I stor tacksamhet skriver jag det här inlägget. Ännu ett mirakel, ett helande, ett bönesvar i vår lilla familj! Tänk vilken omsorg som Gud har till oss människor. Han hör när vi ber och han griper in.
Li, vår goa femåring, har haft jätteont i sin mage, under en ganska lång period. Periodvis kunde hon vakna och kräkas mitt i natten. Vi skickades till barnkliniken på utredning och fick prata med en dietist. Vi uteslöt laktos och tog glutenprover. Ingenting fungerade.
På kvällarna innan hon somnar så har vi en liten mysig stund tillsammans. Vi läser lite ur en saga, pratar om dagen som har varit, läser i en fin andaktsbok och ber tillsammans. Vi började be för Lis lilla mage på våra kvällsstunder. Hon drog upp pyjamasen och pekade på sin lilla mage och bad "Jesus, gör så att min mage blir bra igen. Gör så att jag inte har ont i min mage mer". Det sa aldrig pang. Det kom ingen blixt. Men Gud hörde och grep in.
Vi har fått lämna återbud till barnkliniken, till dietister och till läkare. Li är frisk i sin lilla goa mage. Enda gången hon har fått ont i magen sedan dess är när hon har fått i sig lite för mycket lördagsgodis... Fullt normalt!
Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade. (Jes 53:4-5)
Tack Jesus!
Med kärlek!
Helle
Läs även andra bloggares åsikter om helande, bönesvar, Jesus, under, barn, familj
Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg
måndag 8 juni 2009
fredag 3 april 2009
bön a´la Franciscus
Fredagsmys ensam med mina små busungar. Full rulle, gos, mys, pussar, tjat om tandborstning, tjat om läggdags, pyjamas, nattsagor, kvällsbön och lite sång, nattpuss och så alldeles alldeles stilla... Vad gör man nu? G är ute på landet tillsammans med ett gäng för diskussioner om tro, hopp, kärlek, livets mening. Jag kan bara föreställa mig hur de sitter framför brasan, med rummet fullt av tända stearinljus. Kanske är rummet fullt av frid efter någon andefylld bönestund eller lovsång och de sitter där uppkrupna i soffan under en filt och formulerar tankar och funderingar om livets stora frågor. Livet i stort och livet i smått.
Där uppe rör sig lillkillen lite oroligt i sängen. Jag bläddar i en gammal bönebok och hittar en bön som jag lägger i mitt hjärta. Det är en dikt av Franciscus och lyder så här:
Läs även andra bloggares åsikter om barn, bön, Franciscus, Jesus, kristendom
Där uppe rör sig lillkillen lite oroligt i sängen. Jag bläddar i en gammal bönebok och hittar en bön som jag lägger i mitt hjärta. Det är en dikt av Franciscus och lyder så här:
Herre, gör oss till redskap för din frid.
Där tvivel finns, låt oss komma med tro.
Där förtvivlan finns, låt oss komma med hopp.
Där sorg finns, låt oss få komma med glädje.
Mästare låt oss sträva:
Inte så mycket efter att bli tröstade som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådda som att förstå,
inte så mycket efter att bli älskade som att älska.
Ty det är genom att ge som man får,
det är genom att glömma sig själv
som man finner sig själv,
det är genom att förlåta som man får förlåtelse
och det är genom att dö som man kan uppstå till evigt liv.
Där tvivel finns, låt oss komma med tro.
Där förtvivlan finns, låt oss komma med hopp.
Där sorg finns, låt oss få komma med glädje.
Mästare låt oss sträva:
Inte så mycket efter att bli tröstade som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådda som att förstå,
inte så mycket efter att bli älskade som att älska.
Ty det är genom att ge som man får,
det är genom att glömma sig själv
som man finner sig själv,
det är genom att förlåta som man får förlåtelse
och det är genom att dö som man kan uppstå till evigt liv.
Vår pastor i församlingen pratade i söndags bl a om att kärlek är som att dela en chipspåse fast tvärtom (?!). Språket var inte riktigt på samma poetiska nivå som bönen ovan... Mer på en vardagsnivå... När man delar med sig av en chipspåse så tar den slut. Att dela med sig i världen betyder att man får mindre för sig själv. I Guds rike sker det omvända. Ju mer man delar med sig desto mer får man tillbaka. Det är lite som att äta kakan och ha den kvar! Godhet fungerar även här. Att göra gott sätter igång positiva spiraler. Att sprida glädje och kärlek ger mer kärlek och glädje!
