Inlägg
Sträva inte efter att bli älskad, utan efter att älska.
Sträva inte efter att få, utan efter att ge.
Sträva inte efter att bli tjänad, utan efter att tjäna andra.
Sträva inte efter rikedom i det materiella, utan efter att ge kärlekens rikedom till andra.
Sträva inte efter berömmelse, utan efter att ge beröm.
Sträva inte efter att visa hur duktig du är, utan efter att visa andra deras bra egenskaper.
Sträva inte efter att upphöja dig själv, utan hjälp dem som ligger.
Sträva inte efter att vara duktig inför Gud, utan lita på hans förlåtelse.
Sträva inte efter att alltid vara lycklig, utan gråt med dem som gråter.
Sträva inte efter att alltid ha roligt, utan finns för den som är i desperationen.
Sträva inte efter att undvika lidande, utan lid med de som lider.
Sträva inte efter att undvika hån, utan ta på dig hånet för kärlekens skull.
Sträva inte efter stolthet, utan efter ödmjukhet.
Sträva inte efter att alltid ha rätt, utan sök sanningen.
Sträva inte efter att löna ont med ont, utan ge igen med kärlek.
Sträva inte efter att vinna en strid, utan efter att förlåta.
Sträva inte efter att klara av allt detta på egen hand, utan sök Gud och låt honom göra jobbet i dig.
(1 Thess 5:15) Sträva alltid efter att göra gott, mot varandra och mot alla andra.
(Matt 6:33) Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.
Göran
Läs även andra bloggares åsikter om mjukhet, sakärlek, lidande, förlåtelse, stolthet, ödnning, älskad, Gud, Jesus, bibeln, religion, kristendom, dikt Bild: FreeDigitalPhotos.net
6 kommentarer:
Jag motsäger dig inte. Men jag ställer en fråga till eftertanke: kan någon människa orka med livet utan att få kärlek?
Mvh.
Det är en bra fråga. Nej, jag tror inte det. Jag tror alla behöver bli sedda, bekräftade och känna sig älskade. Jag tror vi alla behöver och i grunden längtar efter kärlek och Gud, eftersom Gud är kärlek. När vi inte möts av kärlek eller inte tar emot kärleken, så tror jag att det triggar igång byggandet av vår stolthet. Man luras lätt att tro att stoltheten löser problemet men en dålig självbild, men stoltheten leder bara till att kärleken får svårare att nå oss. Stoltheten leder till att jag tror att jag klarar mig utan andra, men andra människor (eller Gud) är nödvändiga för att jag skall kunna känna kärlek. Det hela blir en nedåtspiral. Jag får eller tar emot ingen kärlek, vilket späder på stoltheten, vilket i sin tur gör att kärleken får ännu svårare att nå fram.
Jag tror Gud skapade oss till att bära och tjäna varandra i kärlek. Vi är skapta med ett behov av kärlek eller Gud, eftersom det är gott. Men vi är dåliga på att ge varandra kärlek, så det är därför jag tror att vi skall söka kärlekens källa, Gud.
Är intresserad av vad du tror om frågan? Kan någon människa orka med livet utan att få kärlek?
Göran,
Bra svar, som även det manar till eftertanke.
Jag tror att man skall förvänta sig att få kärlek, inte för att man skulle "förtjäna" det, eller för att man uppfyllt ett visst antal regler, eller givit ut kärlek själv. Utan för att det är vad livet främst går ut på.
Att endast ge ut, utan att aldrig få något, fungerar inte, man blir utbränd. Det är rätt att förvänta sig att Gud griper in och att man får uppleva kärlek.
Men det kan, som du säger, vara mycket stolthet som står ivägen för att man (alltid) skall tro att Gud verkligen vill ge just detta, genom sina förunderliga vägar.
Jag har genom dyrköpta erfarenheter också förstått att ens egen kärlek prövas - på allvar.
Genom tron skall jag sålunda vandra i kärlek och genom tron skall jag förvänta mig kärlek. Och kärleken skall vara drivkraften i min tro.
Så enkelt, men ändå inte...
Jag håller helt med. För att kunna ge kärlek är det viktigt att ha någonting att ge. Annars blir vi som du skriver utbrända i våra försök att ge kärlek. Tron är nyckeln till kärleken och det beskriver du bra.
hejsan! oj vad längesean jag var här=(.. jag gillar din header så mycke.och jag gillar din blogg det du skriver och det du gör.=)Och jag gillar dina svar=).
Hej Jenny!
Du är välkommen tillbaka :). Tack för din uppmuntran.
Skicka en kommentar