nionde timmen. Solen förmörkades, och förlåten* i templet brast mitt itu. Och Jesus ropade med hög röst: "Fader, i dina händer överlämnar jag min ande." * Och när han hade sagt detta gav han upp andan.

För oss som inte är så insatta i de judiska traditionerna läser kanske vidare. Men här finns en märklig detalj. Inte nog med att det blev mörkt mitt på dagen (en solförmörkelse som varade i tre timmar!) förlåten brast mitt itu! Förlåten är det tyg som skyddar det allra heligaste i Tabernaklet, den plats där Gud var. Innanför förlåten fick endast översteprästen gå en enda gång på hela året. Översteprästen gick dit för att offra och på så sätt överskyla hela folkets synd. Förlåten i sig var ett oerhört tjockt tyg, ca 10 cm tjockt, som ej gick att ha sönder (med den tidens metoder). Den brast mitt itu! Symboliken är slående. Det behövs inga fler offer - vi har fått det fullkomliga offret - Jesus! Det behövs inga fler överstepräster - vi har den fullkomliga översteprästen - Jesus! Vi kan nu var och en ha en nära relation med Gud, vara inför Honom och fyllas med hans Ande.

Jesus dog och uppstod. Han har inte lämnat oss ensamma utan lämnat sin Ande till oss som tror på detta. Om du vill fyllas med hans Ande, hans kärlek och frid så ropa till Gud. Jesus! Jag vill ta emot dig i mitt liv. Kom och fyll mig. Tack för att du dog för mig. Tack för att du tog på dig all min skuld så att jag kan stå inför dig syndfri och rättfärdiggjord! Amen.

Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. (Joh 3:16-17)

Med kärlek!
Helle

Läs Jesu död i gamla testamentet del 1

Läs även andra bloggares åsikter om Gamla testamentet, Jesus, judendom, kristendom, påsk

Jesu död i gamla testamentet

Nu är påsken här! Det är en tid av eftertanke, förundran, sorg och glädje. En tid att stilla sitt inre, varva ner och känna efter. Tempot runt oss är så högt så det är svårt att få tid till eftertanke och när vi väl får det så vet vi knappt hur man gör. Avståndet mellan hjärna och hjärta är ibland den längsta resa vi kan företa oss. Jag antar att den resan kan verka skrämmande för många. Om vi stillar oss och går utanför vår uppstressade vardag, vår trygghet(?!), vad kommer vi att finna då? Vi är nog rädda för att finna ett stort tomrum! Ett stort tomt rum som ekar efter längtan att få fyllas av liv och frid.

Jag har samlat några fakta kring påsk som jag tycker är värda att begrunda. De texter som jag använder mig av är från evangelierna (påsk) och från 2Mos 12 (pesach).

När vi kristna firar påsk så firar det judiska folket pesach, det osyrade brödets högtid. Det är en av deras största högtider och firas till minne av uttåget av Egypten. För mig som kristen ser jag en skuggbild av Jesus och anledningen till att vi firar påsk. Uttåget ur Egypten var ett verk av Gud. Han räddade och befriade sitt folk och gjorde många under och tecken. Den verkliga räddningen och befrielsen sände han med Kristus, som tog på sig straffet för våra synder så att vi kan vara verkligt fria och ha försoning med Gud. Jesus var jude och verkade bland sitt folk och gjorde många under och tecken.

Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. (Joh 1:9-11)

Påsk kommer från det hebreiska ordet pesach som betyder "gå förbi". För det judiska folket innebär det att de skulle stryka blod från offerlammet på dörrträt för att räddas undan döden. Även detta är en skuggbild för Guds offerlamms blod, som utgjöts för oss på träkorset för att döden inte längre skulle ha makt över oss. Döden går förbi oss för att Jesus har betalat vår skuld.

Under pesach så skulle ett lamm offras (Jesus är benämnd som Guds lamm som borttager världens synd). Lammet skulle vara utan brist (Jesus var syndfri) och ses ut i månaden Nisan. Därefter skulle man se på lammet så att det verkligen var utan minsta fläck. Under samma tid som lammet sågs ut så begav sig Jesus till Jerusalem. Han sattes på prov av fariséerna och de skriftlärda, som försökte finna en brist, någonting som han kunde dömas för. Det enda han kunde dömas för var hädelse, att han utgav sig för att vara Guds son. För oss i Sverige ser vi kanske inte denna hädelse, men för dem var det tydligt. Enligt bibeln så är det t ex bara Gud som kan förlåta synder. Här kommer en man som gör mirakler (dessutom på sabbaten!) och dessutom förlåter människor deras synder. Endast Gud har den tillåtelsen. I detta gör Jesus anspråk på att vara Messias, Guds smorde, som det står om i bl a Jesaja. Jag kan bara tänka mig hur han red in i Jerusalem på åsnan, folket jublade och strödde palmblad - han hälsades som en konung. Men Jesus - han grät. Som det står i Sakarja, som skrevs långt innan Jesus föddes:

Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig.Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. (Sak 9:9)

Offerlammet skulle slaktas den 14 i månaden Nisan, samma dag som Jesus spikades upp på korset.

I vers 10 i 2Mos 12 kan vi läsa att ingenting av offerlammet fick lämnas kvar till morgonen och i vers 46 att inget av lammets ben fick sönderslås eller krossas. Jesus togs ner från korset innan sabbaten. Han dog samma kväll som han spikades upp. I evangelierna kan vi läsa att Pilatus som dömde Jesus till döden var förvånad över detta. Det brukar nämligen ta 24 timmar innan man dör korsdöden. För att man skulle fira sabbat så bestämde man sig för att krossa benen på de korsfästa, för att de skulle dö snabbare. Rövarna fick sina ben krossade. Jesus fick det inte för han var redan död.

Över Jesus kors stod vad han gjort sig skyldig till och dömd för. Pilatus hade skrivit: Judarnas konung.

Ovanför hans huvud hade de satt upp anklagelsen mot honom som löd: Detta är Jesus, judarnas konung. (Matt 27:37)

Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade HERREN på honom. Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun. (Jes 53:4-7)

Jesus kom till sitt folk första gången som den lidande tjänaren, som det står i Jesaja. Han kommer att återkomma till sitt folk. Nästa gång han kommer så är det i sin fulla prakt, i sin hela härlighet, inte bara judarnas konung utan som konungarnas konung! Jesus är konungarnas konung som ger frälsning, räddning till alla folk. Amen.

Det här är påsken! Gud som offrar sitt liv, ödmjuk in i det sista, för att ge oss evigt liv. Han tar på sig allt vårt onda för att ge oss allt sitt goda.

Dagens önskan och bön är att fler skulle få uppleva den frid och det liv som det innebär att ta emot det Jesus gjorde på korset.

Om du vill ta emot Jesus i ditt liv så ropa till Gud. Jesus! Jag vill ta emot dig. Om du finns så uppenbara dig för mig. Kom in i mitt liv. Fyll mig med nytt liv och frid och glädje. Amen

Med kärlek
Helle

Läs Jesu död i gamla testamentet del 2

Dagen.se
Läs även andra bloggares åsikter om Jesus, judendom, kristendom, lamm, offerlamm, pesach, påsk