Kvällens bön är att vi ska bli fyllda av Guds kärlek. Min bön är att Gud ska fylla oss med sin Ande och kärlek så att vi inte längre ska kunna hålla den tillbaka. Att den får flöda över till de människor som vi möter. Jesus, låt oss ha dig som exempel för våra liv! Låt oss leva för att tjäna varandra, för att hjälpa varandra och bära varandras bördor. Amen
Med kärlek
Helle
Kvällens bön är att vi ska bli fyllda av Guds kärlek. Min bön är att Gud ska fylla oss med sin Ande och kärlek så att vi inte längre ska kunna hålla den tillbaka. Att den får flöda över till de människor som vi möter. Jesus, låt oss ha dig som exempel för våra liv! Låt oss leva för att tjäna varandra, för att hjälpa varandra och bära varandras bördor. Amen
Med kärlek
Helle
Läs även andra bloggares åsikter om barn, bön, Franciscus, Jesus, kristendom
Etiketter:
barn,
bön,
Franciscus,
jesus,
kristendom
fredag 20 mars 2009
Kärlek för slitna mammor o goa ungar!
Kärlek är en kraft som alltid fungerar i alla lägen. Tyvärr är begreppet kärlek, liksom förlåtelse ett misstolkat begrepp. Den kärlek som jag åsyftar är den kärlek som Jesus visade oss - den altruistiska kärleken. Den kärlek som kommer inifrån och som inte förväntar sig något tillbaka.
Hur fungerar detta då i vardagen? En vardag full av blöjbyten, sömnbrist, matvägran, trots och kärlek... Jag har själv två goa barn. Den yngsta, en liten pojke, är ett år och vår stora flicka är snart fem.
Kärlek är som sagt ett misstolkat begrepp (i a f om man tolkar det utifrån en kristen grund) där man lätt lägger in mesighet. Mesighet att inget att göra med kärlek! Mesighet har med rädsla, fruktan att göra och fruktan är en motsats till kärlek. "Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan." 1 Joh. 4:18.
Kärlek är ibland att säga ifrån, ibland att trösta, ibland att förlåta, ibland att ge en kram, ibland att säga att "du är värdefull", ibland att bli arg, ibland att avleda en konflikt.
När behöver man då göra vad? Kärlek är att sätta den andres behov, barnets behov och väl först. Detta behov och väl måste prövas utifrån både ett långsiktigt perspektiv (vad kommer detta leda till i förlängningen) och ett kortsiktigt perspektiv.
Ett enkelt och vardagligt exempel är tandborstning. Hos oss är tandborstning en stor grej för vår minsting. Han hatar det och jag förstår varför. Han har ont av tänder som är på g och irriterar. Att då komma med en tandborste till denna lilla ömma mun är en plåga! Rent kortsiktigt hade det här varit kärleksfullt att strunta i tandborstning med argument som att jag vill inte att min älskling ska få ont och för övrigt så är det hemskt jobbigt både för oss som föräldrar och för honom med dessa ständiga konflikter i denna situation. Däremot är det långsiktigt kärleksfullt att faktiskt borsta tänderna. Att avstå tandborstning hade lett till hål i tänder och smärta, tandläkarbesök med borren(!). Det kärleksfulla, lillkillens bästa, är här faktiskt att ta de där konflikterna. Vi gör det för hans skull.
Situationer som denna kryllar det av i småbarnslivet. Min kraftstation för att orka vara kärleksfull, för att orka ta konflikter, trösta, krama och förlåta trots en ibland nästintill oöverstiglig trötthet är att fylla på min egen "kärlekstank" först. Min kraftstation är Jesus. Han är klippan i mitt liv. Jag börjar dagen tillsammans med honom där han fyller mig med kraft och kärlek för dagen. Han är "livets bröd". "Vi älskar därför att han först älskade oss" 1 joh. 4:19.
Hur vet jag då att jag behöver fylla på hos Jesus först? Jo, jag har nämligen provat! Som mamma är jag faktiskt nästan en katastrof på egen hand. Jag har svårt att vara god när tröttheten dryper efter tre timmars sömn på natten och när mina älsklingar har förkylningar så vi får sitta inomhus i flera dagar. Det är då jag ropar: Jesus! Ge mig styrka! Han hör min bön och fyller mig med kraft, frid och kärlek. Kärlek i sådana proportioner så jag har svårt att hålla det inom mig. Det flödar över till min familj och till de jag möter!
Jesus är oxå det ultimata exemplet på vad kärlek och kärleksfullhet är. Kärlek som fungerar! Jesus säger: "Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt." Matt 11:28-30.
Dagens önskan är att alla slitna mammor skulle få fyllas med Jesu Ande. Med Guds kärlek, frid och kraft. Visst gör vi fel ibland, men för detta finns förlåtelse och det finns ingenting som kan skilja oss från Guds kärlek till oss. Om du vill prova detta så säg bara: Jesus om du finns så uppenbara dig för mig! Jag behöver dig i mitt liv! Fyll mig med din kärlek och kraft!
Med kärlek
Helle
dn.se
Hur fungerar detta då i vardagen? En vardag full av blöjbyten, sömnbrist, matvägran, trots och kärlek... Jag har själv två goa barn. Den yngsta, en liten pojke, är ett år och vår stora flicka är snart fem.
Kärlek är som sagt ett misstolkat begrepp (i a f om man tolkar det utifrån en kristen grund) där man lätt lägger in mesighet. Mesighet att inget att göra med kärlek! Mesighet har med rädsla, fruktan att göra och fruktan är en motsats till kärlek. "Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan." 1 Joh. 4:18.
Kärlek är ibland att säga ifrån, ibland att trösta, ibland att förlåta, ibland att ge en kram, ibland att säga att "du är värdefull", ibland att bli arg, ibland att avleda en konflikt.
När behöver man då göra vad? Kärlek är att sätta den andres behov, barnets behov och väl först. Detta behov och väl måste prövas utifrån både ett långsiktigt perspektiv (vad kommer detta leda till i förlängningen) och ett kortsiktigt perspektiv.
Ett enkelt och vardagligt exempel är tandborstning. Hos oss är tandborstning en stor grej för vår minsting. Han hatar det och jag förstår varför. Han har ont av tänder som är på g och irriterar. Att då komma med en tandborste till denna lilla ömma mun är en plåga! Rent kortsiktigt hade det här varit kärleksfullt att strunta i tandborstning med argument som att jag vill inte att min älskling ska få ont och för övrigt så är det hemskt jobbigt både för oss som föräldrar och för honom med dessa ständiga konflikter i denna situation. Däremot är det långsiktigt kärleksfullt att faktiskt borsta tänderna. Att avstå tandborstning hade lett till hål i tänder och smärta, tandläkarbesök med borren(!). Det kärleksfulla, lillkillens bästa, är här faktiskt att ta de där konflikterna. Vi gör det för hans skull.
Situationer som denna kryllar det av i småbarnslivet. Min kraftstation för att orka vara kärleksfull, för att orka ta konflikter, trösta, krama och förlåta trots en ibland nästintill oöverstiglig trötthet är att fylla på min egen "kärlekstank" först. Min kraftstation är Jesus. Han är klippan i mitt liv. Jag börjar dagen tillsammans med honom där han fyller mig med kraft och kärlek för dagen. Han är "livets bröd". "Vi älskar därför att han först älskade oss" 1 joh. 4:19.
Hur vet jag då att jag behöver fylla på hos Jesus först? Jo, jag har nämligen provat! Som mamma är jag faktiskt nästan en katastrof på egen hand. Jag har svårt att vara god när tröttheten dryper efter tre timmars sömn på natten och när mina älsklingar har förkylningar så vi får sitta inomhus i flera dagar. Det är då jag ropar: Jesus! Ge mig styrka! Han hör min bön och fyller mig med kraft, frid och kärlek. Kärlek i sådana proportioner så jag har svårt att hålla det inom mig. Det flödar över till min familj och till de jag möter!
Jesus är oxå det ultimata exemplet på vad kärlek och kärleksfullhet är. Kärlek som fungerar! Jesus säger: "Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt." Matt 11:28-30.
Dagens önskan är att alla slitna mammor skulle få fyllas med Jesu Ande. Med Guds kärlek, frid och kraft. Visst gör vi fel ibland, men för detta finns förlåtelse och det finns ingenting som kan skilja oss från Guds kärlek till oss. Om du vill prova detta så säg bara: Jesus om du finns så uppenbara dig för mig! Jag behöver dig i mitt liv! Fyll mig med din kärlek och kraft!
Med kärlek
Helle
dn.se
Etiketter:
barn,
jesus,
kärlek,
mamma,
uppfostran
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)